Allt
färre utnyttjar sin rösträtt
För att
ett samhälle ska vara hållbart i längden krävs
inte bara fungerande ekosystem. Även det politiska systemet
måste vara friskt.
I en demokrati är väljarnas förtroende för
de valda viktigt. Därför är det ett stort problem
att allt fler struntar i att rösta.
För
tjugo år sedan, i riksdagsvalet 1982, röstade 91,4
procent av de röstberättigade. Det var svenskt rekord.
Sedan dess har siffran sjunkit stadigt, till 81,4 procent i valet
1998.
I de två valen till Europaparlamentet
var valdeltagandet än mer katastrofalt. År 1995 röstade
bara 41,6 procent och fyra år senare 38,8 procent. Den svenska
demokratiutredningen har funderat mycket över varför
och pekar i sitt slutbetänkande på flera orsaker. Till
exempel att känslan av att röstningen är en medborgerlig
plikt har minskat.
Underhållande
politik
Allt färre har också starka känslomässiga
band till ett visst parti eller ett kollektiv, till exempel arbetarrörelsen.
Forskarna kallar det en politikens sekularisering, alltså
en motsvarighet till att allt färre av oss går i kyrkan.
Vi har blivit mindre troende även inom politikens
område och allt färre går därmed till vallokalen.
I media framställs politik allt oftare
på samma sätt som underhållning. Det gör
att politiken förlorar sin högtidliga status och banaliseras.
Politiken värderas utifrån hur underhållande
den är istället för hur viktig dess innehåll
är.
Undviker
de stora frågorna
Allt fler väljare har svårt att uppfatta några
tydliga alternativ i politiken. Partierna framstår som stöpta
i en form och de stora ideologiska skillnaderna saknas. Partierna
lyfter av taktiska skäl bort de stora, konfliktfyllda politiska
frågorna från valrörelsen och löser dem
vid förhandlingsbordet mellan valen istället. Det gör
att skiljelinjerna i valen blir ännu mer urvattnade.
Men det är inte säkert att de som
avstår från att rösta alltid gör det på
grund av ointresse för politik, betonar utredningen. Det
kan också handla om medvetna och engagerade medborgare som
låter bli att rösta som ett sätt att markera att
det inte finns något parti som kan företräda honom
eller henne.
Demokratiutredningen skriver i sitt slutbetänkande
bland annat att den demokratiska medvetenheten måste öka,
något som bland annat måste ske i skolorna och genom
att det öppnas fler offentliga rum för politiska samtal.
Möjligheterna till olika former av självstyre närmare
människorna ska öka.
De politiska partierna kritiseras också
för att de inte anpassat sig till politikens nya villkor.
Vill du läsa mer om demokrati, kan du gå in på
följande hemsidor:
www.demokratitorget.gov.se
www.ordfront.se/demokrati
www.attac.nu
Text:
Åsa Ottosson
Illustration: Ingelöv Åstrand
|