Grön mat i Köpings skolor

Varje dag utspisas ungefär 400 elever, från förskoleklassen upp till årskurs sex, i Nyckelbergsskolans matsal. Därtill kommer ett 40-tal personal. Maten serveras som en buffé, där var och en kan plocka för sig precis det han eller hon vill äta. Och urvalet är stort.

Mona Forsström är kokerska och husmor på Nyckelbergsskolan. Hon har stolthet i rösten när hon talar om sitt kök.
   – Vi har hög kvalitet på vår skolmat. Fler skolor i landet borde göra som vi har gjort i vår kommun, säger hon. Köpings kommun har arbetat mycket för att höja standarden på skolmaten. Varje dag serveras tre alternativa rätter i kommunens 13 skolor. Minst en är vegetarisk.
   Nyckelbergsskolan använder inget pulver, utan tillagar i princip allt från grunden. Rätter med extra lång tillagningstid, till exempel pannkakor och köttbullar, har de ingen möjlighet att göra själva. Sådant köper de in som halvfabrikat.

Egna idéer välkomnas
Varje dag finns också mellan fem och åtta olika sorters grönsaker på bordet. Och till dem ett par dressingar. Många barn frågar efter ”kallsås” att ha på salladen. Som dryck till maten kan de välja mellan tre sorters mjölk eller vatten.
   Alla skolor i Köping går efter samma recept och angivna portionsstorlekar. Svårast är, enligt Mona Forsström, att veta exakt vilka maträtter som eleverna kommer att tycka bäst om. Och hur många portioner av varje rätt de ska tillaga.
   – Vi får uppskatta vad vi tror att de ska äta mest av, säger hon.
   – Men vi har ganska bra hum om vilka maträtter som är mest populära och vi försöker att ha ett sådant alternativ varje dag.
   Barnen får också komma med egna idéer. Skolan har ett matråd, som för fram elevernas önskemål och tankar.
   Köket på Nyckelbergsskolan är ganska nybyggt och därför välutrustat. Det finns bra avsvalningsmöjligheter, för att kunna spara rester.
   – Men det brukar inte bli så mycket mat över, säger Mona Forsström.
   – Vi tillagar den i omgångar, för att den inte ska behöva stå på varmhållning för länge.

En kick att laga maten
Skillnaden mellan att servera en respektive tre rätter är stor. Men Mona Forsström tycker att det är värt det extra arbetet.
   – För mig är det en liten kick att få göra det där lilla extra. Jag tycker om att laga mat, så då är det roligt att få göra det bra på en gång.
   Och när vi hör kommentarer som: ”Är det så här skolmaten är?” från föräldrar, då känns det roligt.

Variationsrik mat billigare än väntat

Maten är en viktig del av skoldagen. Om eleverna är hungriga eller trötta, hjälper det inte hur bra undervisning som bjuds. Då kan de inte ta den till sig ändå. Det hävdar Pia Åkerman-Axelqvist, chef för Måltidsservice i Köpings kommun.

Pia Åkerman-Axelqvist har huvudansvaret för bland annat skolmaten i kommunen. Hon har tagit initiativet till att förbättra den rejält. Samtidigt talar hon om att hela matsituationen i skolorna behöver en uppsträckning.
   – Köer, korta lunchraster och olika mat-tider varje dag, gör att en del elever inte får tillräcklig matro. Här har schemaläggarna en mycket viktig roll, säger hon.

Ett steg i taget mot grönare bord
Enköpings kommun var en av föregångarna. De började tidigt med alternativmat på sina skolor. När Pia Åkerman-Axelqvist såg det, tyckte hon att det skulle vara något för Köping också.
   Första försöket med en alternativ rätt på matsedeln gjordes 1989.
   Våren 1996 fanns det ett alternativ på matsedlarna på kommunens alla skolor. Hösten 1998 hade de infört tre rätter vissa dagar i veckan. Och hösten 2000 stod det minst tre rätter på matsedlarna varje dag. Vissa dagar kan även ett fjärde alternativ komma till, om det finns rester som kökspersonalen vill göra något av.
   En av rätterna är alltid lakto-ovo-vegetarisk, vilket innebär att den kan innehålla mjölk och ägg.
   – Man kan plocka vad man vill av det som finns på bordet. Man behöver inte bara välja en rätt. Huvudsaken är att barnen äter och blir mätta, berättar Pia Åkerman-Axelqvist
   – Det ger oss dessutom chans att sätta in nya maträtter på matsedeln, utan att vi måste slänga mycket mat.

Billigare än de trott
Från början var hon rädd att förändringarna skulle bli väldigt dyra, men det har nästan varit tvärtom.
   – Vi har jobbat mycket med råkostbordet. Förutom de lagade rätterna har vi minst tre sorters grönsaker varje dag. Vissa skolor har åtta-nio sorter. Vi har även ett stort knäckebrödssortiment att välja från. Det ger det hela en balans ekonomiskt, förklarar hon. Och politikerna är med på noterna.
   – Vi har ett enormt fint stöd från dem och det är guld värt.

Positiv respons
Även för personalen har det hela blivit bra, trots att det inneburit nya arbetsuppgifter och mer arbetstid.
   – Visst kan det vara tufft när man inför nya saker. Speciellt under inkörningsperioden tyckte de att det var svårt att bedöma hur mycket de skulle tillaga av varje rätt, säger Pia Åkerman-Axelqvist.
   Men om någon rätt tar slut, ersätts den med ett nytt bättre alternativ. Tar till exempel fisken slut, tar vi fram pannkaka eller köttfärssås. Och det är ju uppskattat.

Text: Phebe Leyser
Foto: Kim Lill