Hur hotat är egentligen vattnet som vi dricker?
Hallstahammars kommun installerar nu kolfilter för att komma tillrätta med ogräsbekämpningsmedlet Totex strö som påträffats i det kommunala dricksvattnet i Kolbäck.

Rester av medlet hittades i en undersökning för ett par år sedan. Det var första gången en sådan fördjupad undersökning gjordes, så därför vet man inte om halten sjunkit eller ökat de senaste åren.

Totex strö slutade tillverkas 1989 och förbjöds kort därefter med motiveringen att det var svårnedbrytbart och lättrörligt i grundvatten. Men det kan ha använts senare i exempelvis villaträdgårdar.

Klart över gränsvärdet
I Kolbäck låg halten som högst kring 0,5-0,8 mikrogram per liter. Det är betydligt över det gränsvärde på 0,1 mikro- gram per liter som gäller både i Sverige och EU. Även om dessa halter inte anses medföra några direkta effekter på hälsan, så måste vattnet ändå åtgärdas. Livsmedelsverket accepterar inga bekämpningsmedel alls i dricksvatten.

Vid Tärnsjö har upp till 360 milligram klorid per liter vatten påträffats i vattenmagasin i Dalkarlsåsen. Ett normalt värde är 5 milligram per liter. Bakom höjningen ligger vägsaltet från väg 67.

– 360 milligram är ett skyhögt värde. Vägsaltet är ett väldigt allvarligt problem på många håll i Sverige, säger Mats Aastrup på SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, som varit med om att utforma nationella miljömål för grundvattnet.

Stigande kloridhalt i 25 år
Sedan mitten av 1970-talet har man sett hur halten av klorid stigit i åsens grundvatten.

– Vi har varit medvetna om det, och även Vägverket. Men det finns en konflikt mellan trafiksäkerhet och miljöhänsyn, säger Mats Aastrup.

Vid 100 milligram per liter blir vattnet korrosivt, det vill säga det får ledningarna att rosta. Saltet kan dessutom öka rörligheten hos andra metaller från trafiken, till exempel koppar från bromsar och zink från däck.

När det gäller bekämpningsmedel i grundvatten är det framför allt jordbruksområden i södra Sverige som är utsatta.

– Oroande är att vi påträffat rester av bekämpningsmedel i 40 procent av de prover som tagits. Det är mest ett tätortsproblem, eftersom bekämpningsmedel används i trädgårdar, parker och på golfbanor.

– Men egentligen vet vi alldeles för lite eftersom vi inte har några långa tidsserier av provtagningar. Det är en brist i miljöövervakningen, säger Mats Aastrup.

Text: Anders Jägeberg Foto: Kjell Gustavsson