Läkemedel i avlopp
gav honliga fiskar.
För några år sedan upptäcktes att hormoner i avloppsvatten kunde göra det svårare för fiskar att föröka sig. Det är det hittills tydligaste exemplet på läkemedels (utom antibiotika) påverkan på den yttre miljön.

Unga hanfiskar blev mer ”honliga” när de utsattes för det kvinnliga köns-
hormonet östrogen i avloppsvatten. Östrogenet kom både naturligt från kvinnor och från p-piller.
   – Allmänt tror jag inte att man idag betraktar läkemedel som ett stort
hot mot miljön. Men delvis är det för att man inte vet så mycket, säger Lars Förlin, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.

Hittills har man påträffat mer än hundra läkemedelssubstanser i avloppsvatten. Bara i Sverige finns fler än tusen registrerade.
   – Men att man inte hittat fler beror på att man inte tittat efter alla, säger Magnus Johansson, forskare vid Umeå universitet.
   – Halterna är väldigt låga, men de är jämförbara med andra miljögifter. Och det är ämnen som man säkert vet inte förekommer naturligt, säger han.

I ett pågående EU-projekt om läkemedelsrester i avloppsvatten har man mätt resterna efter läkemedel som antibiotika, betablockerare och fettreglerande mediciner. Halterna ligger varken över eller under dem för andra kemikalier.
   – Skillnaden är att de flesta kemikalier värderats efter sin påverkan på miljön. För läkemedel finns inget sådant, säger Nicklas Paxéus, som är svensk deltagare i projektet.
   Läkemedel är olika lätt nedbrytbara. Ämnen som har en halveringstid på mer än 30 dagar anses kunna hamna i livsmedel. Med en halveringstid på 90 dagar förs de sannolikt vidare till livsmedel.
   Och en del läkemedel är mycket svåra att bryta ned. Ett exempel är medicin med klofibrinsyra, som påträffats i slam i Nordsjön.

Text: Anders Jägerberg
Illustration: Ingelöv Åstrand