Det är inte mer än 15 år sedan jag bytte ut min gamla skrivmaskin av märket Halda mot en persondator. Den hade ingen hårddisk, bara två diskettstationer. Men ändå, vilken revolution. Trots att denna första dator för mig i stort sett fungerade som en avancerad skrivmaskin var det en ny värld med oanade möjligheter som öppnade sig. Sedan dess har ett antal nya datorer kommit och gått. För att inte tala om faxar, mobiltelefoner och allt annat som ryms inom den något kryptiska förkortningen IT – informationsteknologin. Jag känner mig mycket kluven inför den förändring som skett på så förhållandevis kort tid. Å ena sidan en fascination över de möjligheter som står till buds. Med hjälp av IT-verktygen kan jag idag göra det jag för tio år sedan inte ens kunde drömma om. Å andra sidan blir jag skrämd när jag ser hur takten i IT-samhället skruvas upp och hur ojämlikheten breder ut sig. Fortfarande står en mycket stor del av befolkningen utanför det som sker. I Sverige uppskattas att varannan människa har tillgång till Internet. Och ser vi globalt har majoriteten av Jordens invånare kanske inte sett en telefon.

Det hävdas att IT-utvecklingen är bra för miljön. Och det stämmer säkert till viss del. Vi ger i det här numret av Gröna Draken många exempel på hur Internet kan minska miljöbelastningen. Men samtidigt får vi inte glömma att resurser har förbrukats och miljön påverkats när alla IT-apparater har tillverkats och transporterats. För att inte tala om de problem som uppstår när allt ska skrotas. Naturligtvis är det med IT som med mycket annat. Företeelsen i sig är varken ond eller god. Varken bra eller dålig för människan eller för miljön. Det handlar om hur den används. Och det i sin tur styrs av politiska överväganden såväl som de vardagliga beslut var och en av oss fattar som privatpersoner.

Med det här numret av Gröna Draken vill vi belysa några av de spännande möjligheter som med den nya teknikens hjälp står oss till buds. Men vi tycker också att det är viktigt att lyfta fram den debatt som förs om avigsidorna och problemen. En som höjer ett varnande finger är forskaren Manuel Castells som anser att informationssamhällets framväxt är förenat med svarta hål i form av social uteslutning, fattigdom, barnarbete och andra negativa företeelser. I det marknadsdrivna informationssamhället saknas kopplingen mellan tillväxt och social utveckling, anser han. Det är alldeles tydligt att det inte räcker att utropa ”bredband åt alla”. Vi måste också fundera över vad vi ska ha bredbandskablarna och den övriga tekniken till. En social och mer mänsklig dimension måste föras in i debatten. Hör gärna av dig till Gröna Draken och berätta vad du tycker, så kan vi föra en diskussion på vår hemsida och i nästa nummer av tidningen. 

Kjell Gustavsson, redaktör
kjell@media21.se