Ett
miljömedvetet boende
Vi ville
veta hur man kan bo mer miljövänligt och hur en ekoby
fungerar, säger fyra ungdomar vid Kungsängsskolan i
Sala. Är det bara miljönissar som bor där
och är det sant att de har olika toaletter för kiss
och bajs?
Sofie Juhlin, Martin Lindow, Malin Noreby Malmlöf och Therese
Nyberg bestämde sig för att besöka Åkesta
ekoby, nära Västerås, för att ta reda på
mer. De fick lära sig en hel del om ekoboende. Läs vad
de kom fram till.
Åkesta
ekoby ligger 2 km norr om Västerås efter vägen
mot Skultuna. Ekobyns rödmålade hus är samlade
i en stor glänta, som omges av skog. Området ligger
i sydsluttning. Skogen i norr skyddar mot kalla nordvindar. Husen
är orienterade mot söder för att maximalt ta tillvara
solenergin.
Initiativtagare till bygget av ekobyn, som från
början var ett utvecklingsprojekt, var dåvarande chefen
för Riksbyggen Brage Lundström. Att färdigställa
byn som blev klar till den stora bomässan i Västerås
1990 blev dyrare än planerat, bland annat för
att byggnadskostnaderna steg i slutet av 80-talet.
Så
rena material som möjligt
De som bor i byn har själva hand om all fastighetsskötsel.
Dessutom är minst två dagar om året arbetsdagar,
då de gemensamma ytorna, till exempel lekplatser, fotbollsplan,
samlingslokal och vedeldad bastu, underhålls. Familjerna
har olika aktiviteter som Valborgsmässofirande och kräftskiva
tillsammans.
I byn finns 28 lägenheter. Fjorton med
tre rum och kök och fjorton med fyra rum och kök. I
två av lägenheterna drivs ett föräldrakooperativt
dagis.
Husen är vackert utformade. Man har till
största delen använt så rena material som möjligt,
som tegel till exempel äkta tegel- istället för
betongtakplattor klinker och björkpanel.
Stora
fönster i söder
Husen har stora fönster i söder för att ta in solljus.
Mot den energislukande norrsidan däremot är fönstren
små. Takfoten (den linje där yttertak och husvägg
möts) är beräknad så att solljuset släpps
in direkt under vår och höst. Det gör det möjligt
för den tunga tegelväggen, hjärtväggen, att
samla på sig värme under dagen för att avge den
under kyliga kvällar. Hjärtväggen, som är
belägen mitt i lägenheten, fungerar därmed som
en värmeutjämnare för alla rum. Under sommaren
skuggar takfoten in fönsterytorna.
Som uppvärmningssystem valdes vattenburen
luftvärme från en elpanna i varje lägenhet. Det
går att komplettera uppvärmningen genom att elda i
en vedspis, som finns i köket och är sammankopplad med
elpannan. Det går även att bygga ut systemet med solfångare
och större ackumulatortank.
Självförsörjande
på vatten
Hela området är självförsörjande på
vatten. Två 70 meter djupa brunnar är anslutna till
områdets hydroforanläggning. Det finns även en
ytbrunn till bevattning av områdets odlingslotter. Till
varje lägenhet hör en odlingslott i söderläge.
Där kan de boende odla enskilt eller kollektivt.
Vattnet från de egna brunnarna måste
först renas, eftersom det innehåller mycket järn
och mangan. Man använder ett sandfilter som luftar vattnet,
vilket får metallerna att oxidera.
Vatten från bad, disk och tvätt leds
till en trekammarbrunn, sedan över en pumpstation och fördelningsbrunnar
till markbädden, som består av olika lager av sand
och grus. På sanden och gruset sitter bakterier som äter
upp föroreningarna. Vattnet går sedan från markbädden
till ett dike som leder ner till Svartån.
Varje halvår tar Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen
vattenprover på det vatten som går till och från
hushållen.
Vid tvätt, disk och rengöring är
det viktigt att de boende alltid använder miljömärkta
medel utan fosfor, så att de inte negativt påverkar
markbäddens funktion.
Första
bostadsområdet med två toaletter
Åkesta är det första bostadsområdet
i landet som har ett system med två toaletter, en
för fekalier och en för urin. På undervåningen
i varje lägenhet finns det både och medan det
på övervåningen bara finns en, för
urin.
Toaletten för fekalier är en
mulltoa med fyra olika sektioner som snurras vartefter de
blir fulla. Behållaren finns i ett källarliknande
utrymme, dit man kommer via en ståltrappa från
husets varmförråd. I mulltoan omvandlas fekalierna
till mylla. Förmultningsprocessen tar ungefär
24-30 månader. Myllan kan sedan användas som
jordförbättringsmedel vid till exempel prydnads-
och bärbuskar. Urinet hämtas av en bonde och sprids
på åkrar.
Toalettsystemet har funnits sedan husen
byggdes och börjar nu bli gammalt. Eventuellt kommer
det att bytas ut.
|
Läs
mer >>>
Bild:
Anna Björkman Randberg
|