De vill skapa balans på världsmarknaden
Det mesta vi köper är importerat. En stor del är producerat i de fattigare delarna av världen. Hur produktionen går till kan variera mycket, liksom levnadsförhållandena för de bönder och arbetare som gör grovarbetet. Detta är något som vi, som svenska konsumenter, är skyldiga att ta vårt etiska ansvar för, anser Bernt Lind, generalsekreterare för Rättvisemärkt, Sverige.

Att den ökande fattigdomen i u-länderna och i-ländernas exploatering ofta går hand i hand, är ingen nyhet.
   – Allt större bolag tillverkar alltmer billigare. Monopolen växer. Världshandeln domineras av en handfull aktörer som köper råvaror, halvfabrikat och förädlade varor från u-länderna och säljer dem vidare i
i-länderna, säger Bernt Lind.
   Den stora förtjänsten hamnar i de redan rika aktieägarnas fickor.

Garanterade rättigheter
Rättvisemärkt och liknande systerorganisationer i 16 länder arbetar för att skapa en balans i världshandeln, där var och en får betalt efter förtjänst och ingen ska kunna sko sig på någon annans bekostnad.
   – Vårt huvudsyfte är att skapa demokratiskt hållbara strukturer och samtidigt garantera producenterna och de anställda deras rättigheter
genom vår märkning, berättar Bernt Lind.
   I förlängningen skulle en sådan rättvisa inom världshandeln innebära, att mycket biståndsarbete skulle bli överflödigt, menar Bernt Lind.
   – I slutänden är det skattebetalarna som får stå för kostnaderna för fattigdom och utslagning.
   Än ligger en lång väg framför, innan målet är nått.
   – Vi arbetar på lång sikt och det tar tid att förändra strukturer, förklarar han.
Ett monopoltänkande En viktig faktor, för Rättvisemärkt, är att få ut varorna till detaljhandeln. Men Bernt Lind är besviken, särskilt på de största affärskedjorna, som gör mycket reklam för sitt etiska engagemang.
   – De pratar mycket, men det händer för lite. Det skulle kunna gå snabbare. Att det tar sån tid bottnar i att de är ägare till KRAV och därför inte vill ta in rättvisemärkta produkter förrän de är KRAVmärkta. Det är ett monopoltänkande, som vi inte kan acceptera, säger han.

Text: Phebe Leyser

 


Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland