Välfärden i Sala har blivit något sämre för dess invånare de senaste åren. Det visar Sala kommuns välfärdsbokslut, det andra efter premiären för tre år sedan.

Så upplever Salaborna sin hälsa

Kärnfrågan i välfärdsbokslutet är ”upplevd hälsa” hos individerna. Ett tusental salabors svar på frågor kring detta finns i landstingets enkät ”Liv och hälsa i Västmanland”.
   När de siffrorna kopplas till statistik från exempelvis SCB och länsarbetsnämnden kan man bilda sig en uppfattning om tillståndet i Sala.

Upplevd hälsa sämre
– Syftet med välfärdsbokslutet är att se hur kommunens verksamhet påverkar välfärden, och att ge idéer om åtgärder som förbättrar den, säger Robert Karlsson på Sala kommun.
   Han har gjort välfärdsbokslutet tillsammans med Ulla Händel, hälsoplanerare på landstinget.
   Både livsvillkor och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsan.
Jämfört med förra välfärdsbokslutet har salabornas upplevda hälsa blivit sämre. Många – framför allt kvinnor – har besvär med värk, även i lägre åldrar.

Utbildningen har betydelse
Varför? Robert Karlsson ser en del av förklaringen i ekonomin: salabornas genomsnittliga inkomst har halkat efter övriga riket. Och allt fler säger sig ha problem med att klara löpande utgifter.
   – Om du oroar dig för pengar så kan det påverka den självupplevda hälsan, säger han.
   Likaså har utbildningen stor betydelse för hälsan. Jämfört med hela Sverige har Sala en klart lägre genomsnittlig utbildningsnivå. Särskilt låg är andelen högutbildade män.
   – Det kanske är så att man inte har användning för högskoleutbildning i Sala? Det tillhör sådant som vi behöver titta på hur man kan förändra, säger Robert Karlsson.

Fler kvinnor utbildar sig
– Näringslivsstrukturen i Sala är rätt gammal. Det finns många fåmansföretag men bara ett par stora. Och nästan inga högteknologiska företag alls jämfört med storleken på den offentliga sektorn.
   Men det finns även bra saker med Sala. Ett exempel är att andelen högskoleutbildade bland kvinnor 30-49 år ökat kraftigt. Och i den gruppen är det betydligt färre som har besvär med värk och sviktande hälsa. Kanske för att utbildning ger bättre möjligheter att utvecklas på jobbet och att ha inflytande på sin egen situation.
   Det är också väldigt få salabor som säger sig sakna vänner som de vet ställer upp i kris. De sociala nätverken fungerar alltså ganska bra.

Motionerar regelbundet
Likaså rör salaborna på sig. Fyra av fem motionerar regelbundet.
Framtidstron är också rätt stark: två av tre ser ganska eller mycket optimistiskt på framtiden. Och andelen kvinnor som föder barn ökar, säger Robert Karlsson.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Berit Lundqvist