Vad
du väljer har betydelse
Besprutade
bananer eller KRAV-märkta, stadsjeep
eller etanolbil, grön elproduktion eller kärnkraft,
höjda eller oförändrade skatter på utsläpp?
Vi –
såväl privatpersoner som producenter och beslutsfattare
– har alla möjlighet att göra val som leder till
att människosläktet kan fortsätta leva på
jordklotet. Vare sig det handlar om att köpa miljömärkta
varor, satsa på produktion av biobränslen eller lagstifta
om grön skatteväxling är det viktiga beslut, som
faktiskt har betydelse.
Men varför är detta så viktigt,
vad händer om vi inte ställer om samhället i en
mer hållbar riktning?
– Det enkla svaret är att ytterst
hotas människors hälsa och den biologiska mångfalden.
Miljöproblemen kostar också samhället mycket pengar.
Klimatförändringar är ett exempel. Där kan
det handla om 100-tals miljarder dollar per år om kanske
mindre än 50 år, säger Mikael Karlsson, ordförande
för Svenska Naturskyddsföreningen, SNF.
Snögränsen
förskjuts norrut
De kostsamma konsekvenserna av klimatförändringarna
är många, allt från att havsytan kan komma att
stiga och mark där människor bor eller odlar hamnar
under vatten till att det blir torrare i länder där
det redan är torrt, med ännu större livsmedelsbrist
och svält som möjlig följd.
– I Sverige kan en del av kusten läggas
under vatten. Vi kan också få ett varmare och regnigare
klimat och snögränsen kan förskjutas norrut, säger
Mikael Karlsson.
Det långsiktigt svåraste miljöproblemet
är, enligt honom, just klimatförändringen.
– Där saknas politisk initiativkraft
och lagstiftning. Man tar olika beslut, men det går alldeles
för sakta.
Begränsade
oljeresurser
Vårt sätt att leva kan många gånger skada
miljön på flera plan. De allra flesta bilar drivs med
fossilt bränsle – olja förädlat till bensin
eller diesel – vilket innebär att vi tär på
jordens ändliga resurser samtidigt som vi bidrar till klimatförändringar.
– Det finns ganska mycket olja men långt
ifrån obegränsat. Det problem med oljeanvändning
som ligger närmast i tiden är föroreningar och
klimatförändringar. Troligen lär utvinningstakten
inom kort understiga användningen, med kortsiktig brist och
prishöjningar som följd. På längre sikt räcker
givetvis inte de totala resurserna till en fortsatt konsumtionsökning.
Och även om människor skulle vilja
minska sitt bilkörande går samhällsutvecklingen
åt ett annat håll genom till exempel byggandet av
externa köpcentra.
– Man tvingar in människor i ett
bilberoende, säger Mikael Karlsson.
På följande sidor kan du läsa
några exempel på sådant som har hänt på
miljöområdet i länet under de tio år som
Gröna Draken har funnits. Just för att människor
på olika nivåer i samhället har bestämt
sig för att välja mer hållbara vägar.
Fotnot:
Grön skatteväxling innebär att skatter på
utsläpp, energi och ändliga råvaror höjs
samtidigt som skatter på arbetskraft sänks.
Visste
du att...
•
om alla höll hastighetsgränserna skulle koldioxidutsläppen
i Sverige minska med cirka en miljon ton. Koldioxid är
den gas som bidrar mest till växthuseffekten.
• för varje kilo hårdplast som materialåtervinns
sparar vi en liter olja. Av den återvunna plasten
tillverkas allt från blomkrukor och kontorsstolar
till diskborstar och bärkassar.
• förbränning av biobränslen
som ved och flis inte belastar jordens atmosfär med
mer koldioxid än vad jordens växter kontinuerligt
tar upp.
• under år 2002 köpte vi svenskar
cirka 108 ton ekologiska bananer per vecka. Det vill säga
drygt 0,6 kg per person och
3 procent av totalkonsumtionen. Detta är en stor vinst
för såväl miljön som för de lantarbetare
som slipper problem från giftiga kemikalier.
Källor:
www.snf.se,
www.recycling.se
|
Avfallet
som används på nytt
Text:
Anna Björkman Randberg
Illustration: Marie Tallberg
|