Ett miljömedvetet boende
Vi ville veta hur man kan bo mer miljövänligt och hur en ekoby fungerar, säger fyra ungdomar vid Kungsängsskolan i Sala. Är det bara ”miljönissar” som bor där och är det sant att de har olika toaletter för kiss och bajs?
Sofie Juhlin, Martin Lindow, Malin Noreby Malmlöf och Therese Nyberg bestämde sig för att besöka Åkesta ekoby, nära Västerås, för att ta reda på mer. De fick lära sig en hel del om ekoboende. Läs vad de kom fram till.
   

Åkesta ekoby ligger 2 km norr om Västerås efter vägen mot Skultuna. Ekobyns rödmålade hus är samlade i en stor glänta, som omges av skog. Området ligger i sydsluttning. Skogen i norr skyddar mot kalla nordvindar. Husen är orienterade mot söder för att maximalt ta tillvara solenergin.
   Initiativtagare till bygget av ekobyn, som från början var ett utvecklingsprojekt, var dåvarande chefen för Riksbyggen Brage Lundström. Att färdigställa byn – som blev klar till den stora bomässan i Västerås 1990 – blev dyrare än planerat, bland annat för att byggnadskostnaderna steg i slutet av 80-talet.

Så rena material som möjligt
De som bor i byn har själva hand om all fastighetsskötsel. Dessutom är minst två dagar om året ”arbetsdagar”, då de gemensamma ytorna, till exempel lekplatser, fotbollsplan, samlingslokal och vedeldad bastu, underhålls. Familjerna har olika aktiviteter som Valborgsmässofirande och kräftskiva tillsammans.
   I byn finns 28 lägenheter. Fjorton med tre rum och kök och fjorton med fyra rum och kök. I två av lägenheterna drivs ett föräldrakooperativt dagis.
   Husen är vackert utformade. Man har till största delen använt så rena material som möjligt, som tegel – till exempel äkta tegel- istället för betongtakplattor – klinker och björkpanel.

Stora fönster i söder
Husen har stora fönster i söder för att ta in solljus. Mot den energislukande norrsidan däremot är fönstren små. Takfoten (den linje där yttertak och husvägg möts) är beräknad så att solljuset släpps in direkt under vår och höst. Det gör det möjligt för den tunga tegelväggen, hjärtväggen, att samla på sig värme under dagen för att avge den under kyliga kvällar. Hjärtväggen, som är belägen mitt i lägenheten, fungerar därmed som en värmeutjämnare för alla rum. Under sommaren skuggar takfoten in fönsterytorna.
   Som uppvärmningssystem valdes vattenburen luftvärme från en elpanna i varje lägenhet. Det går att komplettera uppvärmningen genom att elda i en vedspis, som finns i köket och är sammankopplad med elpannan. Det går även att bygga ut systemet med solfångare och större ackumulatortank.

Självförsörjande på vatten
Hela området är självförsörjande på vatten. Två 70 meter djupa brunnar är anslutna till områdets hydroforanläggning. Det finns även en ytbrunn till bevattning av områdets odlingslotter. Till varje lägenhet hör en odlingslott i söderläge. Där kan de boende odla enskilt eller kollektivt.
   Vattnet från de egna brunnarna måste först renas, eftersom det innehåller mycket järn och mangan. Man använder ett sandfilter som luftar vattnet, vilket får metallerna att oxidera.
   Vatten från bad, disk och tvätt leds till en trekammarbrunn, sedan över en pumpstation och fördelningsbrunnar till markbädden, som består av olika lager av sand och grus. På sanden och gruset sitter bakterier som äter upp föroreningarna. Vattnet går sedan från markbädden till ett dike som leder ner till Svartån.
   Varje halvår tar Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen vattenprover på det vatten som går till och från hushållen.
   Vid tvätt, disk och rengöring är det viktigt att de boende alltid använder miljömärkta medel utan fosfor, så att de inte negativt påverkar markbäddens funktion.

Första bostadsområdet med två toaletter
Åkesta är det första bostadsområdet i landet som har ett system med två toaletter, en för fekalier och en för urin. På undervåningen i varje lägenhet finns det både och medan det på övervåningen bara finns en, för urin.
   Toaletten för fekalier är en mulltoa med fyra olika sektioner som snurras vartefter de blir fulla. Behållaren finns i ett källarliknande utrymme, dit man kommer via en ståltrappa från husets varmförråd. I mulltoan omvandlas fekalierna till mylla. Förmultningsprocessen tar ungefär 24-30 månader. Myllan kan sedan användas som jordförbättringsmedel vid till exempel prydnads- och bärbuskar. Urinet hämtas av en bonde och sprids på åkrar.
   Toalettsystemet har funnits sedan husen byggdes och börjar nu bli gammalt. Eventuellt kommer det att bytas ut.

Läs mer >>>

Bild: Anna Björkman Randberg