Vilka råd ska jag ge till mina ungdomar som frågar vilken verklighet de kommer att möta efter skolan? frågade en lärare mig vid en nationell lärarkonferens.

Dagligen konfronteras lärare och andra som umgås med barn och ungdomar av dessa frågeställningar. Alla vill vi ge konkreta riktiga beskrivningar och helst undvika att bekänna att vi inte vet. Vem kan veta hur det ser ut efter skolans slut för en 14-årig pojke eller flicka? Dagens förändringstakt gör att ingen, vill jag påstå, kan säga detta. Det vi vet om framtiden med säkerhet är att den inte kommer att se ut som idag.

Däremot är det min bestämda uppfattning att vi alla måste ge en så realistisk bild som möjligt av framtiden med beaktande av de fakta vi har. Vi kan med vidsynthet, intuition och lyhördhet i vår omvärldsbevakning dra slutsatser. Inte veta, men på goda grunder förutse. Men framförallt måste vi se till så att alla barn och ungdomar får en reell chans att under skoltiden träna sin förmåga till självständigt ställningstagande. Tidig träning av relationer och förmågan att utifrån självständiga beslut genomföra olika handlingar i syfte att uppnå mål, utvecklar en färdighet att hantera den framtid vi vet så lite om.

De viktigaste produktionsresurserna i dagens företag är de enskilda individernas kunskaper och kompetenser, det så kallade humankapitalet. Det gäller inte bara IT-företag och andra företag i den så kallade nya ekonomin. Det gäller i högsta grad de traditionella industriföretagen och hantverksföretagen, som alltid utgått från individers fallenhet, färdighet och talanger.

Detta ställer helt nya krav på företagsutveckling. Det framgångsrika företaget har en god bild av den samlade kompetensen (humankapitalet) i företaget. Utifrån denna bild planeras och genomförs individuell kompetensutveckling med fokus på företagets totala konkurrenskraft.

Som Kjell A Nordström, professor på Handelshögskolan brukar säga - Marx och Engels fick som de ville - det vill säga att produktionsresurserna ägs av arbetarna. Skillnaden är bara att det ej skett genom att kapitalet skiftat ägare. Det har skett genom att individens kunskaper och kompetenser blivit avgörande för företagens konkurrenskraft. Det är inte som under den tayloristiska tiden särskilt enkelt att skifta medarbetare.

Alla är vi individer, med kunskaper/kompetenser, intressen av olika slag. Oavsett om vi är anställda, företagare, uppdragstagare eller frilansare så säljer vi vår kunskap, vår kompetens, vår tid, vårt engagemang, vår lojalitet. För detta vill vi ha kompensation som vi förhandlar oss fram till med den som har behov av vår individuella produkt.

För att konkurrera på denna marknad, krävs förmåga till självständigt tänkande och förmåga att bygga, upprätthålla och utveckla relationer.

Framtiden är fylld av möjligheter.

Ove Jansson