Hans blåbärsskog är skövlad
Torsten Esemark tog kontakt med Gröna Draken. Han var upprörd över att skogen på åsen norr om Tärnsjö skövlats.

Några frötallar huttrar i ödsligheten bland stubbar och ris. Slänten är spårig av djupa diken med blottlagd rullsten.
   Torsten Esemark betraktar marken som var hans barndoms blåbärsskog och undrar om man verkligen får göra så här.
   Av blåbärsriset återstår bara lite sönderkörda rester mellan dikena.
   – Ska man få ha certifiering för skogsskötsel och bära sig åt så här. Man blir ju gråtfärdig när man ser hur de bär sig åt, säger han.
   Den känsliga åsmarken har körts sönder av markberedare.
   – Här kommer människor inte att kunna gå på väldigt länge, konstaterar Torsten Esemark.

Miljöcertifierad avverkning
FSC, Forest Stewardship Council, är en internationell organisation som ska uppmuntra till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Svenska kyrkan har varit en pådrivare i framtagandet av en svensk FSC-standard.
   Uppsala stift som äger skogsskiftet i Tärnsjö, fick sitt FSC-certifikat förra sommaren. Även om markberedningen i Tärnsjö skedde före certifieringen, så var inriktningen ungefär densamma redan då.
   När Ronny Jonsson, stiftsjägmästare på Uppsala stift som förvaltar 41 500 hektar produktiv skogsmark, får se hygget i Tärnsjö håller han med om att det inte ser snyggt ut.
   – Det var fel att markbereda på en del av skiftet. Ambitionen var att det så snabbt som möjligt skulle komma ny skog. Men eftersom det inte skett någon självföryngring var det ett misslyckande, säger han.
   Att det blev så här beror, anser han, delvis på att egendomsförvaltningen gjorde en felbedömning när den beställde en harvning av hygget.
   – Men jag tycker också att vi kunde ha fått lite hjälp av entreprenören Skogsvårdsstyrelsen.
   Vad innebär det då att bedriva skogsbruk enligt FSC? I FSC talas bland annat om att skogen har flera funktioner än att producera virke. Skogen vid Tärnsjö har varit populära blåbärsmarker för Tärnsjöborna. Det kommer att ta några decennier innan det blir så på nytt.
   Ronny Jonsson menar att genom att lämna fröträd, så att inte hygget är alldeles kalt, har man tagit hänsyn till närheten till samhället.
– Vi måste ändå kunna bedriva ett rimligt skogsbruk.

Misslyckad föryngring
Han anser att FSC-standarden lyfter fram mycket av insikter som man kommit fram till i det ”vanliga” skogsbruket. Det finns alltså ingen större motsättning mellan hållbart och kommersiellt. Den stora skillnaden med skogsskötsel enligt FSC är att man lämnar kvar mer i kantzoner, surdråg och bryn. Syftet är att få mindre kala ytor efter avverkning. Därför lämnar man också ”evighetsträd” – i snitt tio träd per hektar som ska stå ”för alltid”.
   – Dessutom avsätter vi fem procent av marken för naturvårdsändamål, säger han.
   Vad kan man då göra nu åt hygget i Tärnsjö? Inte mycket. Att försöka fylla igen spåren efter markberedningen är knappast skonsammare än att låta bli.
Däremot lovar Ronny Jonsson att plantera nya träd på hygget eftersom självföryngringen misslyckats.

Text och foto: Anders Jägeberg