Vi använder mer läkemedel än någonsin i Sverige. Det tycks som om snart sagt alla livssituationer och krämpor kan diagnostiseras och botas med piller. Kostnader för mediciner slukar allt större summor av skattemedel varje år. Och var tar läkemedlen vägen när de har passerat människokroppen? Är det så att p-piller för människor påverkar fiskarnas fortplantningsförmåga?

Medicinering
ett växande samhällsproblem
I Berlin har man mätt upp halter av blodtryckssänkande mediciner i dricksvattnet. Är allas vår framtid att bli ständigt ”medicinerade” vare sig vi vill det eller inte?

Än så länge finns inte mycket forskning kring problemet. Nu först börjar det uppmärksammas.
Ingen vet hur mycket läkemedel som står i svenskarnas medicinskåp. Sådant som inte förbrukats ska lämnas tillbaka till apoteket. Men enligt en uppskattning på Apoteksbolaget så är det bara mellan två och fem procent av alla läkemedel som återlämnas och går till destruktion.
– Vi hoppas naturligtvis att det är en betydande del av de oanvända läkemedlen, säger Apotekets miljöchef Bo Gunnarsson.
Förra året gick nästan 900 ton läkemedel (förpackningar inräknade) till förbränning. Det betyder att vi svenskar hämtar ut åtminstone 18 000 ton läkemedel om året. Och det är en siffra som hela tiden stiger.

Nya, effektivare mediciner
Mellan 1995 och 2000 ökade mängden läkemedel som såldes till västmanlänningar med 14,5 procent. Totalt säljs läkemedel så det räcker till mer än en och en halv ”dygnsdos” per invånare och dag. Och ökningen fortsätter.
   – Det här är ohållbart i längden, säger Hans Andersson, tidigare familjeläkare och numera ordförande i Centrala Läkemedelskommittén i Landstinget Västmanland.
   Kommittén har till uppgift dels att dämpa ökningen av läkemedelskostnaderna, dels att hjälpa förskrivarna – läkare och vissa sjuksköterskor – att välja effektivaste läkemedel.
   Den ökade användningen av läkemedel kan delvis förklaras med att nya, effektivare mediciner kommit fram för en rad sjukdomar, inte minst psykiska. Den hänger också samman med att vi lever längre och att vissa operationer görs på allt äldre patienter.
   – Men inte är det så att vi mår bättre än förr på grund av alla läkemedel. Däremot skyfflar samhället över problem på sjukvården som inte hör hemma där. En medikalisering av sociala problem, säger Hans Andersson.

Enkelt att skriva ut recept
Människor kan uppsöka läkare för att man har dålig ekonomi, sociala bekymmer eller blir mobbad på arbetsplatsen. I många fall leder det till psykosomatiska sjukdomar som smärtor från rygg, axlar, fibromyalgi, utbrändhet med mera. Men istället för att försöka ta reda på orsaken till patientens besvär är det enkelt för läkaren att skriva ut ett recept.
   – Men det är ingen lösning. Vi gör patienten en otjänst och även samhället med kostnader i form av upprepade läkarbesök, onödiga, dyra utredningar och långvariga sjukskrivningar eller sjukpensionering, säger Hans Andersson.
   Istället vill han se mer förebyggande åtgärder. Exempelvis är var fjärde svensk tioåring överviktig. Vad händer med dem om 20 år om ingenting görs? De riskerar att få ont i lederna, diabetes, hjärtbesvär och så vidare..
   – Sjukvården borde ta sig en rejäl funderare över vad som är vår uppgift. Den kan inte vara att lösa samhällsproblem med medicinering, säger Hans Andersson.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Marita Gustavsson
Illustration: Ingelöv Åstrand