Ett litet räkneexempel: den som duschar fem istället för 15 minuter per dag, minskar på ett år sin elnota med tvåtusen kronor. Se där, tvåtusen goda skäl att fundera över den väl tilltagna renlighet vi ägnar oss åt.

Men det finns fler: För det första tvättar och duschar vi oss mer än vad vår hud mår bra av (se sid 6). För det andra drabbas miljön. Det låter kanske bakvänt – men vår renlighet smutsar ner.

Enkelt att spara varmvatten
Att värma vatten kräver energi och ju större energiförbrukning desto mer utsläpp från eldning av biobränslen, olja och kol och desto mer radioaktivt avfall från kärnkraftverken. Men lyckligtvis är varmvattnet det kanske enklaste och lönsammaste området att spara energi på för ett vanligt hushåll.

Man kan lite förenklat säga att en persons miljöpåverkan beror på två saker: Livsstilen och den teknik man använder. Se på bilåkandet, till exempel. Din bensinförbrukning beror både på hur mycket du kör och på hur bränslesnål din bil är. Flyttar man in resonemanget i duschkabinen beror energiförbrukningen dels på hur länge och ofta du duschar, dels på hur energismart utrustning du har. Livsstil och teknik.

Snålt handtag lönsamt
– Det är egentligen förvånande att det inte sitter snålspolande duschhandtag på var- enda dusch i landet, säger Are Kjeang, energiexpert på Svenska Naturskyddsföreningen.

– Det är ett så oerhört billigt sätt att spara miljö och pengar. Handtaget kostar en hundring och sänker vattenförbrukningen med en tredjedel. Beroende på hur mycket man duschar har man sparat in den kostnaden på mellan några veckor och ett halvår.

Ytterligare pengar sparar den som byter ut sin gamla duschblandare med två kranar mot en termostatblandare som gör att man snabbt kan ställa in lagom hetta på vattnet.

Lite väl renliga
Tekniken är alltså lätt att justera. Med livsstilen är det som alltid svårare. Den varierar för det första oerhört från familj till familj och från person till person.

Are Kjeang gjorde en enkel undersökning i en mellanstadieklass. Han bad barnen gå hem och mäta hur mycket vatten som går åt när de tar en normal dusch. Minst vatten använde några grabbar. Åtta till tio liter per dusch.

– Det kanske var i minsta laget, skrattar Are.

Den andra extremen var en tjej som gjorde av med 168 liter per dusch.

– Det var en rysare! Ett överfyllt badkar varje gång hon duschar. Det blir synd om henne när hon flyttar hemifrån och själv ska betala sin elnota.

Över huvud taget är vi svenskar lite väl renliga, tycker han. Många har slutat väd-ra kläder, de slängs i tvätten istället efter en dags användning. Vi använder sällan handfatet när vi ska tvätta oss, vi kliver in i duschen istället. Och står kvar där. Länge.

– Det finns ingen anledning att spola på så här mycket, vi är hela och rena ändå. Tag med någon i badet

Själv duschar han ungefär fyra gånger i veckan. – Är man kontorsråtta som jag räcker det gott. – Och så tar jag ett bad ibland, när jag till exempel varit ute och härjat i trädgården och är frusen.

Karbad kom i vanrykte under energikrisen på sjuttiotalet. Dusch var energisnålare, fick vi lära oss. Men i takt med att minnet av energikrisen har förbleknat, har duschtiderna blivit längre.

– Om man duschar 15 minuter kan man lika gärna ta ett bad. Det går åt ungefär lika mycket vatten.

Och så är det ju mycket skönare. Att bada alltså. Och vill man göra upplevelsen både energisnålare och mer spännande kan man ju ta med sig någon man tycker om i badet.

Are Kjeang, Naturskyddsföreningen, tycker att det borde sitta snålspolande duschhandtag i varenda hem. Kostnaden för det har man garanterat igen.

Text: Mats Ottosson Foto: Kjell Gustavsson