Strävan efter ett gott liv

 

 
Hur ser Det Goda Livet ut? Hur går man med lätta steg på Jorden och har kul under tiden? Att se till att Jorden inte förstörs är utmaningen för vår tid. Men lika mycket att skapa en tillvaro som inte för den skull är grå och trist. Gröna Draken har samtalat med två familjer som format sina liv på ett medvetet sätt. Den ena i staden och den andra på landet.

Daniel Green och Anne Ekelin bor med sina tre söner Simon, Max och Leon i en gammaldags lägenhet i centrala Västerås. De har små inkomster men tycker ändå att de lever ett gott liv.

 


 

– Livskvalitet handlar om en attityd till livet. Om förmågan att känna livsglädje, att tillåta sig ha roligt, säger Anne Ekelin. Ingen av dem har fast jobb. Daniel arbetar som frilansjournalist, Anne med teater och film. För dem innebär "det goda livet" att arbeta med något som engagerar men ändå ha tid för barnen och familjen.

Det har inte alltid varit så. När Daniel tidigare arbetade som kock var han sällan ledig. Jobbet tog all tid.

– Stressen och ansvaret som kock tärde hårt både på mig och familjen. Tvingas man kämpa för att hålla näsan över vattnet är det svårt att ta itu med andra, viktiga saker i livet. Jag är glad att jag lyckades byta yrke, säger han.

Livskvalitet före ekonomi
Ekonomin blir dock inte lysande. Men det finns kvalitet i att spara också, påpekar Daniel. Sedan kocktiden gillar han att leta billiga matråvaror. Och familjen har två kolonilotter där de odlar köksväxter.

De är också medvetet återhållsamma i sitt leverne. Bland annat för att de inte vill tära på miljön mer än nödvändigt.

Men de är inga fanatiska konsumtionsmotståndare, påpekar Anne:
– Vi har t ex diskmaskin som underlättar jättemycket. En viss materiell grund behöver man för att utvecklas vidare.

Använder helst benkraft
En fördel med att bo centralt är att det mesta går att nå med cykel eller till fots. Båda är naturintresserade och de gör ofta utflykter tillsammans med barnen. Ofta cyklar de till kolonilotterna. Ibland använder de bilen som de är delägare i, en åldersstigen Saab V4.

Kreativitet är ett nyckelord för livskvaliteten, menar Daniel.
– Det blir aldrig tråkigt att förverkliga sina idéer. Och har man möjlighet att jobba på flera områden så är det förstås bra.

Själv är han passionerat naturintresserad. Han ser som sin utmaning att få människor att upptäcka vilken rikedom naturen rymmer.

Trots att de trivs med livet i stan och har lätt att se dess fördelar, så lockar ändå ett eget hus på landet. Det handlar bland annat om oberoende. I ett eget hus kan man påverka sitt liv ännu mer.

Friheten viktig
I visionen om det goda livet är friheten att själv välja sina omständigheter en viktig del för Anne och Daniel.

– Man kan inte söka livskvalitet på ett enda sätt. För mig är vägen, processen, det viktiga, säger Anne.

– Vi lever i en väldigt bra del av världen. Det tenderar vi i vårt samhälle att glömma bort. Jag har en varm och vacker lägenhet, och jag kan ta mig ett bad när jag vill. Men det viktigaste för mig är trots allt att vara frisk. Jag är glad varje dag som jag vaknar och är frisk och kan arbeta med det jag vill.

 

Anders Rössberg och Margaret Sunnerfelt har funnit sitt goda liv i en torpstuga på landet.

 

 

 


Fördelen med att bo i stan är att ha nära till allt, tycker familjen Green/Ekelin. Men ibland känner de sig lockade av livet på landet.

Ett par hjulspår slingrar sig mellan hagar och trädridåer. Inte ett hus, inte ett ljus. Bara stjärnorna på himlen. Är det verkligen här ute i skogen som det goda livet finns?

Så öppnar sig skogen i en glänta med ett uthus och en liten röd stuga med vita knutar. Det ser otroligt idylliskt ut.

Kanske ändå...

Här i Västerängstorpet ett par mil utanför Västerås bor Margaret Sunnerfelt och Anders Rössberg, som Gröna Draken berättade om hösten 1996. Då hade de ett par år tidigare flyttat dit från radhus och lägenhet i Västerås. De sökte ett bättre sätt att leva.

Fann de Det goda livet?
Vid den frågan tittar de på varandra och skrattar lite.

En annan frihet
– Vi lever ju kvar i staden med våra arbeten. Jag trivs jättebra på jobbet. Samtidigt finns en annan frihet här. Jag gillar att fundera, utveckla och konstruera saker – värmesystem, avlopp och sådant. Det är nog det som tjusar mig mest med det här livet.

Margaret säger att hon uppskattar bekvämligheterna men nog skulle varit nöjd ändå, med hund, katter och getter.

Sedan i höstas är deras torp anslutet till det allmänna elnätet. Dessförinnan svarade solceller och ett bensindrivet elverk för kraftförsörjningen. Båda tycker att det gick bra att leva så. Att planera sin elanvändning var inget större problem.

– Vi lever ungefär likadant nu. Enda skillnaden är att vi har tänt i flera rum, säger Margaret.

En stor, vedeldad spispanna mitt i köket svarar för värmen. Kyl och frys finns inte, men ett hål i golvet leder ner till en jordkällare.

De praktiska bestyren med djur, ved och trädgård hör till det de uppskattar med lantlivet. Men också ljuset.

– Man lever närmare naturen och vädret. I stan märker man knappt vilket väder det är. Och där är nästan aldrig mörkt. Men en mulen höstnatt härute – då är det verkligen svart, säger Anders.


– När jag sätter mig hos getterna, och de buffar vänskapligt på mig, släpper alla andra tankar, säger Margaret Sunnerfelt.

Frihet på landet
De framhåller också friheten, som spelar en större roll än de hade trott.

– Ja, det överraskade mig. Tydligen styrs man mer än man tror av vad grannarna tycker när man bor i stan, säger Anders.

På senare år har fler sommartorp kring Lillhärad fått fast befolkning. Bland torparna har en gemenskap vuxit fram. De hjälper varandra och träffas regelbundet.

– Men jag vet inte om vi lever miljövänligare nu, vi är nog som folk är mest, säger Anders.

– Vi måste åka bil en hel del för att bo så här. Å andra sidan konsumerar vi nog mindre...

 



Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland