Blir världen bättre
efter Johannesburg?

Vad var det egentligen som hände nere i Johannesburg i höstas? Ett diplomatiskt idisslande säger ordföranden i Svenska Naturskyddsföreningen i en intervju i det här numret av Gröna Draken. En vilja till handling, många nya tankar och en helt ny syn på utveckling framhåller andra.
   Själv tycker jag att det är svårt att säga om de beslut som fattades vid Johannesburgstoppmötet var en framgång eller ej. Jag var inte där, och jag har bara läst delar av dokumenten. Du får bilda dig en egen uppfattning genom att i Gröna Draken läsa intervjuer med människor som var på plats – och som har olika syn på toppmötet.
   Men bortsett från det faktiska förhandlingsresultatet finns en annan aspekt som inte får glömmas bort – engagemanget och fokuseringen på de stora globala framtidsfrågorna.
   Efter Riomötet 1992, där bland annat Agenda 21 myntades, fick miljöarbetet en kraftig skjuts framåt. Och även om Agenda 21-frågornas plats i samhällsarbetet går upp och ner tror jag att dessa frågor idag har en starkare ställning än för tio år sen. Både i enskilda människors medvetande och i många kommuner och företag. Frågorna har också ändrat karaktär. Från mer begränsade miljöfrågor till en större helhetssyn, där det handlar om både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter på hållbar utveckling.

Tidningen Gröna Draken är ett bra exempel på denna utveckling. Inspirerade av Riomötet började vi för snart tio år sedan som en tidning för natur- och miljöfrågor. Idag står det ”en tidning för hållbar utveckling” i tidningshuvudet.
Både Stockholmskonferensen 1972 och Riomötet 1992 kallades för miljökonferenser. I Johannesburg talades det mer om ett toppmöte för hållbar utveckling, inte minst i medierna.
   Vad är då hållbar utveckling? Den enklaste och bästa definitionen tycker jag är den som tidigare norska statsministern, Gro Harlem Brundtland, myntade redan i mitten av 1980-talet. Hon talade då om ett samhälle som innebär att vi som lever idag ska leva gott, men det får inte ske på bekostnad av kommande generationers möjligheter att också leva ett bra liv.
   Indianhövdingen Oren Lyons har i grunden samma synsätt, men han har om möjligt ett ännu längre perspektiv. I hans kultur är det varje ledares uppgift att tänka på och planera för den sjunde generationen. Alltså inte för sig själv, sina barn och barnbarn utan för dem som ska leva på jorden om 150-200 år.

Oren Lyons har flera gånger gästat Västerås. I samband med årets Envisions den 24-26 november kommer han tillbaka. Bland annat deltar han i en viktig manifestation i Västerås Domkyrka, som i allra högsta grad handlar om hållbar utveckling.
   Västerås stift och Domkyrkoförsamlingen har tagit ett utmärkt initiativ, som också utgör upptakten till Envisions. De bjuder in till en samling för hållbara relationer mellan människor. Det är ingen traditionell gudstjänst, utan en mötesplats för både troende och icke troende och för männisor med olika religiös och kulturell bakgrund.Utgångspunkten är att utan hållbara relationer är det omöjligt att tala om en hållbar värld. Och på den punkten är det bara att hålla med.

Detta nummer av Gröna Draken handlar mycket om Johannesburgstoppmötet. Men vi bjuder som vanligt också på annat spännande material. Allt från Älgsafari i de västmanländska skogarna till elever i Sala och Heby som får hjälp av en ”fysikfakir” att ta kraft-tag. Vi skriver även om radon, våld mot kvinnor och tipsar om utflykter i länets natur.
   Trevlig läsning!

Kjell Gustavsson, redaktör
kjell@media21.se