Hållbarhet en vardagsfråga

I det första numret av Gröna Draken, nr 1 1994, skrev vi om Agenda 21 – dagordningen för ett långsiktigt hållbart samhälle som världens länder enats om på det globala miljömötet i Rio ett par år tidigare. Där pekades kommunerna ut som särskilt viktiga för att engagera människor i arbetet för en hållbar värld.

Entusiasmen var stor
Lars Wiklund arbetade då i Sala som var en av de första ekokommunerna – och fortfarande är en ekokommun. Idag är han Agenda 21-samordnare i Eskilstuna. Då trodde han på stora omvälvningar i en nära framtid.
   – Det gick fort i början på 1990-talet och entusiasmen var stor. Vi trodde det skulle gå fortare än det har gjort, säger han.

Besviken på långsamheten
Lite besviken är han på långsamheten. Samtidigt pekar han på att mycket faktiskt gjorts – och görs.
   – Idag är arbetet mycket bredare: inom näringslivet med miljöcertifiering och miljöanpassade produkter. Frågan är uppe på ett helt annat sätt. På hög nivå, inom staten och EU, är engagemanget större.

Globala trender åt fel håll
Hållbar utveckling har blivit en vardagsfråga. Arbetet pågår hela tiden, fast inte alltid under etiketten Agenda 21. Att vi exempelvis gått över till biobränslen för en stor del av fjärrvärmen betecknar han som ”en tyst revolution”.
   – Men globalt går tyvärr flera trender åt fel håll. Klimatpåverkan, utfiskning, skogsskövling och ökande föroreningar. I Sverige är trafiken ett sorgebarn.
   – Så det är lite kluvet. Mycket har hänt, men det pågår också hela tiden ett gediget arbete för en hållbar värld, säger Lars Wiklund.

Läs mer om miljöfrågor ur ett tioårsperspektiv

Text: Anders Jägeberg
Foto: Karolin Olsson