Gröna Draken

De flesta ungdomar i Västmanland säger att de mår bra.
Samtidigt ökar rökning och annat riskbeteende, enligt en stor undersökning som Landstinget Västmanland har gjort i samarbete med kommunerna i länet.

Åtta unga av
tio mår bra

I undersökningen ”Liv & hälsa – ung 2001” svarar ungdomarna på en mängd frågor om allt från hur de upplever sin hälsa till matvanor, alkohol, sex och våld. Den gjordes under 2001 bland alla elever i årskurs 6 och 9 samt årskurs 3 på gymnasiet. Genom att undersökningen återkommer vart tredje år visar den trender och förändringar. Den ger kunskap till kommunerna om hur ungdomarna har det. Kunskap som kan användas till att göra något åt problem och mäta om insatser har haft någon effekt.

Fler tjejer mår dåligt
80 procent av ungdomarna i Västmanland mår bra enligt enkätundersökningen. I jämförelse med den undersökning som gjordes för tre år sedan är det ingen större skillnad.
   – Däremot ser vi en skillnad mellan könen. Det är fler tjejer än killar som uppger att de mår dåligt. En liten andel har psykosomatiska symtom och en del mår väldigt dåligt, säger Kent Nilsson.
   Han är sociolog vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och arbetar nu med att följa upp undersökningen. Bland annat gör han djupintervjuer med ett antal ungdomar.
   Bland de 20 procent som mår dåligt söker fler än tidigare hjälp vid Barn- och ungdomspsykiatrin. Där ökade antalet patienter tre gånger under 90-talet.

Fyra av tio röker
Den största förändringen jämfört med för tre år sedan är att antalet ungdomar som röker har ökat starkt. Nu röker 38 procent av gymnasieungdomarna i länet och det är mest flickor som röker. Det finns dock stora skillnader mellan kommunerna. I Kungsör röker exempelvis 43 procent av flickorna i gymnasiets årskurs 3. I Surahammar är motsvarande siffra 20 procent.
I Västerås finns storstadsproblem som är ovanliga i övriga kommuner. Det gäller bland annat tillgången till narkotika. Dryckesvanorna skiljer sig också. I en del kommuner är det vanligt att ungdomar dricker hembränd sprit. I andra är det cider, öl och vin som dominerar.
Av gymnasieungdomarna uppger hälften att de dricker alkohol mer än två gånger i månaden, vilket räknas som högkonsumtion. Alkoholkonsumtionen visar ingen större skillnad mellan könen. Tjejer dricker lika ofta som killar, men inte lika mycket. Däremot använder pojkar narkotika i större utsträckning än flickor.

Vem bär ansvaret?
Kent Nilsson skulle gärna se att de politiska beslutsfattarna tog reda hur deras beslut påverkar barn. ”Vad du sår får du skörda” som ett gammalt ordspråk säger.
– Alla beslut skulle behöva en barnkonsekvensbeskrivning, säger han. 90-talets ekonomiska åtstramningar ökade klyftan mellan fattiga och rika och det drabbade många barnfamiljer hårt. Det skedde samtidigt som skolan och barnomsorgen fick minskade resurser. Frågan är vem som tar ansvar för den generation som hade sin barndom på 90-talet.

...men allt fler börjar röka

Rökning bland ungdomar ökar oroväckande i länet, främst bland flickor. I vissa kommuner röker över 40 procent av flickorna i årskurs 3 på gymnasiet. Det kan jämföras med knappt 20 procent för befolkningen som helhet.
   – Ser vi ur ett tio-årsperspektiv minskar det dock fortfarande, säger Jan Larsson som är tobaksansvarig vid Landstinget Västmanland.
   Han anser att det är ett problem att rökning exponeras alltmer i media, särskilt i program som vänder sig direkt till ungdomar. Och att så kallade såpor, som Baren och Big Brother, bygger på negativa livsstilar.
   – Där är rökning en norm, det finns i princip inte en scen där man inte röker.

Påverkade av kompisar och media
Hur många ungdomar som röker varierar kraftigt mellan olika kommuner. Skillnaderna tror Jan Larsson har sin orsak i lokala ”trendskapare”.
   – Ungdomar som är populära och har hög status har en stark påverkan på sina jämnåriga. Inte minst när det gäller rökning.
   Han skulle gärna se en förbättring av ANT- undervisningen – alkohol, narkotika och tobak – i skolorna. Såväl när det gäller kvaliteten som kvantiteten.
   En annan viktig bit är att arbeta för att öka elevernas självförtroende. Så att de känner att de duger som de är, och inte behöver söka en artificiell identitet.
   – Media måste också inse sin roll som attitydskapare, fortsätter Jan Larsson. Kanske är det dags att återuppväcka ett gammalt lagförslag om restriktioner för rökning i direktsänd tv.
   Ett annat önskemål är att politikerna vågar ta klar ställning när det gäller kontroversiella lagförslag. Exempelvis förslaget om rökfria restauranger där politikerna gick på den frivilliga linjen, trots att undersökningar visat att de flesta vill ha rökfria kaféer och restauranger.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Liv Gustavsson