Skolor i EU-nätverk

 

Mellanstadieläraren och eldsjälen Lars Storm vid Götlunda skola har tillsammans med 24 likasinnade varit på internationell nätverksträff i Holland. Tanken är att lärare och elever runt om i Europa ska lära av varandra och förbättra sin kunskap om miljö.


Lars Storm, Elin Riikonen och Eric Asp.

Bland 70 sökande svenskar blev Lars Storm vald av Svenska EU Programkontoret, att representera Sverige vid den stora träffen "Water in Europe", i Middelburg, Holland. Under en vecka i mars utbyttes erfarenheter och diskuterades miljöproblem och om hur man kan hjälpas åt med att sätta igång miljöarbetet.

– Jag konstaterar att Norden och framförallt vi här i Sverige ligger mycket väl framme när det gäller miljöfrågorna, säger Lars Storm. Mina nyvunna vänner från Sydeuropa och de från forna Öststaterna, skakade på huvudet många gånger när vi berättade hur vi jobbar med miljöfrågorna här.

Vid nätverksträffen i Holland fick deltagarna arbeta med både förbestämda grupp-uppgifter och problemfall som togs upp spontant av deltagarna.

– Bland annat diskuterade vi turismen på Mallorca och dess miljöproblematik. Ett problem på ön är bristen på färskvatten. Faktum är att de måste importera allt färskvatten till ön, berättar Lars Storm.

Stora problem med miljön och vattenhanteringen finns även i Grekland. Där handlar det främst om att det sprids orent vatten på de odlade grödorna.

Direktkontakt via Internet

En av uppgifterna blir nu att via nätverk sprida kunskap och erfarenheter.

– Tillsammans med skolor i Norge, Polen, och England ska vi elever och personal här vid Götlunda skola bilda nätverk, säger en entusiastisk Lars Storm. Vi och skolan i Warszawa ska koncentrera oss på hur man praktiskt kan arbeta med miljön kring våtmarkerna. Engelsmännen i Sheffield och den norska skolan i Bodö kommer att koncentrera sig på vädret och dess miljöaspekter.

För att arbetet ska bli effektivt kommer de flesta kontakterna att skötas via Internet.

– På så sätt kan både personal och elever ha direkt kontakt med våra kamrater i nätverket, berättar han.

Naturligt för barnen

Det märks redan i klassrummet hos årskurs 4 vid den lilla landsortsskolan utanför Arboga att miljötänkandet är en naturlig del i var- dagen.

– Vi sorterar det som ska kastas i olika lådor, säger Eric Asp, en av eleverna.

Hans klasskamrat Elin Riikonen visar stolt upp den lilla griffeltavlan, som ofta får ersätta skrivpapperet. Skillnaden mot gamla tiders griffeltavla är att den här använder eleverna penna till istället för krita.

På de små griffeltavlorna kan eleverna till exempel räkna ut mattetal och skriva ord och liknande som inte ska sparas.

– Det är litet av det som är meningen med allt arbete, om miljötänkandet kan bli naturligt för barnen är mycket vunnet, säger Lars Storm.


Griffeltavlor sparar in papper.

Text och foto: Ramón Laurén



Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland