Västmanland är oerhört rikt på sjöar, vattendrag och våtmarker. Här finns Mälaren som så starkt sätter sin prägel på omgivningen. Här finns åar och kanaler. Och inte minst trolska sjöar och tjärnar. lera av de västmanländska vattnen är populära som utflyktsmål och går bra att besöka - med eller utan eget flytetyg. Så varför inte packa picknick-korgen och besöka Hjälmare kanal, Hedströmmen, Ridön, Strömsholms kanal, Hårsbäcksdalen eller något annat vatten i Västmanland?

Hjälmare kanal

Denna förbindelselänk mellan två av landets största sjöar blev färdigställd 1639 och var då en viktig transportled. Idag är den ännu i bruk men bara för kanalkryssningar och fritidsbåtar. Från Notholmen i norra Hjälmaren sträcker den sig knappt 14 kilometer till Gravudden vid Arbogaån, tio kilometer från åns mynning i Mälaren.

Hjälmare kanal som tidigare var en viktig transportled trafikeras idag enbart av turbåtar och fritidsbåtar. Under sommaren är båtfolket flitiga slussare.

Totalt finns nio slussar för att hantera höjdskillnaden på 22 meter. Endast vid Kvarnsjön hade kanalbyggarna hjälp av naturliga vattenvägar och historierna om alla problem vid byggandet är många. Bland annat kan den ursprungliga sträckningen av kanalen mellan Kvarnsjön och Arbogaån fortfarande beskådas väster om den nuvarande. Den äldre delen fick överges på grund av stora underhållsproblem.

Den västmanländska, norra delen av kanalen kantas av ekar och lindar, som är planterade. Ekarna planterades inte bara som prydnad, utan också som reparationsmaterial för båtar med ekskrov och på senare tid som virke till slussportarna.

Från Kvarnsjön går en stig upp till Vägge hällar som är en imponerande bergsbrant. Kanalens södra del är mycket frodig med ridåer av al och vide. Kanalen är endast öppen sommartid.

Hårsbäcksdalen

Söder om Heby och ner mot Mälaren är Västmanland mycket torrt. Delvis av naturliga skäl men också som ett resultat av flitig dikningsverksamhet. Ett av få vattendrag med delvis naturligt lopp är Örsundaån. Den har sitt ursprung i Uppsala län nordväst om Heby och mynnar i Mälaren vid Enköping.

Den korta sträcka den rinner i Västmanlands län norr och söder om Heby är dock dess bästa. Det gäller inte minst i Hårsbäcksdalen någon mil söder om Heby.

I det öppna, kuperade jordbrukslandskapet ligger naturreservatet som en grön, frodig oas. Ån är djupt nedskuren i isavlagringarna och har i Hårsbäcksdalen ett snabbt lopp med små forsar och strömmar.

De branta sluttningarna är lövträdsdominerade och här finns förutom björk, al, sälg och rönn även ek, lind och lönn samt rikligt med hassel. Flera källor springer fram i sluttningarna och bidrar till yppigheten.

Särskilt på våren är blomsterprakten stor med mängder av blå- och vitsippor, samt den på bar kvist blommande busken tibast.

Senare på våren förekommer en mängd för Västmanland mindre vanliga växter. Här finns rödblära, springkorn, dvärghäxört och andra mer krävande arter. Omisskännlig är den ståtliga ormbunken strutbräken, som växer på bankar i strömmen.

Från mitten av april och till början av juni är fågelsången i den parkliknande miljön omväxlande och rik med den lilla, men högljudda, gärdsmygen som karaktärsart.

Hedströmmen

Från sina källor i Örebro och Dalarnas län, inom Malingsbo-Kloten fritidsområde, skiftar Hedströmmen ansikte många gånger innan den når Barkaröviken i Mälaren, mellan Kungsör och Köping. Norr om Skinnskatteberg är Hedströmmen en typisk Bergslagså. Här bedrivs också fiske efter i huvudsak öring. Vissa år häckar också strömstare i forsarna. I Baggådalen ger den karaktär åt en hel bygd med lövträd och odlingsmarker i ett annars mörkt skogslandskap.

Hedströmmen bjuder med sin stora variation fina möjligheter till fiske efter öring, naturupplevelser och kulturhistoriska platser.

Efter att ha passerat Nedre Vättern, söder om Skinnskatteberg, blir ån betydligt större. När den når Karmansbo tvingas vattnet ihop av Köpingsåsens branta skärningar och ån bildar en mängd vackra forsar och fall kantad av frodig lövskog i Hedströmmens naturreservat. Efter Kolsva är flödet betydligt lugnare och vattnet kantas av åkermarker. Utloppet i Mälaren sker via den näringsrika Barkaröviken med ett rikt fågelliv.

Ån kantas i hela sitt lopp av rester från Bergslagens storhetstid som industriregion. Här finns smedjor, hammare, bruk och dammar.

Åns ekonomiska betydelse är idag knuten till elproduktion och turism. Det är inte alltid intressena kan förenas eftersom magasinering av vattnet i dammarna leder till mycket knapp vattentillgång i ån, till skada för fiske och andra intressen.

Ridöarkipelagen

På synhåll från Västerås ligger Mälarens, och ett av Sveriges, artrikaste och mest unika områden – Ridöarkipelagen. Hela området är naturreservat och förslag finns att göra det till Mälarens nationalpark. 160 större och mindre öar och skär bildar en skärgård som kan erbjuda det mesta och bästa av Mälarnaturen. Ridön är präglat av det gynnsamma inflytande klimatet som det omgivande vattnet ger, med milda vintrar och sen frost.

Ridön med omgivande småöar är ett gammalt kulturlandskap. Sin storhetstid hade Ridön mellan 1600 och 1750 som knutpunkt för sjöfarten på Mälaren, dåtidens motorväg. Ridön kan nås via färja under sommarhalvåret.

Den rika förekomsten av mistel i alla lindar är ett tecken på det milda klimatet men här finns också en mängd andra växter och djur som annars är ovanliga på dessa breddgrader.

Till Ridön går under sommarhalvåret färjor från Västerås, men till övriga öar måste besökaren ta sig med båt eller kanot på egen hand.

Området har en rik historia ända från järnåldern, med en storhetstid under perioden 1600-1750, då ön var viktig för kommunikationer och en tid även hade kungligt varv. Ett mindre varv fanns långt in på 1900-talet, liksom skola och flera jordbruk. Omgivande öar brukades också som betesmarker eller för höbärgning.

Idag är endast Ridön och Aggarön bebodda året om och flera av de mindre öarna är idag dominerade av urskogslika ädellövskogar.

Strömsholms kanal

Kanalen är – efter Göta kanal – Sveriges längsta med sina 110 kilometer. Av dessa är dock bara 10 kilometer grävda och kanalen följer huvudsakligen Kolbäcksåns lopp från södra Dalarna, till utloppet vid Strömsholm i Mälaren.

Strömsholms kanal bjuder på många sevärdheter. Förutom med egen båt kan du färdas på kanalen med turbåtar. Bilden ovan är från Strömsholm, vid Sörkvarn.

Kanalen är i hela sin längd farbar och ett populärt kanotvatten. Sommartid finns även möjlighet att åka kanalbåt. Längs kanalen finns flera natur- och kultursevärdheter, lätta att nå även för den som inte har båt.

Vid utloppet i Mälaren ligger Strömsholms slott och naturreservat präglat av hästar, ekar och vatten med en mängd olika sevärdheter.

Någon mil uppströms passeras gränsen mellan Mälarområdet och skogslandskapet vid Hallstahammar. Här finns också ett av åns få kvarvarande större forsområden – Sörkvarnsforsen, ett naturreservat dominerat av vattnet och frodig lövskogsmiljö.

Norr om Hallstahammar passeras den första av kanalens alla sjöar – Östersjön – innan Surahammar nås. Norr om Surahammar kommer sjöarna tätt med bland annat Gnien, ett naturreservat med rikt fågelliv.

Vid Åmänningen, söder om Fagersta, börjar Bergslagen och landskapet ändra karaktär. Sjön är omgiven av industriminnen. Ängelsbergs gamla bruksmiljö och Oljeön är de mest kända.

I Västanfors, vid Fagersta, kommer nästa sluss i en miljö starkt präglad av vattnets och vattenvägens stora betydelse för industrialiseringen av Sverige. Här finns hyttmiljöer och herrgårdsmiljöer från svunna storhetstider. Norr om dessa ligger de stålbaserade industrier som fortfarande finns kvar.

Text: Lennart Gladh
Foto: Anders Geidemark