Allt färre utnyttjar sin rösträtt
För att ett samhälle ska vara hållbart i längden krävs inte bara fungerande ekosystem. Även det politiska systemet måste vara friskt.
I en demokrati är väljarnas förtroende för de valda viktigt. Därför är det ett stort problem att allt fler struntar i att rösta.

För tjugo år sedan, i riksdagsvalet 1982, röstade 91,4 procent av de röstberättigade. Det var svenskt rekord. Sedan dess har siffran sjunkit stadigt, till 81,4 procent i valet 1998.
   I de två valen till Europaparlamentet var valdeltagandet än mer katastrofalt. År 1995 röstade bara 41,6 procent och fyra år senare 38,8 procent. Den svenska demokratiutredningen har funderat mycket över varför och pekar i sitt slutbetänkande på flera orsaker. Till exempel att känslan av att röstningen är en medborgerlig plikt har minskat.

Underhållande politik
Allt färre har också starka känslomässiga band till ett visst parti eller ett kollektiv, till exempel arbetarrörelsen. Forskarna kallar det en politikens sekularisering, alltså en motsvarighet till att allt färre av oss går i kyrkan. Vi har blivit mindre ”troende” även inom politikens område och allt färre går därmed till vallokalen.
   I media framställs politik allt oftare på samma sätt som underhållning. Det gör att politiken förlorar sin högtidliga status och banaliseras. Politiken värderas utifrån hur underhållande den är istället för hur viktig dess innehåll är.

Undviker de stora frågorna
Allt fler väljare har svårt att uppfatta några tydliga alternativ i politiken. Partierna framstår som stöpta i en form och de stora ideologiska skillnaderna saknas. Partierna lyfter av taktiska skäl bort de stora, konfliktfyllda politiska frågorna från valrörelsen och löser dem vid förhandlingsbordet mellan valen istället. Det gör att skiljelinjerna i valen blir ännu mer urvattnade.
   Men det är inte säkert att de som avstår från att rösta alltid gör det på grund av ointresse för politik, betonar utredningen. Det kan också handla om medvetna och engagerade medborgare som låter bli att rösta som ett sätt att markera att det inte finns något parti som kan företräda honom eller henne.
   Demokratiutredningen skriver i sitt slutbetänkande bland annat att den demokratiska medvetenheten måste öka, något som bland annat måste ske i skolorna och genom att det öppnas fler offentliga rum för politiska samtal. Möjligheterna till olika former av självstyre närmare människorna ska öka.
   De politiska partierna kritiseras också för att de inte anpassat sig till politikens nya villkor.
Vill du läsa mer om demokrati, kan du gå in på följande hemsidor:
www.demokratitorget.gov.se
www.ordfront.se/demokrati
www.attac.nu

Text: Åsa Ottosson
Illustration: Ingelöv Åstrand

 


Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland