Kärnkraft
– bra eller dålig?
Oron
för klimatförändringar har gjort kärnkraften
aktuell igen. Efter att ha varit en ”död” fråga
i ett par decennier talas det åter om att bygga nya kärnkraftverk.
Är kärnkraften lösningen på
energifrågan? Kan den göra Sverige fossilfritt? Eller
hejda klimatförändringen?
Gröna Draken förde samman två experter med olika
syn på kärnkraft. Erik Dahlquist är professor
i energiteknik vid Mälardalens högskola, och Kenneth
Mårtensson är vd för Sala-Heby Energi. Båda
sitter dessutom med i styrelsen för Förbundet Agenda
21 och står bakom målet om ett fossilfritt Västmanland
2015.
Läs här hur de bemöter varandras
argument.
Är
kärnkraft en bra energikälla ur ett hållbarhetsperspektiv?
Kenneth
M: Nej. För mig liksom för många andra
är den inte förnybar. Den är inte heller nödvändig.
Erik
D: Den är ett bra komplement men löser inte
världens energiproblem. Dess styrka är att den är
icke-fossil, inte avger koldioxid.
Kenneth
M: Enligt energimyndighetens nationella statistik för
2006 ger kärnkraften 65 av de totalt 135 TWh el vi förbrukar.
Det är ganska mycket. Men 30 av dessa 135 är el för
uppvärmning i någon form. Den värmen kan vi producera
på bättre sätt.
Jag tror inte heller det är orimligt att
minska elförbrukningen med 15 procent. Om vi dessutom producerar
värme så att den samtidigt ger el minskar behovet ännu
mer, kanske 8-10 TWh. I ett bättre energisamhälle hade
vi inte behövt 135 TWh utan 85 TWh. Det är det som är
min utgångspunkt. Vi är inkörda i ett storskaligt
kärnkraftsprogram som vi egentligen inte behöver.
För mig är det inte en fråga
om klimat, utan om vad vi satsar pengar på. En satsning
på kärnkraft sker till priset av satsning på
vind, vågor och sol.
Erik
D: Naturligtvis ska vi inte slösa bort el till uppvärmning
av hus. Men problemet är de 90-100 TWh som går till
fordonsbränslen. Hur kommer vi åt dem? Jag tror på
en kombination av att göra lättare och effektivare bilar
och att tillämpa hybridteknik. Då behövs el. I
första hand ska vi producera den i bio-kombinat, där
vi också framställer både etanol och biogas.
Men vi kommer att ha ett ökat behov av el till fordon.
Vidare kommer det att behövas mer energi
globalt. Då behövs både kärnkraft och biobränslen.
Var
det något fel med det resonemanget?
Kenneth
M: Först ska vi ta bort kolkraften, sedan kärnkraften.
Utvecklingen borde gå mot en utfasning av reaktorer, men
nu talar vi i stället om infasning av nya reaktorer i världen.
Kärnkraften blockerar utvecklingen –
vi styr resurserna till rika länder på bekostnad av
de fattiga.
Det finns också en oproportionerligt
hög risk med kärnkraften, så pass hög att
kraftbolagen själva inte anser sig ha råd att försäkra
sig mot den.
El för att driva fordon i hybridform är
jättebra. I min värld kommer vi att ha kvar kärnkraften
länge än, gärna för att driva fordon. Men
forskningsresurserna läggs på sol, vind och vågor.
Erik
D: De kärnreaktorer vi har ska köras så
länge vi kan. Den teknik som de använder är däremot
inte långsiktig. Uranet tar slut precis som oljan. Men det
vi kallar 4:e generationens kärnkraft tar tillvara ungefär
100 gånger mer av bränslet och att man kan använda
det som idag är kärnavfall som bränsle.
Vi slipper plutonium och vi slipper även
lagringsproblemen. Svagheten är naturligtvis att tekniken
inte finns idag.
Med
dagens teknik – är kärnbränslet ett problem?
Tar det slut?
Erik
D: Bränslet är ett problem idag, det är
dyrt att anrika. I vissa länder finns det ganska gott om
uran, bland annat i Sverige. Jag tycker att det vore en poäng
att bryta uran här på ett miljöriktigt sätt.
Kenneth
M: Uran finns ofta i känsliga områden. Folk
reagerar, det blir motstånd. Så kärnkraften är
en negativ process hela vägen.
Bränslesidan är ett tillräckligt
argument för att säga nej. Men kärnkraften är
fel också för att den kräver så stora anläggningar.
För framtiden tror jag vi måste tänka mer småskaligt
och flexibelt, inte minst för att det är mer möjligt
för u-länder.
Är
kärnkraftverken säkra?
Erik
D: Jag arbetade själv 1975-78 med kärnkraft
och inser att det finns strålningsrisker. Samtidigt upplevde
jag starkt hur man tog säkerheten på stort allvar.
Så för de svenska reaktorerna känner jag en viss
trygghet.
Kenneth
M: Säkerheten är nog väldigt hög.
Men människor gör fel; frågan är om de som
konstruerat anläggningarna har insett alla de möjliga
fel som människor kan göra. Vad händer om säkerhetssystemen
sätts ur spel?
