Kärnkraft – bra eller dålig?

Oron för klimatförändringar har gjort kärnkraften aktuell igen. Efter att ha varit en ”död” fråga i ett par decennier talas det åter om att bygga nya kärnkraftverk.
   Är kärnkraften lösningen på energifrågan? Kan den göra Sverige fossilfritt? Eller hejda klimatförändringen?
Gröna Draken förde samman två experter med olika syn på kärnkraft. Erik Dahlquist är professor i energiteknik vid Mälardalens högskola, och Kenneth Mårtensson är vd för Sala-Heby Energi. Båda sitter dessutom med i styrelsen för Förbundet Agenda 21 och står bakom målet om ett fossilfritt Västmanland 2015.
   Läs här hur de bemöter varandras argument.

Är kärnkraft en bra energikälla ur ett hållbarhetsperspektiv?

Kenneth M: Nej. För mig liksom för många andra är den inte förnybar. Den är inte heller nödvändig.

Erik D: Den är ett bra komplement men löser inte världens energiproblem. Dess styrka är att den är icke-fossil, inte avger koldioxid.

Kenneth M: Enligt energimyndighetens nationella statistik för 2006 ger kärnkraften 65 av de totalt 135 TWh el vi förbrukar. Det är ganska mycket. Men 30 av dessa 135 är el för uppvärmning i någon form. Den värmen kan vi producera på bättre sätt.
   Jag tror inte heller det är orimligt att minska elförbrukningen med 15 procent. Om vi dessutom producerar värme så att den samtidigt ger el minskar behovet ännu mer, kanske 8-10 TWh. I ett bättre energisamhälle hade vi inte behövt 135 TWh utan 85 TWh. Det är det som är min utgångspunkt. Vi är inkörda i ett storskaligt kärnkraftsprogram som vi egentligen inte behöver.
   För mig är det inte en fråga om klimat, utan om vad vi satsar pengar på. En satsning på kärnkraft sker till priset av satsning på vind, vågor och sol.

Erik D: Naturligtvis ska vi inte slösa bort el till uppvärmning av hus. Men problemet är de 90-100 TWh som går till fordonsbränslen. Hur kommer vi åt dem? Jag tror på en kombination av att göra lättare och effektivare bilar och att tillämpa hybridteknik. Då behövs el. I första hand ska vi producera den i bio-kombinat, där vi också framställer både etanol och biogas. Men vi kommer att ha ett ökat behov av el till fordon.
   Vidare kommer det att behövas mer energi globalt. Då behövs både kärnkraft och biobränslen.

Var det något fel med det resonemanget?

Kenneth M: Först ska vi ta bort kolkraften, sedan kärnkraften. Utvecklingen borde gå mot en utfasning av reaktorer, men nu talar vi i stället om infasning av nya reaktorer i världen.
    Kärnkraften blockerar utvecklingen – vi styr resurserna till rika länder på bekostnad av de fattiga.
    Det finns också en oproportionerligt hög risk med kärnkraften, så pass hög att kraftbolagen själva inte anser sig ha råd att försäkra sig mot den.
    El för att driva fordon i hybridform är jättebra. I min värld kommer vi att ha kvar kärnkraften länge än, gärna för att driva fordon. Men forskningsresurserna läggs på sol, vind och vågor.

Erik D: De kärnreaktorer vi har ska köras så länge vi kan. Den teknik som de använder är däremot inte långsiktig. Uranet tar slut precis som oljan. Men det vi kallar 4:e generationens kärnkraft tar tillvara ungefär 100 gånger mer av bränslet och att man kan använda det som idag är kärnavfall som bränsle.
   Vi slipper plutonium och vi slipper även lagringsproblemen. Svagheten är naturligtvis att tekniken inte finns idag.

Med dagens teknik – är kärnbränslet ett problem?
Tar det slut?

Erik D: Bränslet är ett problem idag, det är dyrt att anrika. I vissa länder finns det ganska gott om uran, bland annat i Sverige. Jag tycker att det vore en poäng att bryta uran här på ett miljöriktigt sätt.

Kenneth M: Uran finns ofta i känsliga områden. Folk reagerar, det blir motstånd. Så kärnkraften är en negativ process hela vägen.
   Bränslesidan är ett tillräckligt argument för att säga nej. Men kärnkraften är fel också för att den kräver så stora anläggningar. För framtiden tror jag vi måste tänka mer småskaligt och flexibelt, inte minst för att det är mer möjligt för u-länder.

Är kärnkraftverken säkra?

Erik D: Jag arbetade själv 1975-78 med kärnkraft och inser att det finns strålningsrisker. Samtidigt upplevde jag starkt hur man tog säkerheten på stort allvar. Så för de svenska reaktorerna känner jag en viss trygghet.

Kenneth M: Säkerheten är nog väldigt hög. Men människor gör fel; frågan är om de som konstruerat anläggningarna har insett alla de möjliga fel som människor kan göra. Vad händer om säkerhetssystemen sätts ur spel?
Kärnkraften ska värderas efter de sämsta reaktorerna i världen. När en dålig reaktor smälter så påverkar det även kärnkraften i Sverige.

