Våra landskapssymboler

 

Alla landskap i Sverige har tilldelats olika landskapssymboler. Det började med landskapsblommor och sedan har det vuxit fram fler och fler symboler hämtade från naturen. Idén om att införa landskapsstenar kommer bl a från Yngve Rollof som år 1988 kom på att landskapsstenar skulle kunna stimulera till ett ökat intresse för geologi.

I oktober 1989 beslutades att Västmanlands landskapssten skulle vara den kvartsbandade blodstensmalmen. Gröna Draken presenterar här landskapsstenen och tre av våra andra symboler: landskapsblomman, landskapsfisken och landskapsdjuret.

Misteln – fridlyst parasit

Misteln är grön året om. Den kan själv ta upp den koldioxid den behöver ur luften, men all näring tas från värdväxten. Som värdväxt kan de flesta lövträd fungera, men ofta finner man misteln i en lind eller apel. Sommartid kan den vara svår att upptäcka i det gröna bladverket, men om man letar efter en förtätning i trädkronan som liknar ett skatbo så kan man upptäcka den.

Fridlyst
Men misteln är en sällsynt växt och därför svår att hitta. Den är fridlyst i vårt land eftersom den bara finns inom två områden, i Mälardalen och i östra Småland.

Viscum album
Det latinska namnet, Viscum album, betyder klibbig och vit. Det är en bra beskrivning av mistelns vita bär som har ett klibbigt innanmäte.

Varje bär innehåller ett frö som kan spridas till en ny värdväxt med hjälp av fåglar som äter bären. När fågelspillningen landar på en lämplig gren kan fröet gro. Typiskt för misteln är det upprepade tvågrenade växtsättet.

Kvartsbandad blodstensmalm – svart som blod eller...

När järnglans eller hematit, som mineralet också kallas, uppträder i stor mängd på ett ställe kallas det blodstensmalm. Malmen har en blågrå eller blåaktigt gråsvart färg. Med tanke på namnet, blodsten, så kan man ju fråga sig var det kommer ifrån.

Svaret blir synligt om man repar blodstensmalmen med ett vasst föremål då får man ett pulver som är blodrött till färgen och inte helt olikt Falu rödfärg. Det beror på dess innehåll av järnoxid i trevärd form.

Ränder av torskfilé
Mineralet kvarts bildar ränderna i den kvartsbandade blodstensmalmen. Kvarts består av kisel och syre och är jämte fältspat jordskorpans vanligaste mineral. Kvarts är vanligen vitt eller färglöst och lite fettglänsande, faktiskt inte helt olikt torskfilé.

I Norberg och Nora
Ofta är malmens bandning mycket regelbunden och uppdelad på kvartsband och järnglansband. Det är vanligast att malmbanden är tjockare än kvartsbanden.

Kvartsen i bandade malmer kan dock ibland ha en något rödaktig färg som kommer av att den innehåller små tunna blad av järnglans.Kvartsbandad blodstensmalm kan bl a hittas i Norbergs- och Noratrakten.

Misteln och Balders dod
Misteln förekommer i den nordiska mytologin. Den berättas vara av avgörande betydelse för Balders öde: Balder plågades av svåra mardrömmar. När han berättade för asarna vad han hade drömt, rådslog de och beslöt att komma överens med alla väsen i hela världen, att ingen av dem skulle göra Balder något ont. Frigg gav sig av och tog ed av alla, från eld och vatten till alla slags malmer, från jord till alla djur. De lovade alla att de inte skulle göra Balder något ont.

När asarna så blivit
helt säkra på att inget kunde skada Balder, roade de sig med att skjuta prick och kasta sten på honom. Balder stod mitt ibland dem helt osårbar och de tyckte alla att de hade hittat på en mycket rolig lek.

När Loke fick syn på vad asarna hade för sig retade det honom att Balder stod där utan att kunna skadas. Loke klädde ut sig till kvinna och gick till Frigg.

När de pratade om Balder smög Loke listigt in sin fråga till Frigg: "Hade verkligen alla ting svurit att inte skada Balder?" Frigg anade inget och svarade ärligt: "Nej, det växer en liten planta i ett träd väster om Valhall. Det är en mistel. Jag tyckte att den var för mjuk för att jag skulle behöva ta ed även av den. Dessutom lovade trädet, på vars gren den växer, att inte skada Balder." Loke lämnade Frigg och hämtade misteln.

