Lammstek med kokt potatis och
kantarellsås. Potatissoppa med hem- bakt bröd. Stekt abborre på
en hårdmacka. Det är god mat som kan vara bra både för miljön
och för plånboken: lokala råvaror, ekologiskt odlad potatis,
kött från djur som håller landskapet öppet och så vidare. Men
för den som löper mellan dagis, jobb, hem och fritidsintressen är
det kanske en utopi att lägga så mycket tid på att laga mat till
vardags.
– Min nödlösning är att köpa
bönor på burk, säger Annika Carlsson-Kanyama, heltidsarbetande
trebarnsmor och miljö- och framtidsforskare vid Forskningsgruppen
för miljöstrategiska studier i Stockholm.
– Jag fräser bönorna med
grönsaker. Det är faktiskt resurssnål och snabblagad mat. Och
barnen gillar det.
Forskar om matförsörjning i
framtiden
Annika Carlsson-Kanyama forskar om matförsörjningen i ett
framtida hållbart samhälle. Hon har räknat ut att en vegetarisk
måltid med potatis, ärter och morötter ger tio gånger mindre
utsläpp än en måltid med ris, fläsk och tomater. Det beror bland
annat på att stora mängder växthusgaser släpps ut vid risodling,
fläskproduktion och uppvärmning av växthus vid tomatodling. Dessa
råvaror kräver också fler tran-sporter.
Med andra matvanor kan vi minska
vår miljöpåverkan betydligt, menar hon, eftersom maten står för
mer än en tredjedel av hushållens totala miljöpåverkan. Varje
liten åtgärd blir betydelsefull.
Byt ut lite kött mot grönt
– Börja med att minska
ner lite på köttet, säger hon. Man behöver inte ta bort det,
utan bara ersätta en del av det med grönsaker, helst örter,
bönor och rotfrukter. Köttfärssåsen kan till exempel blandas ut
med morötter. Det blir gott, är billigare och bättre för miljön.
Annika Carlsson-Kanyama tycker bara
att det finns en positiv trend på miljö- och matfronten just nu:
att allt fler köper ekologiskt producerade livsmedel.
– Själv köper jag alltid
KRAV-märkt potatis och ekomjölk, säger hon. Men annat väljer jag
bort, vissa varor är helt enkelt för dyra.
Annars har det mest gått bakåt
sedan sextiotalet. Med ökat välstånd och vidlyftigare livsstil
har vi ändrat våra matvanor mot mer och mer pasta, färdiglagad
och djupfryst mat och mindre och mindre gamla hederliga rotfrukter,
potatis och livsmedel som kräver lite tid för att laga till. Vi
har också ökat vår köttkonsumtion, dricker mer öl och läsk och
allt mindre mjölk. Frukt och grönt fraktas ofta från fjärran
länder eller odlas i energislösande växthus.
– Vi äter mycket mer grönt nu
än på sextiotalet, vi har lärt oss att det är nyttigt. Men
samtidigt har vi mer än fördubblat förbrukningen av läsk, godis
och glass. Det är motsägelsefullt, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Jag tror att det beror på att den sortens ätande har blivit ett
slags nöje, framför teven till exempel.
Hur blir det potatis?
Matens ursprung har försvunnit borta i dimman; idag gräver man
inte upp sin potatis ur en lerig åker, utan man köper den ofta
färdigpackad i påse eller som frysta friterade strimlor. Man
slaktar och styckar inte sin gris hemma utan köper köttet väl
inplastat, färdigmalet eller i småbitar. Till och med sallad kan
man köpa färdigstrimlad och plastförpackad. De flesta vill inte
gå tillbaka till det gamla, men det finns en hel del av våra
anmödrars och anfäders goda vanor som vi kan ta efter.
Receptet finns på paketet!
– Men även om vi vill,
vet vi inte hur vi ska göra, säger Annika Carlsson-Kanyama. Det
finns undersökningar som visar att unga människor inte är
särskilt bra på att laga mat. Men de ser det inte som något
problem – det är ju bara att läsa på paketet!
Annika Carlsson-Kanyama vill
påverka våra attityder. Hon vill få oss att lägga ner mer
eftertanke, tid och omsorg på maten.
Själv hade hon en miljöanpassad
buffé på sin disputationsmiddag. Det blev succé.
– En del var väldigt skeptiska
innan de hade smakat, det vet jag. Det finns en gammal inställning:
"ärtsoppa blää" ungefär. Men för mig är
tråkstämpeln på miljöanpassad mat helt borta. Det är jättegott!
Text: Åsa Ottosson Foto: Marie Swartz
|
