Alla landskap i Sverige har tilldelats
olika landskapssymboler. Det började med landskapsblommor och sedan
har det vuxit fram fler och fler symboler hämtade från naturen.
Idén om att införa landskapsstenar kommer bl a från Yngve Rollof
som år 1988 kom på att landskapsstenar skulle kunna stimulera till
ett ökat intresse för geologi.
I oktober 1989 beslutades att
Västmanlands landskapssten skulle vara den kvartsbandade
blodstensmalmen. Gröna Draken presenterar här landskapsstenen och
tre av våra andra symboler: landskapsblomman, landskapsfisken och
landskapsdjuret.
Misteln –
fridlyst parasit
Misteln är
grön året om. Den kan själv ta upp den koldioxid den
behöver ur luften, men all näring tas från värdväxten.
Som värdväxt kan de flesta
lövträd fungera, men ofta finner man misteln i en lind
eller apel. Sommartid kan den vara svår att upptäcka i det
gröna bladverket, men om man letar efter en förtätning i
trädkronan som liknar ett skatbo så kan man upptäcka den. |
|
|
Fridlyst
Men misteln är en sällsynt växt och därför svår att hitta.
Den är fridlyst i vårt land eftersom den bara finns inom två
områden, i Mälardalen och i östra Småland.
Viscum album
Det latinska namnet, Viscum album, betyder klibbig och vit. Det
är en bra beskrivning av mistelns vita bär som har ett klibbigt
innanmäte.
Varje bär innehåller ett frö som
kan spridas till en ny värdväxt med hjälp av fåglar som äter
bären. När fågelspillningen landar på en lämplig gren kan
fröet gro. Typiskt för misteln är det upprepade tvågrenade
växtsättet.
Kvartsbandad
blodstensmalm – svart som blod eller...
När järnglans eller hematit, som mineralet också kallas,
uppträder i stor mängd på ett ställe kallas det blodstensmalm.
Malmen har en blågrå eller blåaktigt gråsvart färg. Med tanke
på namnet, blodsten, så kan man ju fråga sig var det kommer
ifrån. |
|
|
Svaret blir synligt om man repar
blodstensmalmen med ett vasst föremål
då får man ett pulver som är blodrött till färgen och inte helt
olikt Falu rödfärg. Det beror på dess innehåll av järnoxid i
trevärd form.
Ränder av torskfilé
Mineralet kvarts bildar ränderna i
den kvartsbandade blodstensmalmen. Kvarts består av kisel och syre
och är jämte fältspat jordskorpans vanligaste
mineral. Kvarts är vanligen vitt eller färglöst och lite
fettglänsande, faktiskt inte helt olikt torskfilé.
I Norberg och Nora
Ofta är malmens bandning mycket
regelbunden och uppdelad på kvartsband och järnglansband. Det är
vanligast att malmbanden är tjockare än kvartsbanden.
Kvartsen i bandade malmer kan dock
ibland ha en något rödaktig färg som kommer av att den
innehåller små tunna blad av järnglans.Kvartsbandad blodstensmalm
kan bl a hittas i Norbergs- och Noratrakten.
Misteln och Balders dod
Misteln förekommer i den nordiska mytologin. Den berättas vara av avgörande betydelse för Balders
öde: Balder plågades av svåra mardrömmar. När han berättade
för asarna vad han hade drömt, rådslog de och beslöt att komma
överens med alla väsen i hela världen, att ingen av dem skulle
göra Balder något ont. Frigg gav sig av och tog ed av alla, från
eld och vatten till alla slags malmer, från jord till alla djur. De
lovade alla att de inte skulle göra Balder något ont.
När asarna så blivit
helt säkra på att inget kunde
skada Balder, roade de sig med att skjuta prick och kasta sten på
honom. Balder stod mitt ibland dem helt osårbar och de tyckte alla
att de hade hittat på en mycket rolig lek.
När Loke fick syn på vad asarna
hade för sig retade det honom att Balder stod där utan att kunna
skadas. Loke klädde ut sig till kvinna och gick till Frigg.
När de pratade om Balder smög
Loke listigt in sin fråga till Frigg: "Hade verkligen alla
ting svurit att inte skada Balder?" Frigg anade inget och
svarade ärligt: "Nej, det växer en liten planta i ett träd
väster om Valhall. Det är en mistel. Jag tyckte att den var för
mjuk för att jag skulle behöva ta ed även av den. Dessutom lovade
trädet, på vars gren den växer, att inte skada Balder." Loke
lämnade Frigg och hämtade misteln.
När han återvände till
asarna stod den blinde Höder
ytterst i kretsen kring Balder. Loke sade till honom: "Varför
skjuter inte du på Balder som alla de andra." Höder svarade:
"Därför att jag inte kan
se var Balder står och inte har
jag något vapen." Loke sade då: "Gör som de andra, visa
Balder samma ära som de. Skjut på honom med denna kvist. Jag skall
hjälpa dig att sikta." Höder tog misteln och sköt som Loke
sade. Pilen genomborrade Balder som föll till marken och dog.
Gösen – skarptandad rovfisk
|
|
Gösen påträffas i större sjöar
och vattendrag och är liksom sin släkting abborren täckt av
kraftiga och taggiga så kallade ctenoida fjäll. Som vuxen lever
gösen enbart av fisk. Gösens mun är avlång och något mindre än
en gäddas. Men liksom gäddan är gösen rikligt försedd med
skarpa tänder. |
Gösen brukar jaga både längs
bottnen och i öppet vatten och den är som mest aktiv under
skymningen och natten. Överst på menyn står mört och sandkrypare.
Behöver ljus
För att kunna jaga med framgång
behöver de flesta rovfiskar ljus. Under vintern när tjock,
snöbelagd is täcker sjöarna kan detta ställa till problem vilket
gör att fiskarna svälter sig igenom vintern. Gösen som även
sommartid jagar i halvmörker klarar sig bättre med svagt ljus.
På grund av ljusbristen svälter
de flesta fiskar under vintern. Fiskfjällen växer därför inte
kontinuerligt, utan det bildas årsringar på fjällen.
Sand på lekplatsen
När vattentemperaturen är 12-15
grader leker gösen. Äggen läggs sedan på sand- eller grusbotten
där vattendjupet är en till fem meter. Varje hona lägger ca
200 000 ägg per kilo kroppsvikt.
Eftersom gösen vanligen brukar
väga 1-3 kilo betyder det 200 000 till
600 000 ägg. Efter att äggen har lagts vaktas de av föräldrarna
tills dess att de har kläckts. Det brukar ta 5-10 dagar.
Rådjuret – litet och simkunnigt
På sommaren är rådjurets päls
varmt rödbrun och på vintern skiftar den i gråbrunt. Rådjuret
har en stor vit fläck i baken. Den brukar kallas för spegel eller
akterspegel. När rådjuret blir oroligt reser sig de vita håren
och spegeln ser ut att växa. Detta fungerar som en varningssignal
för andra rådjur. |
|
|
Det nyfödda kidet skiljer sig i
färgen från sina föräldrar. Det är brunsvart med vita fläckar
i längsgående rader över sidorna och ryggen. Färgteckningen
fungerar som kamouflage när kidet ligger och trycker bland gräs
och ris. De blir svårare att upptäcka.
Tack vare sina ihåliga, luftfyllda
pälshår är rådjur goda simmare. De kan ta sig över breda sund
och vattendrag.
Statussymbolen
Rådjursbocken bär ett litet horn
med som mest tre taggar per hornhalva. Hornkronan är en viktig
social statussymbol. Den växer ut under vintern och fejas under
mars till juni. Dessa skavmärken kan ses på nederdelen av träd
och buskar.
Samtidigt som basthuden skavs av
från hornen markerar bocken revir genom att lämna doftspår på
träden. Doftkörteln sitter i pannan. I oktober till december
fälls så hornen igen. Brunsten infaller i slutet av juli eller i
början av augusti.
Efter parningen tar det flera
månader innan det befruktade ägget fäster i getens livmoder och
fostret börjar utvecklas. Detta brukar kallas fördröjd
implantation och det är rådjuren ensamma om bland hjortdjuren.
Inte övergivet
I maj eller juni föds sedan ett
till tre kid. Kidet diar ungefär tre gånger per dygn och ligger
däremellan ensamt. Geten håller sig undan så mycket som möjligt
för att ge sin värnlösa unge en säker tillvaro. Ett rovdjur som
ser det vuxna djuret upptäcker inte kidet. Det är därför mycket
viktigt att alltid lämna ett ensamt kid i fred. Det är inte
övergivet även om du inte kan se geten.
Text: Monika Jenssen
Illustrationer: Hasse Cedergran
|