”Vi har fått en
ny syn på utveckling”

All utveckling ska vara hållbar. Genom världstoppmötet i Johannesburg, Sydafrika, i början av september, har det synsättet etablerats både i rika och fattiga länder, liksom hos företag och folkrörelser.
   – Det är en framgång, även om vi från svensk sida gärna hade sett ytterligare konkreta resultat, säger Viveka Bohn, biträdande förhandlingsledare och chef för tjänstemannadelen av den svenska delegationen.
Arbetsdagarna under Johannesburgs-mötet började ofta vid 6.30-tiden och slutade sällan före midnatt. Den svenska delegationens dagliga rutin var: först frukostmöte med delegationens ledningsgrupp med Lena Sommestad, numera miljöminister, i spetsen. Därefter möte med hela svenska delegationen, sedan EU-samråd och till sist förhandlingar.
   Däremellan hölls också särskilda möten i olika frågor och samtal med företrädare för andra länder.

Vad var det bästa som uppnåddes i Johannesburg?
   – Det är ett antal resultat som jag inte vill gradera sinsemellan. Men att man nu talar om en enda agenda för utveckling istäl-let för två är väl det övergripande. Alla politikområden ska nu ta hänsyn till ekonomis-ka och sociala faktorer och till miljöskydd.
   – Det var också väldigt positivt att vi fick igenom förslaget om ett tioårigt program för hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Och att vi fick igenom ett antal nya, tidsbundna mål trots att det i början inte verkade kunna gå: till exempel fiske 2015 (fiskbestånd som hotas av utrotning ska återställas senast år 2015) och kemikalier 2020 (produktion och användning av kemikalier ska inte leda till allvarliga negativa miljö- och hälsoeffekter år 2020).

Vad var det största bakslaget?
   – Att vi inte kom vidare ifråga om att avveckla subventioner, som ofta är miljöskadliga eller snedvrider handeln. Och att vi inte blev överens om ett årtal varken för att stoppa den negativa trenden för utarmningen av naturresurser eller för en övergång till förnybar energi.

Enligt beslut i Johannesburg ska alla länder börja genomföra nationella strategier för hållbar utveckling. Vad händer i Sverige?
   – Vi har redan en nationell strategi för hållbar utveckling. I vår ska den revideras för att läggas fram för riksdagen nästa höst. Inom EU arbetas det med en regional strategi som både berör hur vi kan nå en mer hållbar utveckling inom regionen och hur EU påverkar omvärlden till exempel inom miljöområdet, genom handel och bistånd.

I Johannesburg beslutades om ett tioårigt handlingsprogram för hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Finns några konkreta åtgärder klara där?
   – Inom EU finns till exempel IPP, integrerad produktpolicy, som är en del av detta. Produkter ska vara långsiktigt hållbara. Det betyder att man ser till produkters effekter ur ett hållbarhetsperspektiv, alltså även arbetsmiljön när de produceras och eventuella sociala effekter.

Sverige ville ”tydligare klargöra” förhållandet handel-miljö. En del kritiker har sagt att handelsorganisationen WTO:s regler kommer att väga tyngre än de miljöavtal som finns.
   – Som vi ser det ska WTO och miljöavtalen vara stödjande, det vill säga inget ska gälla framför det andra. I den industria-liserade delen av världen stirrar vi oss ofta blinda på vår egen situation.
   – Ofta är det u-länderna som är mest angelägna om att miljöavtal inte ska komma i konflikt med WTO-reglerna – därför att de är rädda att de kan användas som handelshinder.

Du sade att det funnits ”två agendor” efter Rio-mötet. Vad betyder det?
   – I Rio kom man överens om att inte driva utveckling som inte tog hänsyn till miljö. Men samtidigt fortsatte internationellt arbete med en ”ren” utvecklings-agenda.
   – Nu har de förenats så att de tre politikområdena ekonomi, sociala frågor och miljö ska beaktas hela tiden. Det innebär att man inte längre kan starta ett ekonomiskt projekt som tillfogar naturen svåra, skador utan att vidta åtgärder för att återställa den.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Kjell Gustavsson