Matavfall + grödor = biogas
Två anläggningar för framställning av biogas som fordonsbränsle håller på att byggas vid Gryta avfallsstation i Västerås. Redan nästa höst kommer tio stadsbussar att drivas med biogas.

Västerås kommunfullmäktige godkände i september i år ett avtal, som ger Västmanlands Lokaltrafik (VL) ekonomisk garanti för att köpa biogasbussar.
   Det gjorde att bolaget Svensk Växtkraft AB kunde fatta beslut om att fullfölja Växtkraftprojektet och starta den biogasanläggning som har planerats i över tio år.
   Växtkraftprojektet går ut på att framställa biogas ur organiskt avfall och vallgrödor. Biogasen ska främst användas som drivmedel för bussar, sopfordon och personbilar. Men en del kommer även att gå till produktion av hushållsel och -värme.
   Den restprodukt som blir kvar vid framställningen av biogasen ska användas som ett miljöriktigt jordförbättringsmedel.

Särskilda bruna påsar
I biogasanläggningen, som beräknas kunna tas i drift hösten år 2005, ska komposterbart matavfall rötas tillsammans med slam från fettavskiljare i storkök samt vallgrödor från lantbruket.
   De flesta hushåll och restauranger sorterar idag sitt matavfall i särskilda bruna papperspåsar. Hittills har det funnits tre kompostanläggningar – en i Fagersta, en i Sala och en i Västerås – där länets komposterbara matavfall har tagits om hand. När biogasanläggningen är färdig kommer allt matavfall att köras direkt dit istället.
   Slammet från fettavskiljare samlas även idag in separat, men det läggs i huvudsak på soptippen utan att återanvändas.

Gasen måste uppgraderas
Rötning innebär i korthet att det organiska avfallet och vallgrödorna bryts ned under syrefria förhållanden i en mikrobiologisk process, där biogas bildas.
   För att biogasen ska kunna användas som fordonsbränsle måste den uppgraderas till en metanhalt på minst 97 procent. Det kommer att göras i en särskild reningsanläggning, som beräknas stå klar om mindre än ett år.
   Gasreningsanläggningen kommer även att via rörledningar i marken ta emot obearbetad biogas från avloppsreningsverket i Västerås.
   Redan hösten 2004 kommer tio stadsbussar i Västerås att drivas med biogas från reningsverket.
   Om två år kommer systemet att vara i full drift, för att år 2007 kunna försörja 40 stadsbussar, 20 sopbilar och 200 personbilar med bränsle.

Tankställe vid VL:s bussdepå
Den uppgraderade biogasen går via rörledningar i marken till Västmanlands Lokaltrafiks (VL) bussdepå på Retortgatan i Västerås, där stadsbussar och sopbilar kan fylla på sina tankar. Strax utanför kommer det att finnas ett tankställe för personbilar och andra mindre fordon. Biogasbussarna kommer bara att kunna drivas med gas. Därför ska det vid bussdepån även finnas en reservtank med naturgas, ifall biogasen skulle ta slut.

Ett unikt projekt
Växtkraft är ett unikt projekt, både i Sverige och internationellt.
Det som gör projektet unikt är bland annat att:
• organiskt avfall samrötas med vallgrödor
• lantbrukare och kommunala organisationer har gått samman och till och med bildat ett bolag, Svensk Växtkraft AB, för att genomföra projektet.
En tanke är också att biogasanläggningen ska kunna vara en bas för teknikutveckling och forskning inom området.
Investeringskostnaden för Växtkraftprojektet är beräknad till närmare 150 miljoner kronor, varav 67 miljoner kronor är statliga LIP-bidrag.

Text: Anna Björkman Randberg
Illustration: Marie Lönnroos

Biogasanläggningen kommer årligen ta emot:
14 000 ton källsorterat organiskt avfall från hushåll och storkök
4 000 ton slam från fettavskiljare i storkök och restauranger
5 000 ton ensilerad vallgröda från lantbrukare

Fordonsbränsle, el och gödsel
Biogasanläggningen beräknas årligen producera biogas som innehåller 15 000 MWh energi motsvarande 1,5 miljoner liter bensin.
I systemet kommer även biogas från avloppsreningsverket i Västerås att utnyttjas. Den sammanlagda mängden gas som kan användas som fordonsbränsle motsvarar cirka 2,3 miljoner liter bensin.
Med gas från båda produktionsställena beräknas 40 stadsbussar, 20 renhållningsfordon och 200 personbilar kunna försörjas med bränsle.
Den del av gasen som inte säljs som fordonsbränsle används för produktion av el och värme.
Framställningen av biogas beräknas årligen generera gödselmedel som innehåller 150 ton kväve, 30 ton fosfor och 90 ton kalium. Gödselmedlet har godkänts av livsmedelsindustrin för användning i spannmålsodling.

Läs om bakgrunden till Växtkraftprojektet