Nätverkssamhället bortom bredbandsretoriken

I snart tio år har det globala arbetet med att föränd-ra världen mot social och ekologisk hållbarhet pågått. I Agenda 21 från Riokonferensen identifierades de industrialiserade ländernas ohållbara konsumtions- och produktionsmönster som den viktigaste orsaken till den globala miljöförstöringen. En gigantisk utmaning alltså. Men hur ser den värld ut som skall förändras? Förvånansvärt lite av förutsättningslös diskussion, som inte är färgad av hundraåriga ideologier, framförs om den nya ekonomin. Därför känns Manuel Castells´ trebandsverk Informationsåldern både efterlängtad och angelägen, och då inte minst den debatt som böckerna skapat.

Castells och hans forskarkollegor har gjort en resa genom informationsålderns nyanlagda landskap och med iakttagelser, statistiskt material, diskussion och analyser, försökt att beskriva, förklara och systematisera samtiden. Det är en värld i stark omvandling som Castells beskriver, den största som mänskligheten upplevt, en värld där förmågan att hantera information och alstra ny kunskap utgör grunden för produktivitet, konkurrensförmåga, välstånd och makt. Informationssamhället erbjuder många nya möjligheter och tidigare gränser för mänsklig förmåga överskrids. Med informationsteknologin kan tiden utplånas, rummet övervinnas, ja till och med liv och död omdefinieras.

Men möjligheternas värld är bara den ena sidan av informationssamhället och för den fortsatta beskrivningen ger Castells befogade varningar om att läsningen är obehaglig. Ty informationssamhällets framväxt är oupplösligt förenat med ”svarta hål” i form av social uteslutning, fattigdom, misär, barnarbete, kriminalitet etcetera. En majoritet av mänskligheten drabbas av ökad ojämlikhet, polarisering och marginalisering och detta kan observeras på många olikartade platser, från enstaka familjer i välbärgade västerländska stadsdelar till stora områden som det mesta av Afrika. I det marknadsdrivna informationssamhället saknas kopplingen mellan tillväxt och social utveckling. Klyftan är bråddjup. En välutbildad, globaliserad och uppkopplad medelklass kan ta del av den ekonomiska utvecklingen och öka sitt materiella välstånd. Majoriteten är samtidigt uteslutna och avstängda. Detta spänningsfält menar Castells är en mardröm, en grogrund för våldsamma konflikter, moraliskt skadlig och kortsynt.

Castells har i sin omfattande upptäcktsresa inte funnit några som helst tecken på att historien på förhand har någon bestämd riktning, ingen enda möjliga vägens politik, ingen osynlig hand som skapar optimal samhällslycka inte ens om handen utgörs av bredband åt alla. Det är ansvarsfull politik som saknas. Här ser Castells trots allt möjligheter och betonar speciellt den stora acceptansen för konceptet hållbar utveckling som politisk vision och social rörelse. Frågan vad som bör göras lämnar Castells däremot obesvarad med hänvisning till att detta är en fråga för politiker och praktiker, inte för samhällsforskare.

Castells verk ger upphov till många frågor, även miljöfrågor. Finns det kanske för lite av de stora perspektiven, de om hållbar utveckling, i dagens miljöarbete? Saknas insikt och förståelse för att 160 miljoner barn under fem år är undernärda när vi intresserar oss för om utegrillen är ”miljövänligare” med gasol eller el? Vi ”miljöanpassar” våra mobiltelefoner samtidigt som majoriteten av världens befolkning inte ens sett en telefon. Eller hamburgerrestaurangernas återvinningssystem...

Pekka Kuljunlahti 
Undervisar i energi- och miljöteknik vid Mälardalens högskola

Manuel Castells Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Daidalos förlag. Ett snabbare sätt att få överblick om Castells texter är att läsa temanumret om och av Castells i tidskriften Ord&Bild nr 3/99.

 



Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland