Avfallet
som används på nytt
I början
av 1990-talet slängde vi alla sopor i en behållare
som hämtades en gång i veckan och kördes till
en soptipp. I dag sorterar vi papper, glas, plast, plåtburkar,
matrester och mycket annat i olika behållare och lämnar
till återvinning.
– Det
är nog här vi kan se en av de största förändringarna
inom miljöområdet. Och det berör alla människor,
säger Per Nilsson, vd för Vafab, Västmanlands avfallsaktiebolag.
På bara tio år har han varit med
om en fantastisk systemförändring. Tidigare tog renhållningsverken
och Vafab bara hand om soporna, nu ses avfallshanteringen i ett
längre perspektiv.
– Det handlar både om att minska
avfallsmängden och om att använda avfallet som en resurs,
säger Per Nilsson. Så att det blir så lite som
möjligt kvar till kommande generationer.
Lite
krångligare för hushållen
I början av 90-talet var miljö- och avfallsfrågorna
i fokus.
Sedan dess har de politiska ambitionerna omsatts
i praktiken och hela avfallssystemet förändrats.
– Vi har fått folk att lämna
sitt avfall vid Återbruken. För tio år sedan
fanns inte dessa och mycket lite togs om hand, konstaterar Per
Nilsson.
Nu är det mer än en miljon människor
som besöker drygt 20 Återbruk i regionen varje år.
I stort sett allt avfall behandlas och återvinns, även
det miljöfarliga avfallet. Baksidan är att det har blivit
lite krångligare för hushållen och att det kostar
pengar att ta hand om våra sopor.
Men
vad hade hänt om den här stora systemförändringen
inte hade genomförts?
– Ja, vi hade byggt upp en stor miljöskuld
till kommande generationer. Och sopbergen hade varit höga
vid det här laget om vi inte hade satsat på en förändring,
svarar Per Nilsson.
Det svåraste med systemförändringen
har varit att övertyga hushållen om att detta med sortering
och återvinning är det rätta, fortsätter
Per Nilsson. Information och kommunikation helt enkelt.
– Det har varit jobbigt och krävande,
men samtidigt roligt och en riktig utmaning. Jag tycker faktiskt
att vi har lyckats. Vi har också haft en unik chans att
få ut information genom Gröna Draken. Den har varit
en bra informationskanal.
Framöver gäller att bli ännu
bättre på det som redan görs, att kvalitetssäkra
systemen.
– Vi vill få ännu fler hushåll
att bli aktiva och få ett renare avfall.
Hållbarhet
en vardagsfråga
Text: Marita Gustavsson
Illustration: Marie Tallberg
|