En av Gröna Drakens läsare ringde till tidningen i somras och undrade om vi lagt märke till att så många åkrar ligger i träda. Kai Östholm tyckte att det såg trist ut med tistlar och ogräs som fått breda ut sig. – Bönderna sprutar åkrarna med Roundup och det går ner i grundvattnet, sa Kai Östholm. Marken blir helt död. Han hade till och med tagit med sig en spade och provgrävt på en besprutad åker. – Där fanns inte en mask, konstaterar han. Kai Östholm undrade om inte Gröna Draken kunde skriva något om hur KRAV-odlare gör med åkrar som ska ligga i träda. Draken begav sig till Springsta säteri för att höra hur en lantbrukare som odlar ekologiskt gör.

EU-träda ger bidrag Kanske såg du de blommande åkrarna på försommaren, vid skol-avslutningen? Med blommor som baldersbrå, klöver och blåklint. Men vad hände sen? Tistlar och ogräs tog över. När ogräset sedan sprutades och vissnade ner var det ingen vacker syn.

Efter kontakt med länsstyrelsens lantbruksenhet kan Gröna Draken berätta att de blommande åkrarna i början av juni var i så kallad träda. För att minska överskottet av spannmål inom EU-jordbruket är trädan kopplad till EU:s bidragssystem. Den lantbrukare som vill ha bidrag från EU, så kallat arealbidrag, måste träda en viss andel av sin jordbruksareal.

Baldersbrå, klöver och blåklint 
Ibland blommar de trädade åkrarna med baldersbrå, klöver och blåklint. Och visst ser det fint ut, i år blommade det finare än någonsin. Men baldersbrå och blåklint är ingen gröda som odlas, vare sig för att fylla bondens lada eller för dess skönhet. Blommorna kommer på naturlig väg.

Kvickrot inte önskvärd 
En annan och icke önskvärd art som kommer på dessa trädor är kvickroten. För att få bukt med detta ogräs sprutas ibland den trädade åkern. Men lantbrukets regler säg-er att denna så kallade EU-träda inte får sprutas före den 1 juli och då har de flesta blommor redan vissnat. Till hösten plöjer lantbrukaren trädan och växterna myllas ner.

Text och foto: Sven Secher

All odling sker bäst i samklang med naturens förutsättningar. Men medan den konventionella lantbrukaren kan rätta till ogräsproblem eller invasion av skadeinsekter med hjälp av kemiska preparat, måste den ekologiska lantbrukaren klara sig utan sådana konstgjorda metoder. Vad är hemligheten? Hur når man rika skördar vid ekologisk odling? 
– God planering är nog det viktigaste. Jag måste förutse effekten av olika grödor och odla dem i rätt följd, säger Henrik Larsén. Det Henrik talar om är växtföljden. Om att år efter år växla mellan odling av vete, korn, ärtor och andra grödor. I den ekologiska odlingen ingår även trädan som en viktig del i växtföljden. Under trädan, som är en tid av vila och återhämtning för jorden, kan gärna åkern sås med gräs med klöverinblandning. 
– Jag slår (klipper) sedan denna gräs- och klöverodling regelbundet några gånger under vår och sommar för att minska ogräsförekomsten i kommande grödor. Speciellt tisteln har svårt att hävda sig om upprepad slåtter sker. I början av augusti plöjer vi sedan ner detta som en ”grön-gödsling”, säger Henrik Larsén.

Gröngödsling, när gräs och klöver plöjs ner, bildar fin mull och bidrar till god nedbrytning av näring till nytta för nästa gröda. Klöver har också den fantastiska egenskapen att kunna fånga in luftens kväve och föra ner den i marken. Henrik Larsén bygger upp jordens kväveförråd genom odling av klövern och detta blir då till nytta när växtodlingen rullar vidare året därpå. Detta är skälet till att klöver brukar kallas motor i ekologisk odling. Vilken gröda passar då i växtföljden efter denna ”gröna närande klöverträda”? 
– Då passar höstvetet, säger Henrik Larsén och visar Gröna Drakens utsände ett snart skördemoget vetefält. Vetet står högvuxet med kraftiga ax och Henrik Larsén konstaterar att ”det har vuxit bra”. En titt i planen för växtföljden visar också mycket riktigt att denna åker förra året bar en ”närande träda”. Bra väder med värme och sol under hösten kan ge en god veteskörd. Denna åker förväntas ge cirka fem ton vete per hektar, vilket är mycket bra i ekologisk odling. Många gånger får nämligen den som avstår från konstgödsel nöja sig med något lägre skördar.

Den goda vetetillväxten är glädjande men som ekologisk odlare bör man inte förledas att fortsätta med vete även nästa år. Den kraftiga tillväxten varvid mycket bortförs vid skörden, förbrukar mycket av markens näring, vetet är ”tärande”. Vårsäd, havre eller korn kan bli nästa gröda enligt Henrik Larséns växtföljdsplan. Men att låta en ärtodling bli nästa steg i växtföljden på denna åker är också ett bra alternativ. Ärtor och andra baljväxter binder, liksom klöver, luftens kväve. Att mylla ner stallgödsel är också bra för odlingsmarken. Hos Henrik Larsén finns 10 000 ekologiska värphöns. Gödseln från dem berikar åkermarken på Springsta. Kan man då säga att Henrik bedriver ett jordbruk i samklang med naturen. Ett uthålligt jordbruk som inte förbrukar, utan endast brukar naturresurserna? När han själv får frågan nöjer han sig med att efter en stunds fundering säga: med rätt växtföljd och god planering fungerar odlingen.

Text: Sven Secher Foto: Susanne Gillström