När han återvände till
asarna stod den blinde Höder ytterst i kretsen kring Balder. Loke sade till honom: "Varför skjuter inte du på Balder som alla de andra." Höder svarade: "Därför att jag inte kan

se var Balder står och inte har jag något vapen." Loke sade då: "Gör som de andra, visa Balder samma ära som de. Skjut på honom med denna kvist. Jag skall hjälpa dig att sikta." Höder tog misteln och sköt som Loke sade. Pilen genomborrade Balder som föll till marken och dog.

Gösen – skarptandad rovfisk

Gösen påträffas i större sjöar och vattendrag och är liksom sin släkting abborren täckt av kraftiga och taggiga så kallade ctenoida fjäll. Som vuxen lever gösen enbart av fisk. Gösens mun är avlång och något mindre än en gäddas. Men liksom gäddan är gösen rikligt försedd med skarpa tänder.

Gösen brukar jaga både längs bottnen och i öppet vatten och den är som mest aktiv under skymningen och natten. Överst på menyn står mört och sandkrypare.

Behöver ljus
För att kunna jaga med framgång behöver de flesta rovfiskar ljus. Under vintern när tjock, snöbelagd is täcker sjöarna kan detta ställa till problem vilket gör att fiskarna svälter sig igenom vintern. Gösen som även sommartid jagar i halvmörker klarar sig bättre med svagt ljus.

På grund av ljusbristen svälter de flesta fiskar under vintern. Fiskfjällen växer därför inte kontinuerligt, utan det bildas årsringar på fjällen.

Sand på lekplatsen
När vattentemperaturen är 12-15 grader leker gösen. Äggen läggs sedan på sand- eller grusbotten där vattendjupet är en till fem meter. Varje hona lägger ca
200 000 ägg per kilo kroppsvikt. Eftersom gösen vanligen brukar väga 1-3 kilo betyder det 200 000 till 600 000 ägg. Efter att äggen har lagts vaktas de av föräldrarna tills dess att de har kläckts. Det brukar ta 5-10 dagar.

Rådjuret – litet och simkunnigt

På sommaren är rådjurets päls varmt rödbrun och på vintern skiftar den i gråbrunt. Rådjuret har en stor vit fläck i baken. Den brukar kallas för spegel eller akterspegel. När rådjuret blir oroligt reser sig de vita håren och spegeln ser ut att växa. Detta fungerar som en varningssignal för andra rådjur.

Det nyfödda kidet skiljer sig i färgen från sina föräldrar. Det är brunsvart med vita fläckar i längsgående rader över sidorna och ryggen. Färgteckningen fungerar som kamouflage när kidet ligger och trycker bland gräs och ris. De blir svårare att upptäcka.

Tack vare sina ihåliga, luftfyllda pälshår är rådjur goda simmare. De kan ta sig över breda sund och vattendrag.

Statussymbolen
Rådjursbocken bär ett litet horn med som mest tre taggar per hornhalva. Hornkronan är en viktig social statussymbol. Den växer ut under vintern och fejas under mars till juni. Dessa skavmärken kan ses på nederdelen av träd och buskar.

Samtidigt som basthuden skavs av från hornen markerar bocken revir genom att lämna doftspår på träden. Doftkörteln sitter i pannan. I oktober till december fälls så hornen igen. Brunsten infaller i slutet av juli eller i början av augusti.

Efter parningen tar det flera månader innan det befruktade ägget fäster i getens livmoder och fostret börjar utvecklas. Detta brukar kallas fördröjd implantation och det är rådjuren ensamma om bland hjortdjuren.

Inte övergivet
I maj eller juni föds sedan ett till tre kid. Kidet diar ungefär tre gånger per dygn och ligger däremellan ensamt. Geten håller sig undan så mycket som möjligt för att ge sin värnlösa unge en säker tillvaro. Ett rovdjur som ser det vuxna djuret upptäcker inte kidet. Det är därför mycket viktigt att alltid lämna ett ensamt kid i fred. Det är inte övergivet även om du inte kan se geten.

Text: Monika Jenssen
Illustrationer: Hasse Cedergran

 



Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland