Matavfall
+ grödor = biogas
Två
anläggningar för framställning av biogas som fordonsbränsle
håller på att byggas vid Gryta avfallsstation i Västerås.
Redan nästa höst kommer tio stadsbussar att drivas med
biogas.
Västerås
kommunfullmäktige godkände i september i år ett
avtal, som ger Västmanlands Lokaltrafik (VL) ekonomisk garanti
för att köpa biogasbussar.
Det gjorde att bolaget Svensk Växtkraft
AB kunde fatta beslut om att fullfölja Växtkraftprojektet
och starta den biogasanläggning som har planerats i över
tio år.
Växtkraftprojektet går ut på
att framställa biogas ur organiskt avfall och vallgrödor.
Biogasen ska främst användas som drivmedel för
bussar, sopfordon och personbilar. Men en del kommer även
att gå till produktion av hushållsel och -värme.
Den restprodukt som blir kvar vid framställningen
av biogasen ska användas som ett miljöriktigt jordförbättringsmedel.
Särskilda
bruna påsar
I biogasanläggningen, som beräknas kunna tas i drift
hösten år 2005, ska komposterbart matavfall rötas
tillsammans med slam från fettavskiljare i storkök
samt vallgrödor från lantbruket.
De flesta hushåll och restauranger sorterar
idag sitt matavfall i särskilda bruna papperspåsar.
Hittills har det funnits tre kompostanläggningar en
i Fagersta, en i Sala och en i Västerås där
länets komposterbara matavfall har tagits om hand. När
biogasanläggningen är färdig kommer allt matavfall
att köras direkt dit istället.
Slammet från fettavskiljare samlas även
idag in separat, men det läggs i huvudsak på soptippen
utan att återanvändas.
Gasen
måste uppgraderas
Rötning innebär i korthet att det organiska avfallet
och vallgrödorna bryts ned under syrefria förhållanden
i en mikrobiologisk process, där biogas bildas.
För att biogasen ska kunna användas
som fordonsbränsle måste den uppgraderas till en metanhalt
på minst 97 procent. Det kommer att göras i en särskild
reningsanläggning, som beräknas stå klar om mindre
än ett år.
Gasreningsanläggningen kommer även
att via rörledningar i marken ta emot obearbetad biogas från
avloppsreningsverket i Västerås.
Redan hösten 2004 kommer tio stadsbussar
i Västerås att drivas med biogas från reningsverket.
Om två år kommer systemet att vara
i full drift, för att år 2007 kunna försörja
40 stadsbussar, 20 sopbilar och 200 personbilar med bränsle.
Tankställe
vid VL:s bussdepå
Den uppgraderade biogasen går via rörledningar i marken
till Västmanlands Lokaltrafiks (VL) bussdepå på
Retortgatan i Västerås, där stadsbussar och sopbilar
kan fylla på sina tankar. Strax utanför kommer det
att finnas ett tankställe för personbilar och andra
mindre fordon. Biogasbussarna kommer bara att kunna drivas med
gas. Därför ska det vid bussdepån även finnas
en reservtank med naturgas, ifall biogasen skulle ta slut.
Ett
unikt projekt
Växtkraft är ett unikt projekt, både i Sverige
och internationellt.
Det som gör projektet unikt är bland annat att:
organiskt avfall samrötas med vallgrödor
lantbrukare och kommunala organisationer har gått
samman och till och med bildat ett bolag, Svensk Växtkraft
AB, för att genomföra projektet.
En tanke är också att biogasanläggningen ska kunna
vara en bas för teknikutveckling och forskning inom området.
Investeringskostnaden för Växtkraftprojektet är
beräknad till närmare 150 miljoner kronor, varav 67
miljoner kronor är statliga LIP-bidrag.
Text:
Anna Björkman Randberg
Illustration: Marie Lönnroos
Biogasanläggningen
kommer årligen ta emot:
14 000 ton källsorterat organiskt avfall
från hushåll och storkök
4 000 ton slam från fettavskiljare i
storkök och restauranger
5 000 ton ensilerad vallgröda från
lantbrukare
Fordonsbränsle,
el och gödsel
Biogasanläggningen beräknas årligen
producera biogas som innehåller 15 000 MWh energi
motsvarande 1,5 miljoner liter bensin.
I systemet kommer även biogas från
avloppsreningsverket i Västerås att utnyttjas.
Den sammanlagda mängden gas som kan användas som
fordonsbränsle motsvarar cirka 2,3 miljoner liter bensin.
Med gas från båda produktionsställena
beräknas 40 stadsbussar, 20 renhållningsfordon
och 200 personbilar kunna försörjas med bränsle.
Den del av gasen som inte säljs som fordonsbränsle
används för produktion av el och värme.
Framställningen av biogas beräknas
årligen generera gödselmedel som innehåller
150 ton kväve, 30 ton fosfor och 90 ton kalium. Gödselmedlet
har godkänts av livsmedelsindustrin för användning
i spannmålsodling.
|
Läs
om bakgrunden till Växtkraftprojektet
|