Avfallet som används på nytt
I början av 1990-talet slängde vi alla sopor i en behållare som hämtades en gång i veckan och kördes till en soptipp. I dag sorterar vi papper, glas, plast, plåtburkar, matrester och mycket annat i olika behållare och lämnar till återvinning.

– Det är nog här vi kan se en av de största förändringarna inom miljöområdet. Och det berör alla människor, säger Per Nilsson, vd för Vafab, Västmanlands avfallsaktiebolag.
   På bara tio år har han varit med om en fantastisk systemförändring. Tidigare tog renhållningsverken och Vafab bara hand om soporna, nu ses avfallshanteringen i ett längre perspektiv.
   – Det handlar både om att minska avfallsmängden och om att använda avfallet som en resurs, säger Per Nilsson. Så att det blir så lite som möjligt kvar till kommande generationer.

Lite krångligare för hushållen
I början av 90-talet var miljö- och avfallsfrågorna i fokus.
   Sedan dess har de politiska ambitionerna omsatts i praktiken och hela avfallssystemet förändrats.
   – Vi har fått folk att lämna sitt avfall vid Återbruken. För tio år sedan fanns inte dessa och mycket lite togs om hand, konstaterar Per Nilsson.
   Nu är det mer än en miljon människor som besöker drygt 20 Återbruk i regionen varje år. I stort sett allt avfall behandlas och återvinns, även det miljöfarliga avfallet. Baksidan är att det har blivit lite krångligare för hushållen och att det kostar pengar att ta hand om våra sopor.

Men vad hade hänt om den här stora systemförändringen inte hade genomförts?
   – Ja, vi hade byggt upp en stor miljöskuld till kommande generationer. Och sopbergen hade varit höga vid det här laget om vi inte hade satsat på en förändring, svarar Per Nilsson.
   Det svåraste med systemförändringen har varit att övertyga hushållen om att detta med sortering och återvinning är det rätta, fortsätter Per Nilsson. Information och kommunikation helt enkelt.
   – Det har varit jobbigt och krävande, men samtidigt roligt och en riktig utmaning. Jag tycker faktiskt att vi har lyckats. Vi har också haft en unik chans att få ut information genom Gröna Draken. Den har varit en bra informationskanal.
   Framöver gäller att bli ännu bättre på det som redan görs, att kvalitetssäkra systemen.
   – Vi vill få ännu fler hushåll att bli aktiva och få ett renare avfall.

Hållbarhet en vardagsfråga

Text: Marita Gustavsson
Illustration: Marie Tallberg