Internet är historiskt unikt genom snabbheten. 1994 visste knappt någon vad det var, nu surfar mer än hälften av svenskarna på nätet. – Men jag tycker det är en allvarlig tendens att post och banker slår igen kontor med hänvisning till Internet. En närmast diktatorisk utveckling, det är totalt hänsynslöst att tvinga gamla människor att använda en teknik som de inte har och inte kan. Tjänster på nätet är jättebra, men man får inte ta bort allting annat.

Med ett historiskt perspektiv: vad har IT betytt sedan Internet slog igenom på allvar 1995? 
 – Det är svårt att summera eftersom vi står mitt uppe i utvecklingen. Internet påverkar väldigt många funktioner: ekonomi, politik, sociala relationer – livets alla skeden. 
 – Ett exempel på påverkan är att platsens betydelse minskat. Vi är mer oberoende av tid och rum. En annan är interaktivitet: många traditionella organisationer har förändrats mot nätverk där man kommunicerar rakt genom organisationerna utan hierarkier. En tredje påverkan är via snabbheten i tekniken. Vi har fått en ”fjärrnärvaro” som gör att tempot i samhällsutvecklingen drivs upp. Man kan se att politiken har svårt att hänga med.

Kommer IT att göra samhället mer demokratiskt och rättvist?
 – Teknik i sig gör inte samhället bättre eller sämre, utan det är vad vi väljer att göra med den. Och vad är ett bra samhälle? Det är en värderingsfråga som beror på vilken ideologisk grundsyn man har. 
 – Däremot kan man tänka sig att med hjälp av den tekniska utvecklingen utvidga det offentliga utrymmet. Men många beslut de senaste 30 åren går i annan riktning. Vi har till exempel en datalag som inskränker yttrandefriheten på nätet jämfört med den i press, radio och TV. Varför? Dels har det skett en allmän högerideologisk förändring som betonar individens rättigheter på bekostnad av det allmänna. Dels är vi med i EU och därmed bundna av EU och dess direktiv, som alla länder måste anta och anpassa sig efter.

Om man ser problemet globalt: blir det lättare för u-länderna att komma ikapp oss? 
 – Det är en rätt vanlig uppfattning att IT skulle medföra en global utjämning, men hittills finns rätt lite belägg för det. Jag säger inte att en sådan utveckling är omöjlig, men då krävs politiska beslut. Och bilden nu är att klyftan snarast ökar mellan rika och fattiga länder.

Kan IT rentav ha en negativ effekt? 
 – Ja, de fattigaste länderna riskerar att cementeras fast i sin fattigdom. De som har låg utbildningsnivå, dålig infrastruktur och kanske dåligt med elektricitet. Medan däremot delar av till exempel Indien och Brasilien tycks kunna ta steget över till den industrialiserade världen. 
 – Något som man inte så ofta tänker på är att IT är en kulturell fråga, det är inte bara ekonomi och politik. Exempelvis språkets roll: de flesta dataprogram utvecklas på engelska. Och gränssnittet – det vi ser på dataskärmen – använder en symbolvärld som hör ihop med det västerländska kontoret. Tangentborden utgår från västerländska språk, inte japanska eller kinesiska. Så det finns en tydlig kulturell prägel som tenderar att öka skillnaderna; fortfarande har hälften av världens befolkning aldrig talat i en telefon.