Flyget kostar mer än det smakar

Den som flyger får en stor del av sin biljett bekostad av skattemedel. Flygtrafiken är vårt mest subventionerade transportmedel. Samtidigt står flyget för mycket stora utsläpp.

Frågan är hur mycket flygtrafik som egentligen behövs i Västeråsområdet. Och vad får det kosta – för miljön och för skattebetalarna?
   Flygtrafiken ökar kraftigt, trots att den är en av de snabbast växande källorna till utsläpp som kan orsaka klimatförändringar.

Orättvisa subventioner
Utsläppen motsvarar hälften av de utsläpp som all annan trafik sammanlagt ger upphov till. Och de fördubblas i stort sett vart tionde år.
   – Det största problemet är att flyget inte betalar sina egna kostnader, säger Claes Pile som är trafikhandläggare vid Svenska Naturskyddsföreningen.
   – De betalar inte ens moms på flygbiljetter. Det är inte konstigt att flyget kan växa när det är så kraftigt subventionerat.
   Han anser att det är orättvist att ett transportslag subventioneras på andras bekostnad.
   – Vi säger inte att man inte ska flyga, men vid korta resor är det bättre att ta tåget, fortsätter Claes Pile.
   En miljöavgift skulle till viss del hjälpa till att bromsa upp flygets ökande miljöpåverkan. På sikt handlar det om att flyget liksom andra transportslag måste betala sina egna miljökostnader.

Inför miljöavgift
Exempelvis betalar inte flygbolagen vare sig energi- eller koldioxidskatter.
   Svenska Naturskyddsföreningen föreslår därför att en allmän miljöavgift på all kommersiell flygtrafik inom EU som ett enkelt, effektivt och snabbt första steg mot minskad miljöbelastning från flyget.

Tveksam myndighetsroll
Nu pågår en miljardrullning på Arlanda, säger Claes Pile. Flygplatsen byggs ut trots att det inte finns några politiska beslut. Luftfartsverkets myndighetsroll är tveksam. Det vore bättre med ett gemensamt infrastrukturverk som hade en helhetssyn på infrastruktur och transporter. Som det är nu är Luftfartsverket sin egen bästa förkämpe.

Text: Marita Gustavsson
Illustration: Ingelöv Åstrand