I Kungsör förebyggs ohälsa

Långtidssjukskrivningar och läkemedel kostar många skattemiljarder. En fetmaepidemi breder ut sig. Rökning, ungdomsfylleri och droger. Hoten mot folkhälsan är många.
I en liten kommun som Kungsör finns inga stora pengar avsatta för folkhälsoarbete. Ändå händer det mycket.

– Det gäller att söka samarbete och pengar från många olika håll, säger hälsoplanerare Viveka Asplund.
   Viveka Asplund har arbetat med folkhälsofrågor i Kungsör sedan 1996. När hon ser tillbaka kan hon konstatera att mycket av det som startades på 90-talet fortfarande pågår. Och att det är lika aktuellt nu som då.

Vivekas tankar
om livskvalitet
• Vi strävar alla efter att må bra och att uppleva god livskvalitet. En livskvalitet som har att göra med balans och harmoni i tillvaron. En känsla av tillfredsställelse över att kunna utnyttja sina resurser på bästa sätt. Att vårda sin kropp och själ. Förmåga att känna gemenskap med andra människor. Att berika sig genom natur- och kulturupplevelser.
Listan kan göras lång…

• Men vad har livskvalitet med hälsa att göra? Helt enkelt att en människa som upplever livskvalitet är en friskare människa. Hon är det därför att hon lättare klarar av de påfrestningar hon utsätts för i dagens samhälle.

• Så handen på hjärtat – hur står det till? Reflektera över vad just Du mår bra av. Hur ofta gör Du det som ger dig livskvalitet? Det finns många saker som gör att vi mår bra till kropp och själ. Olika för var och en av oss. Pröva att sätta in dina egna ord som Du mår bra av i exemplet nedan, om det är så att ”motion” inte tillhör dina favoriter.
Jag ”motionerar” och mår bra.
Jag mår bra när jag ”motionerar”.
Jag skulle må bra om jag ”motionerade”.

• Många hamnar på rad två och tre och skjuter hela tiden upp de aktiviteter som de egentligen skulle vilja göra för att må bra. Kvinnor har särskilt lätt för att prioritera bort sina egna behov till förmån för andras intressen. Många tänker att det kommer att bli bättre sen – men just nu finns det inte tid…

• Men livet är här och nu – och visst har Du tid – stäng av tv, dator och mobil ibland.
   Veckan har 336 halvtimmar. Börja med att unna Dig själv en av dem varje dag för att må bra och få ett rikare liv.
Det är Du värd !

   Själv har Viveka Asplund en bakgrund som sjukgymnast, men insåg snart att hjälpen oftast måste in mycket tidigare för att få goda resultat. Gärna genom att människor inspireras att ta ett eget ansvar för sin hälsa. Hon började därför studera folkhälsokunskap och är glad åt att folkhälsoarbetet kommit upp på dagordningen, både i kommunen och nationellt.
   – Nu har vi ju till och med en folkhälsominister, säger hon.

Ett arbete som lönar sig
Samtidigt är det långt kvar till att folkhälsofrågorna har den plats de borde ha, anser Viveka Asplund. Hon skulle gärna se att fler kom till insikt om att förebyggande och hälsofrämjande arbete verkligen lönar sig ekonomiskt.
   Idag fokuseras det på fel saker, tycker hon.
   – Jag läste just att svenska forskare fått 30 miljoner från EU för att utveckla mediciner mot fetma. Det känns som att börja i fel ände. Tänk om det kunde satsas lika mycket pengar på forskning om betydelsen av friskvård, kost och motion. Men det tjänar ju inte läkemedelsföretagen på förstås.

Handlingsplan finns
Trots att kommunen har ont om pengar har folkhälsan blivit en viktig utvecklingsfråga i Kungsör. Och perspektivet är brett. Det kan handla om jämställdhet och kvinnors hälsa eller om att ordna kampanjer för att få fler att cykla istället för att åka bil till jobbet. Projekt för att få ner långtidssjukskrivningarna, skapa goda miljöer för barn liksom att hindra ungdomar från att använda droger tillhör också det som Viveka Asplund arbetar med.
   Kommunen har en handlingsplan för folkhälsoarbetet och ett hälso- och miljöråd diskuterar och kommer med förslag. Arbetet utgår hela tiden från de nationella folkhälsomålen.

Många som drar åt samma håll
I höst diskuterar Kungsörs kommun, Försäkringskassan och Mälarhälsan förutsättningarna för en kraftsamling med hälsofrämjande insatser kring dem som ofta är korttidssjukskrivna. Målet är att förhindra att de korta sjukskrivningarna leder till längre sjukperioder.
   Hälsodiplomering är ytterligare en insats för ökad hälsa på arbetsplatserna. Genom att öka medvetenheten och hitta olika sätt att främja god hälsa och arbetsmiljö är förhoppningen att sjukfrånvaron bland de anställda ska minska.
   – I en liten kommun som Kungsör är vi helt beroende av att samarbeta med andra, säger Viveka Asplund. Men det är också en stor styrka. Då blir vi många som drar åt samma håll.

Vi arbetar mer långsiktigt

Text och foto: Marita Gustavsson