Kärnkraften ska värderas efter de sämsta reaktorerna
i världen. När en dålig reaktor smälter så
påverkar det även kärnkraften i Sverige.
Erik
D: På sätt och vis håller jag med dig.
Människan är det största orosmomentet. Men med
de system som finns, passiva system, så ska det inte komma
ut någon radioaktivitet ens vid en härdsmälta.
Vad
betyder terroristhotet?
Kenneth
M: Om jag tyckte att kärnkraften var bra på
andra sätt så skulle inte terroristhotet bekymra mig.
Det är så irrationellt att det inte går att gardera
sig mot. Men ovanpå alla andra fel hos kärnkraften
så oroar det.
Erik
D: Min rädsla är mycket större för
gamla kärnvapen än för kärnkraft. I fungerande
demokratier, med god kontroll, så är den rätt
säker. För terrorister är det lättare att
få tag i kärnmaterial i diktaturer.
Men i Sverige? Vad kan en terrorist göra
inne på Forsmark? Det är inte så lätt att
göra någon riktig skada där.
Är
avfallet ett bekymmer?
Erik
D: Jag tycker inte att det borde vara något stort
problem. Visst finns ett faromoment, men risken är inte så
stor eftersom de farliga ämnena är så utspädda.
Kenneth M: Jag förstår inte hur man
kan tillåtas driva en så stor verksamhet utan att
veta vad man ska göra med avfallet. I mindre verksamheter
ställs krav på att sådana problem ska vara lösta
innan man sätter igång. Vi måste ha en stor tilltro
till att kommande generationer hittar bra lösningar för
kärnavfallet.
Erik
D: Men vad är alternativet? I Kina kommer 78 procent
av elen från kol. Där dör tiotusen människor
i kolgruvorna varje år. Vi ställer kärnkraft mot
kolkraft. Exempelvis Polen och Spanien har förbjudit kärnkraft
i sitt land, men importerar kärnkraftsel från Frankrike.
Hur ser du på kärnkraft kontra kol i ett internationellt
perspektiv?
Kenneth
M: För mig ska båda bort, och vi har möjligheter.
Vi klarar det ändå. Och det går snabbare om vi
inte tar in kärnkraften.
Erik
D: Jag håller med om att långsiktigt ska
energin vara förnybar. Vi måste minska förbrukningen
i västvärlden men den kommer nog att öka i u-länderna.
Jag tror inte att kärnkraften löser alla problem, men
i många länder är den viktig.
Kenneth
M: Jag uppfattar det du säger som att vi måste
välja mellan kärnkraft och kol. För mig är
det bättre att satsa på förnybart. Varför
ska du och jag verka för att byta kol mot kärnkraft?
Erik
D: Om vi bara har kärnkraft med dagens teknik så
håller jag med. Men om vi kan återanvända avfallet
så är det en annan sak. För mig är inte kärnkraft
det viktigaste, utan att få bort fossila bränslen.
Och då måste vi spara ganska drastiskt. Vi behöver
förbereda oss på en rätt stor livsstilsförändring.
”Negawatten” – energin som aldrig förbrukas
– är det viktigaste.
Kenneth
M: Många av oss växte upp i en tid när
vi konsumerade betydligt mindre energi, och jag tror inte vi upplevde
det som ett dåligt liv. Vi har fått en samhällsstruktur
som kräver allt mer energi. Storskalighet har blivit det
allena saliggörande.
Jag tror att vi måste bryta mönster.
Det är något konstigt med ett samhälle som hamnar
i chock när ett företag som Ericsson går med ”bara”
30 miljarder i vinst.
Hur bör kärnkraften i Sverige utvecklas?
Erik
D: Vi har lagom många kärnkraftverk i Sverige
idag. De ska fasas ut, men i lagom takt. Jag tror att reaktorerna
i Forsmark och Oskarshamn blir kvar ett bra tag till.
Kenneth
M: Det är klokt att inte forcera en utfasning. Men
vi ska inte öka effekten i de reaktorer vi har, och vi ska
ha en rätt snabb avveckling. År 2015 hoppas jag att
vi har någon reaktor mindre.
I Sverige skulle vi kunna få en hållbar
mix av förnyelsebara energislag. Och vi förbrukar ändå
mest energi i världen. Varför skulle det då inte
kunna bli hållbart globalt?
Erik
D: Vi är ett land som har förhållandevis
mycket förnyelsebara tillgångar. Men när det gäller
fordonsbränslen och effektfrågan så behövs
en buffert.
Kenneth M: Men om FN-chefen fick mandat att bestämma
att världen inte skulle ha några fossila bränslen
eller kärnkraft år 2025 – tror du att det vore
omöjligt?
Erik
D: Nej, inte tekniskt. Frågan är vad som skulle
hända på vägen. Det skulle skapa social oro, och
det är nog det största problemet.
Vad
är det bästa som din motpart sagt i diskussionen?
Erik
D: Jag håller med om att i grunden är ett
samhälle med enbart förnyelsebar energi det bästa.
Kenneth
M: Det värmer när du säger att det är
möjligt att komma bort från fossila bränslen.
För detta är en vilje-fråga, en ledarskapsfråga
och en politisk fråga i världen. Med småskalighet
får även Angola och Maldiverna en chans.
Läs
mer>>>
|