I oktober fick regeringen tjocka
buntar med ansökningar från kommuner runt om i Sverige.
Ansökningarna handlar om pengar till investeringar för att ställa
om kommunerna i ekologisk riktning.
I Västmanland sökte alla kommuner utom Heby bidrag i den här
omgången. Om två år har kommunerna möjlighet att söka igen.
Gröna Draken presenterar här ett
urval av de projekt som länets kommuner sökt pengar till.
Arboga - Mobila tvättvagnar
Genom bidrag till privata
fastighetsägare på landsbygden vill kommunen stimulera till mer
kretsloppsanpassade avloppslösningar. Man vill också satsa på en
utbyggnad av reningsverken. En reningsanläggning för
raketmotorbränning planeras vid Åsby industriområde. Bättre
skolventilation är ett annat område som tas upp i ansökan. Arboga
Måleri AB vill investera i mobila tvättvagnar som rengör penslar,
tråg och verktyg på ett miljövänligt sätt. En utbyggnad av det
biobränslebaserade fjärrvärmenätet och en ny fastbränslepanna
finns också med i programmet. Almagården vill ta fram
informationsmaterial om och hålla kurser i lerhusbygge.
Fagersta - Rena Kolbäcksån
I den första
ansökningsomgången 1998 fick Fagersta 28,7 miljoner kronor till
tolv olika projekt. Då som nu handlar det mycket om att på olika
sätt rena Kolbäcksån, för att förbättra vattenkvaliteten och
öka den biologiska mångfalden. Åtgärder som att sanera
industriområden och ta bort läckande gruvmaterial och marklager
är några exempel på insatser. I olika delprojekt involveras
företag utmed Kolbäcksån för att få bort gifter och kemikalier
från industriområdena. Det kan i sin tur leda till ett ökat
engagemang för hållbar utveckling hos företag. På längre sikt
till ökad turism.
Hallstahammar - Åter- använd
glasavfall
I Hallstahammar vill
kommunen satsa på ett forskningsprojekt för att spåra
föroreningskällor och se hur dessa påverkar grundvattnet i
Strömsholmsåsen. I dricksvattnet i Hallstahammar finns rester av
bekämpningsmedel. Genom att satsa på forskning kan man finna
lämpliga skyddsåtgärder. Ett annat projekt handlar om att ta hand
om glasavfall och återanvända det. Det kan ske genom att ta hand
om insamlat glaskross och tillverka attraktiva glasprodukter. En
annan projektidé är att Strömsholmsområdet ska utvecklas i
riktning mot att bli ett ekologiskt centrum. Hushåll med
bristfälliga enskilda avlopp ska uppmuntras att rusta sina avlopp
genom att de får hjälp med kostnaderna.
Heby
Heby kommun har inte
lämnat in någon ansökan om bidrag till lokalt investeringsprogram
i år.
Kungsör - Biologisk
slambehandling
Ombyggnad av slambehandlingen vid Kungsörs avloppsreningsverk, för
att kunna införa biologisk slambehandling, är ett av projekten i
Kungsörs ansökan. Ett annat handlar om att återskapa
våtmarksängar och restaurera strandnära grönområden i inre
Mälaren. De hävdade våtmarksängarna kommer att minska
näringsläckaget till Mälaren. Företaget Strängbetong vill att
allt cementslam i framtiden ska sedimenteras innan vattnet passerar
ut från fabriksområdet. De vill därför investera i en ny
bassäng och bygga om den gamla. Konvertering från el till
fjärrvärme och från olja till biobränsle i bostadsområden och
kommundelar är and-ra projekt som Kungsörs kommun söker bidrag
till.
Köping - Spillvärme
i fjärrvärmesystemet
I Köping vill
kommunen satsa på att ta vara på spillvärmen från företaget
Hydro Agri AB och på detta sätt än mer minska
fjärrvärmesystemets beroende av fossila bränslen. Samma sak
föreslås i Kolsva där spillvärme från företagen i Kolsva ska
nyttjas i tätortens fjärrvärmenät. Ett annat projekt syftar till
att minska godstransporternas negativa miljöpåverkan. För att
återanvända glasfiberspill vill ett företag på orten installera
teknisk utrustning för att mala och använda det vid tillverkning
av glasfibercisterner. Kommunen vill också satsa på miljöerna
längs Köpingsån och Mälaren och göra dessa mer tillgängliga
och öka den biologiska mångfalden. Kulturhistoriskt intressanta
indu-stribyggnader föreslås bli renoverade och återanvändna. En
fabrik för framställning av etanol och biogas ingår också i
kommunens program.
