Hållbarhet
en vardagsfråga
I det första
numret av Gröna Draken, nr 1 1994, skrev vi om Agenda 21
– dagordningen för ett långsiktigt hållbart
samhälle som världens länder enats om på
det globala miljömötet i Rio ett par år tidigare.
Där pekades kommunerna ut som särskilt viktiga för
att engagera människor i arbetet för en hållbar
värld.
Entusiasmen var stor
Lars Wiklund arbetade då i Sala som var en av de första
ekokommunerna – och fortfarande är en ekokommun. Idag
är han Agenda 21-samordnare i Eskilstuna. Då trodde
han på stora omvälvningar i en nära framtid.
– Det gick fort i början på
1990-talet och entusiasmen var stor. Vi trodde det skulle gå
fortare än det har gjort, säger han.
Besviken
på långsamheten
Lite besviken är han på långsamheten. Samtidigt
pekar han på att mycket faktiskt gjorts – och görs.
– Idag är arbetet mycket bredare:
inom näringslivet med miljöcertifiering och miljöanpassade
produkter. Frågan är uppe på ett helt annat sätt.
På hög nivå, inom staten och EU, är engagemanget
större.
Globala
trender åt fel håll
Hållbar utveckling har blivit en vardagsfråga. Arbetet
pågår hela tiden, fast inte alltid under etiketten
Agenda 21. Att vi exempelvis gått över till biobränslen
för en stor del av fjärrvärmen betecknar han som
”en tyst revolution”.
– Men globalt går tyvärr flera
trender åt fel håll. Klimatpåverkan, utfiskning,
skogsskövling och ökande föroreningar. I Sverige
är trafiken ett sorgebarn.
– Så det är lite kluvet. Mycket
har hänt, men det pågår också hela tiden
ett gediget arbete för en hållbar värld, säger
Lars Wiklund.
Läs
mer om miljöfrågor ur ett tioårsperspektiv
Text:
Anders Jägeberg
Foto: Karolin Olsson
|