Erik D: På sätt och vis håller jag med dig. Människan är det största orosmomentet. Men med de system som finns, passiva system, så ska det inte komma ut någon radioaktivitet ens vid en härdsmälta.

Vad betyder terroristhotet?

Kenneth M: Om jag tyckte att kärnkraften var bra på andra sätt så skulle inte terroristhotet bekymra mig. Det är så irrationellt att det inte går att gardera sig mot. Men ovanpå alla andra fel hos kärnkraften så oroar det.

Erik D: Min rädsla är mycket större för gamla kärnvapen än för kärnkraft. I fungerande demokratier, med god kontroll, så är den rätt säker. För terrorister är det lättare att få tag i kärnmaterial i diktaturer.
   Men i Sverige? Vad kan en terrorist göra inne på Forsmark? Det är inte så lätt att göra någon riktig skada där.

Är avfallet ett bekymmer?

Erik D: Jag tycker inte att det borde vara något stort problem. Visst finns ett faromoment, men risken är inte så stor eftersom de farliga ämnena är så utspädda.

Kenneth M: Jag förstår inte hur man kan tillåtas driva en så stor verksamhet utan att veta vad man ska göra med avfallet. I mindre verksamheter ställs krav på att sådana problem ska vara lösta innan man sätter igång. Vi måste ha en stor tilltro till att kommande generationer hittar bra lösningar för kärnavfallet.

Erik D: Men vad är alternativet? I Kina kommer 78 procent av elen från kol. Där dör tiotusen människor i kolgruvorna varje år. Vi ställer kärnkraft mot kolkraft. Exempelvis Polen och Spanien har förbjudit kärnkraft i sitt land, men importerar kärnkraftsel från Frankrike. Hur ser du på kärnkraft kontra kol i ett internationellt perspektiv?

Kenneth M: För mig ska båda bort, och vi har möjligheter. Vi klarar det ändå. Och det går snabbare om vi inte tar in kärnkraften.

Erik D: Jag håller med om att långsiktigt ska energin vara förnybar. Vi måste minska förbrukningen i västvärlden men den kommer nog att öka i u-länderna. Jag tror inte att kärnkraften löser alla problem, men i många länder är den viktig.

Kenneth M: Jag uppfattar det du säger som att vi måste välja mellan kärnkraft och kol. För mig är det bättre att satsa på förnybart. Varför ska du och jag verka för att byta kol mot kärnkraft?

Erik D: Om vi bara har kärnkraft med dagens teknik så håller jag med. Men om vi kan återanvända avfallet så är det en annan sak. För mig är inte kärnkraft det viktigaste, utan att få bort fossila bränslen. Och då måste vi spara ganska drastiskt. Vi behöver förbereda oss på en rätt stor livsstilsförändring. ”Negawatten” – energin som aldrig förbrukas – är det viktigaste.

Kenneth M: Många av oss växte upp i en tid när vi konsumerade betydligt mindre energi, och jag tror inte vi upplevde det som ett dåligt liv. Vi har fått en samhällsstruktur som kräver allt mer energi. Storskalighet har blivit det allena saliggörande.
   Jag tror att vi måste bryta mönster. Det är något konstigt med ett samhälle som hamnar i chock när ett företag som Ericsson går med ”bara” 30 miljarder i vinst.

Hur bör kärnkraften i Sverige utvecklas?

Erik D: Vi har lagom många kärnkraftverk i Sverige idag. De ska fasas ut, men i lagom takt. Jag tror att reaktorerna i Forsmark och Oskarshamn blir kvar ett bra tag till.

Kenneth M: Det är klokt att inte forcera en utfasning. Men vi ska inte öka effekten i de reaktorer vi har, och vi ska ha en rätt snabb avveckling. År 2015 hoppas jag att vi har någon reaktor mindre.
   I Sverige skulle vi kunna få en hållbar mix av förnyelsebara energislag. Och vi förbrukar ändå mest energi i världen. Varför skulle det då inte kunna bli hållbart globalt?

Erik D: Vi är ett land som har förhållandevis mycket förnyelsebara tillgångar. Men när det gäller fordonsbränslen och effektfrågan så behövs en buffert.

Kenneth M: Men om FN-chefen fick mandat att bestämma att världen inte skulle ha några fossila bränslen eller kärnkraft år 2025 – tror du att det vore omöjligt?

Erik D: Nej, inte tekniskt. Frågan är vad som skulle hända på vägen. Det skulle skapa social oro, och det är nog det största problemet.

Vad är det bästa som din motpart sagt i diskussionen?

Erik D: Jag håller med om att i grunden är ett samhälle med enbart förnyelsebar energi det bästa.

Kenneth M: Det värmer när du säger att det är möjligt att komma bort från fossila bränslen. För detta är en vilje-fråga, en ledarskapsfråga och en politisk fråga i världen. Med småskalighet får även Angola och Maldiverna en chans.

Läs mer>>>