Gröna Draken

Problem i den yttre miljön är ibland lätta att påvisa när fiskar, fåglar och växter dör. Med innemiljön är det ofta diffusare, påpekar Robert Öman vid Mälardalens högskola. Radon i inneluften, till exempel, smyger sig på under lång tid och försvinner i cancerstatistiken.

– Även om fler människor dör av radon än i trafiken väcker det inga rubriker, säger han. När jag föreläser om radon brukar jag därför börja med något av en tyst minut för radonets offer.

Akut kunskapsbrist
Robert Öman är väl insatt i frågor som rör innemiljön. Han anser att bristen på kunskap om hur människan påverkas av för-oreningar i inneluften är akut, och att det behövs mer forskning inom området. Själv undervisar han vid Institutionen för Energiteknik, och ansvarar bland annat för kursen Sunda hus.

– Inom det här området saknas det ofta färdiga svar, säger Robert Öman. Mycket som skrivs och sägs om sunda och sjuka hus är missvisande eller direkt felaktigt. Vad vi vet är att torra hus är en förutsättning för sunda hus. Och att kanske 80 procent av alla innemiljöproblem har ett samband med fukt.

– Ett exempel är att många småhus och barnstugor som byggdes under 70-talet har problem med fukt och mögel på grund av felaktig byggteknik. Det handlar om en felaktig golvkonstruktion med en kall och därmed fuktig betongplatta mot marken.

Torra hus är sunda hus
– Risken är då stor för mögel och dålig lukt från golvet. Men det här är en teknik som inte används idag. Numera byggs golv på mark med en varm och därmed torr betongplatta, som ger en helt annan fuktsäkerhet. Byggbranschen har allt mer kommit till insikt om hur viktigt det är att bygga så torrt och sunt som möjligt.

En del av fuktproblemen beror på dålig ventilation. Det finns olika skolor och inriktningar inom ventilationsområdet.

Många försök med självdrag görs både i småhus och offentliga byggnader och en utveckling och forskning pågår inom området. Fortfarande gäller dock gamla gränsvärden för ventilation. Robert Öman efterlyser mer forskning om hur hälsan påverkas av luftkvaliteten och hur mycket vi egentligen behöver ventilera.

– Fler människor dör av radon än i trafiken, säger Robert Öman vid Mälardalens högskola.

Den som ofta upptäcker kondens på sovrumsfönstret vintertid har ett tydligt tecken på dålig ventilation. Om man har självdragsventilation (ingen fläkt) bör man tänka på att huset måste ha tillräckligt med ventiler eller otätheter, annars blir ventilationen dålig. Med självdrag kan det vara så att ventilationen är bra kalla vinterdagar, men blir sedan sämre ju varmare det blir ute. Sätter man in tätningslister runt fönst-ren i ett hus med självdrag som saknar ventiler försämrar man ventilationen, och föroreningarna i inomhusluften kan öka. Det finns väldigt många hus med självdrag som har dålig ventilation.

De flesta moderna byggnader har mekanisk ventilation (fläkt). Mekanisk ventilation kan dock vara både komplicerad och dyr. Och det krävs kvalificerat underhåll för att den fska ungera.

– Installerar man en ventilationsanläggning, men inte avsätter pengar till underhåll och skötsel är det både kapitalförstöring och negativt för hälsan, säger Robert Öman. Mekanisk ventilation och underhåll hänger ihop. Ingen skulle väl komma på tanken att köpa en ny bil, och sedan bara köra och helt strunta i underhållet. Numera krävs det regelbundna ventilationsbesiktningar, vilket är ett steg i rätt riktning.