Norberg - Engelbrekts gröna
uppror
I det lokala
investeringsprogrammet satsar kommunen främst på projekt som rör
energi. Syftet är att användningen av fossila bränslen skall
upphöra i kommunen, samtidigt som användningen av el för
uppvärmning minskar. Det handlar om en utbyggnad av
spillvärmebaserat fjärrvärmenät och kretsloppsanpassad
uppvärmning av bostäder utom fjärrvärmeområdet. För att minska
utsläppen till sjöar och vattendrag planeras en sanering av
avloppsledningsnätet. En vision för att skapa framtidstro och
ekologisk uthållighet i ett bostadsområde kallas "Engelbrekts
gröna uppror". Sammanfattningsvis kommer åtgärderna att leda
till minskade utsläpp till luft och vatten samtidigt som
förbrukning av ändliga resurser minskar.
Sala - Biogas ur stallgödsel
1998 fick Sala 30
miljoner kronor till tio olika projekt. Med den nya bidragsansökan
vill kommunen fortsätta omställningsarbetet. Focus har riktats mot
energiområdet. Kommunen vill erbjuda energibidrag till hushållen
för konvertering från oljeeldning till biobränslen. Bidrag till
solenergi och fjärrvärme är andra projekt. Lokala
produktionsanläggningar och tankningsställen för biogas är ett
projekt som får effekt på odlingslandskapet och som minskar
transporterna. I ett gårdsprojekt vill Stora Hällsta gård
framställa biogas ur egen stallgödsel för att bli
självförsörjande med uppvärmning och bränsle till
utkörningsfordon. Produktutveckling inom
trävaruförädlingsindustrin för att minska tungmetaller och
lösningsmedel ingår också i ansökan. För att rena avloppsvatten
planeras små dammar bredvid Norrbäcksbäcken.
Skinnskatteberg Grönare
skolgårdar
I Skinnskatteberg har
kommunen tagit fasta på tre viktiga utgångspunkter som ska
genomsyra hela programmet. Ny miljöanpassad teknik, utbildning/folkbildning
och energieffektivitet. Kommunen vill erbjuda industrilokaler som
är byggda på ekologiskt och energieffektivt riktigt sätt.
Enskilda hushåll ska stimuleras att välja mer kretsloppsanpassade
avloppslösningar och att gå över till miljövänligare
uppvärmning. En utbyggnad av dagvattennäten planeras. Grönare
skolgårdar är ett annat projekt. En förstudie i att bygga
attraktiva och sunda hus för att på sikt locka människor att bo
och arbeta i Skinnskatteberg ska genomföras. Kommunens reningsverk
ska tillvarata värmen i avloppsvattnet.
Surahammar Förnyelse
av centrum
En utveckling och
förnyelse av centrum i Surahammar står högt i prioritet i
kommunens ansökan om investeringsbidrag. Satsning på Strömsholms
kanal för att lyfta fram de natur- och kulturvärden som finns
längs kanalen är ett annat projekt. Andra delar handlar om
förbättringar av inomhusmiljön i skolor och daghem och i
kommunens ishall. En inventering av Kolbäcksåns miljöstatus,
hälsofrämjande skolor och fjärrvärmeutbyggnad finns också med i
ansökan. Vidare finns förslag om ett nytt kretsloppsanpassat
boende kallat "stad/land" och levande centrum i Virsbo och
Ramnäs. För att bevara Virsbo Bruksmiljö finns förslag på en
rad åtgärder som både handlar om renovering och om att ta fram
informationsmaterial och insatser för att bättre kunna ta emot
fler besökare.
Västerås - Cykeltrafik
stimuleras
Helhetssyn och samverkan för ett
hållbart Västerås är rubriken för
Västerås stads lokala investeringsprogram.
Illustration ovan: Krister Wuopio
Västerås ansökan är uppdelad i
fem områden: luft, mark, vatten, människan och kulturmiljön samt
biologisk mångfald. Cykeltrafik ska stimuleras genom olika
åtgärder. Biogas från avloppsreningsverket ska behandlas så att
det blir lämpligt för fordonsdrift. Pelletsförbränning och
solenergi planeras att införas vid skolor och idrottsanläggningar.
Effektivare utrustning till trafiksignaler ingår också i
programmet. Vidare utvecklas ett kretslopp och utbyte mellan stad
och land genom biogasanläggning för vallgröda och avfall. Vid
Kraftvärmeverket ska biobränsleanvändningen öka och i Södra
Bärby finns planer på en kretsloppsanpassad avloppsanläggning.
För att minska belastningen på Mälaren ska dagvatten renas,
Västeråsfjärdens stränder saneras och lakvatten tas omhand
lokalt. Västerås gamla Ångkraftverk bevaras och återanvänds. En
satsning sker på miljöbodar nära hushållen och hjälp med
sortering, för att öka insamlat material.
Projektet Asköbäcken ska minska
näringsläckaget till Mälaren och förstärka den biologiska
mångfalden i Asköviken.
Text: Marita Gustavsson
|