Ena handen vet inte
vad den andra gör

Det är inte så lätt att vara miljövänlig. Även om jag som enskild människa försöker dra mitt strå till stacken finns det starka krafter – eller vad det nu är – som drar åt ett annat håll. Ett talande exempel är vårt besök i Prag för en tid sedan. Vi bestämde oss för att åka tåg. Inte minst i dessa tider, när det pratas mycket om klimatlöften, kändes det bra att välja ett miljövänligare alternativ än flyget. Men jag vill inte framställa det som någon heroisk insats för miljön att åka tåg istället för att flyga. Tvärtom. Att sakta färdas mot ett mål, och ha tid att läsa, reflektera och följa förändringarna i landskapet är en positiv upplevelse jämfört med flygets snabba förflyttning.
   Men trots allt innebär det personliga uppoffringar att åka tåg. Inte minst ekonomiskt. Jag trodde att det kommunikationsmedel som är bäst för miljön skulle vara billigare än det som i högre utsträckning bidrar till koldioxidutsläpp och växthuseffekt. Istället kostade tåget oss betydligt mer än vad motsvarande flygresa hade gått på.

Man kan ju inte heller beskylla SJ för att överanstränga sig när det gäller att göra resan trevlig. Under den ganska långa etappen ner till Malmö hade vi spetsat in oss på en god måltid i restaurangvagnen. Någon restaurangvagn fanns dock inte på detta moderna X2000-tåg. Däremot en bistro, där man kunde välja mellan några snabbmatsalternativ. Men när vi kom längst fram i kön visade det sig att både pajerna och pizzabitarna var slut! Så det fick bli kaffe och en ostmacka.
   Nåväl, detta med maten rättade till sig när vi kom på andra sidan gränsen. Där kunde man i tågets restaurangvagn få både stor frukost och flera vällagade maträtter. Dessutom serverade på riktigt porslin och med vita linnedukar på borden. Detta kanske kan tyckas vara en liten detalj, men när för- och nackdelar med olika kommunikationsmedel vägs mot varandra kan sådant vara helt avgörande.

Efter Pragresan har jag funderat en hel del på det här med styrmedel, lockbeten och vad som egentligen driver utvecklingen framåt. Det är alldeles för många dubbla budskap. Å ena sidan ska vi välja miljövänligare alternativ, men samtidigt satsas stora resurser på det som är skadligt för miljön. Den ekvationen går inte ihop. Ska klimatfrågan lösas måste vi helt enkelt åka mindre bil och flyg. Men då måste också de miljövänligare alternativen framstå som attraktiva, både privatekonomiskt och på andra sätt.

Det finns många andra områden där olika intressen kolliderar och budskapen är dubbelbottnade. Vi skriver om några exempel i det här numret av Gröna Draken. Ett sådant är problemen med de köpcentrum som växer fram i städernas ytterkanter. Å ena sidan har de medfört ett ökat utbud och ofta lägre priser. Å andra sidan har vi fått fler och längre resor, vilket är till nackdel för miljön. Två studenter vid Mälardalens högskola har tittat närmare på denna problematik. Läs mer på sidan 5.
   Ett annat exempel där intressena krockar är den planerade avverkningen av skog på Björnön utanför Västerås. Där ställs flyget mot friluftsintressen och naturvård (se artikel på sidan 19).
   Vilka idéer och erfarenheter har du själv? Hör gärna av dig till Gröna Draken. Ring, mejla eller skriv ett inlägg här på vår hemsida.

Kjell Gustavsson, redaktör
kjell@media21.se