Gröna Draken

När vi i Västmanland för fem år sedan startade Gröna Draken, och bildade den förening som står bakom utgivningen av tidningen, diskuterades om begreppet Agenda 21 skulle finnas med i tidningens och organisationens namn. Flera tyckte att det där med Agenda 21 var ett alltför okänt och konstigt namn. Det var något som diskuterades i FN, inte bland "vanligt folk" här hemma i Västmanland.

Varken skeptikerna, eller vi andra som var mer positiva till att använda Agenda 21 som namn på den nya organisationen, anade nog då vilken kraft som hade satts i rörelse vid FN:s konferens i Rio om hållbar utveckling.

Oavsett vilken etikett som sätts är det alldeles tydligt att en ny rörelse har satts igång världen över. Det spännande och unika är att den är både global och lokal på samma gång. I Rio betonades att miljöproblemen blir alltmer globala till sin karaktär, och kräver samarbete över nationsgränserna. Men samtidigt ligger lösningarna många gånger lokalt.

Under de fem åren med Gröna Draken har vi känt att intres- set för Agenda 21-frågorna växer – både på bredden och på djupet. Nu har vi också fått våra känslor bekräftade i den första vetenskapliga undersökningen som i Sverige genomförts om Agenda 21. Det är Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet som undersökt de svenska kommunernas arbete med Agenda 21.

Det är en intressant - och hoppingivande - läsning. Generellt kan man säga att Agenda 21 har fått en central plats i de svenska kommunerna. Men läget är ojämt. Ett viktigt kännetecken för de kommuner som lyckats bäst är kombinationen av någon eller några verkliga eldsjälar bland tjänstemännen och ledande kommun- politiker som backat upp verksamheten.

Tydligt är också att initiativet i kommunerna ligger hos tjäns- temännen, en minoritet anger att politikerna är den drivande kraften. Enkätsvaren ger även en bild av innehållet i Agenda 21-verksamheten. Det som från början betraktades som en kompoströrelse har successivt fördjupats till en rad områden. Det handlar om allt från miljöledning och gröna nyckeltal till välfärd och demokrati.

Barn och ungdomar är den klart dominerande målgruppen för kommunernas Agenda 21-arbete. Det kan tyckas logískt med tanke på det långsiktiga perspektiv som genomsyrar Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling. Här finns dock en tydlig motsättning gentemot den nationella nivån. Medan kommunerna i stor utsträckning fokuserat på ett brett medborgeligt deltagande och mjuka sektorer har regeringens investeringsbidrag till kommunerna inriktat sig på hårda verksamheter i form av infrastruktur och byggande.

Det finns all anledning att återkomma till de frågor som behandlas i enkäten, inte minst här i Gröna Draken. Ett annat tillfälle är i samband med Envisions i mitten av september då bland andra Katarina Eckerberg, en av författarna till Umeå-rapporten, kommer till Västerås.