|
Nätverkssamhället
bortom bredbandsretoriken
|
|
I snart tio
år har det globala arbetet med att föränd-ra världen
mot social och ekologisk hållbarhet pågått. I Agenda 21
från Riokonferensen identifierades de industrialiserade
ländernas ohållbara konsumtions- och produktionsmönster
som den viktigaste orsaken till den globala
miljöförstöringen. En gigantisk utmaning alltså. Men hur
ser den värld ut som skall förändras? Förvånansvärt
lite av förutsättningslös diskussion, som inte är
färgad av hundraåriga ideologier, framförs om den nya
ekonomin. Därför känns Manuel Castells´ trebandsverk
Informationsåldern både efterlängtad och angelägen, och
då inte minst den debatt som böckerna skapat.
|
Castells och hans
forskarkollegor har gjort en resa genom informationsålderns
nyanlagda landskap och med iakttagelser, statistiskt material,
diskussion och analyser, försökt att beskriva, förklara och
systematisera samtiden. Det är en värld i stark omvandling som
Castells beskriver, den största som mänskligheten upplevt, en
värld där förmågan att hantera information och alstra ny kunskap
utgör grunden för produktivitet, konkurrensförmåga, välstånd
och makt. Informationssamhället erbjuder många nya möjligheter
och tidigare gränser för mänsklig förmåga överskrids. Med
informationsteknologin kan tiden utplånas, rummet övervinnas, ja
till och med liv och död omdefinieras.
Men möjligheternas värld
är bara den ena sidan av informationssamhället och för den
fortsatta beskrivningen ger Castells befogade varningar om att
läsningen är obehaglig. Ty informationssamhällets framväxt är
oupplösligt förenat med ”svarta hål” i form av social
uteslutning, fattigdom, misär, barnarbete, kriminalitet etcetera.
En majoritet av mänskligheten drabbas av ökad ojämlikhet,
polarisering och marginalisering och detta kan observeras på många
olikartade platser, från enstaka familjer i välbärgade
västerländska stadsdelar till stora områden som det mesta av
Afrika. I det marknadsdrivna informationssamhället saknas
kopplingen mellan tillväxt och social utveckling. Klyftan är
bråddjup. En välutbildad, globaliserad och uppkopplad medelklass
kan ta del av den ekonomiska utvecklingen och öka sitt materiella
välstånd. Majoriteten är samtidigt uteslutna och avstängda.
Detta spänningsfält menar Castells är en mardröm, en grogrund
för våldsamma konflikter, moraliskt skadlig och kortsynt.
Castells har i sin omfattande
upptäcktsresa inte funnit några som helst tecken på att
historien på förhand har någon bestämd riktning, ingen enda
möjliga vägens politik, ingen osynlig hand som skapar optimal
samhällslycka inte ens om handen utgörs av bredband åt alla. Det
är ansvarsfull politik som saknas. Här ser Castells trots allt
möjligheter och betonar speciellt den stora acceptansen för
konceptet hållbar utveckling som politisk vision och social
rörelse. Frågan vad som bör göras lämnar Castells däremot
obesvarad med hänvisning till att detta är en fråga för
politiker och praktiker, inte för samhällsforskare.
Castells verk ger upphov till
många frågor, även miljöfrågor. Finns det kanske för lite av
de stora perspektiven, de om hållbar utveckling, i dagens
miljöarbete? Saknas insikt och förståelse för att 160 miljoner
barn under fem år är undernärda när vi intresserar oss för om
utegrillen är ”miljövänligare” med gasol eller el? Vi ”miljöanpassar”
våra mobiltelefoner samtidigt som majoriteten av världens
befolkning inte ens sett en telefon. Eller hamburgerrestaurangernas
återvinningssystem...
Pekka Kuljunlahti
Undervisar i energi- och miljöteknik vid Mälardalens högskola
Manuel Castells
Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Daidalos
förlag. Ett snabbare sätt att få överblick om Castells texter
är att läsa temanumret om och av Castells i tidskriften
Ord&Bild nr 3/99.
|