Planeras det för hållbar utveckling i Västerås?

Tio år har gått sedan FN:s stora miljökonferens i Rio riktade en maning till alla världens folk: gör vad ni kan innan det är för sent!
Hur har det gått? Var finns det hållbara samhället när olika intressen råkar i konflikt med varandra? Är det miljön eller kortsiktiga vinstintressen som drar det längsta strået?
Gröna Draken kommer i en serie artiklar under året att knyta an till tioårsuppföljningen av Rio-konferensen, som sker i Johannesburg i slutet av augusti.
Ett område där det hållbara samhället borde kunna skönjas är samhällsplaneringen. Men hur är det? Planeras det för ett hållbart samhälle? Eller går det på i gamla hjulspår med fler bilar, mer konsumtion och ökad energiförbrukning?

Miljöhänsyn
eller ekonomiska intressen?

Västerås stad säger sig planera för en hållbar utveckling. Ett samhälle
som är i samklang med både människor och natur. Men det finns kritiker som menar att miljömålen får vika för kortsiktiga ekonomiska intressen.

– Västerås mål, att vara ett miljöföredöme i landet, rimmar illa med hur man faktiskt agerar, säger Anna-Carin Puskas Nordin.
   Hon studerar ekologisk ekonomi vid Mälardalens högskola. Tillsammans med Anna Palm har hon skrivit en uppsats som på flera punkter är kritisk till stadens agerande, när det gäller planeringen av externa köpcentra. I höstas fick de Västerås stads miljöpris för sin uppsats.
   Visst fog finns också för kritiken. Det medger kommunalrådet och högste ansvarige poltiker i Västerås, Åke Hillman.
   – Hela planeringsprocessen är fylld av målkonflikter.
   På frågan om han anser att Västerås stad har en planering som siktar mot hållbar utveckling svarar han i alla fall ja.
   – Det är en utvecklingsplan för framtiden och bygger på principerna om hållbarhet, säger han.
   Gröna Draken har ställt frågan ”Planeras det för hållbar utveckling” till några personer som på olika sätt arbetar med samhällsplanering.
   En sak är alla överens om: Det finns inga enkla svar!

Miljö eller ekonomi?
När stora köpcentra etableras i stadens ytterområden är det
ekonomiska intressen som styr. Miljömålen kommer i bakgrunden.
Det hävdar två ekologiska ekonomer vid Mälardalens högskola. Trots sin kritik fick de Västerås stads miljöpris.

Ekonomiska intressen dominerar fortfarande i planeringen. Trots att Västerås stad sagt sig vilja vara ett miljöföredöme bland landets kommuner, och trots att kursriktningen officiellt är inställd mot ett hållbart samhälle.
   Den slutsatsen kan man dra av en uppsats i ekologisk ekonomi som förra året fick Västerås stads miljöpris, ”Externa köpcentra och målet om ett hållbart samhälle – sett utifrån ett aktörsperspektiv”.

Biltrafiken och utsläppen ökar
Externa köpcentra anses öka biltrafiken och därmed utsläppen av föroreningar i luften. De konkurrerar också ut mindre närbutiker, vilket framför allt drabbar dem som inte har bil och äldre som är mindre rörliga.
   I sin uppsats har Anna-Carin Puskas Nordin och Anna Palm granskat Västerås stads agerande vad gäller externa handelscentra och intervjuat ett antal makthavare i planeringsfrågor.

Miljöaktörer saknar makt
Resultatet visar, enligt författarna, att aktörer som verkar för en hållbar utveckling saknar makt att driva sina frågor. I stället domineras beslutsprocessen av aktörer som är positiva till externhandel. Kommunens mål vad gäller miljö och hållbar utveckling hamnar i bakgrunden.
   – Vi hade nog inte trott att beslutsprocessen så uppenbart dominerades av ekonomiska frågor, att beslutsunderlagen och styrverktygen i handelsplaneringsfrågor var så bristfälliga, säger Anna-Carin Puskas Nordin.
   – Om man ser till Västerås mål – att vara ett miljöföredöme i landet – så rimmar det illa med hur man faktiskt agerar. Miljömålen får vika för andra mål, säger hon.

Ändring behövs
Hon tycker att själva planeringsprocessen behöver ändras. Dels genom bättre beslutsunderlag – de miljökonsekvensbeskrivningar som görs idag döms ut av flera av de intervjuade. Dels genom att ge tillträde och makt till fler aktörer, kanske genom att länsstyrelsen får mer att säga till om.

”Vi behöver fler små motorer”

Ett uthålligt samhälle är inte bara miljö, utan även sociala, kulturella och ekonomiska aspekter.
   – Det finns en vilja – både hos politiker och tjänstemän – att lyfta in uthållighetsfrågor på ett helt annat sätt än tidigare, säger Sune Waardahl, miljödirektör i Västerås stad.
   – Det som är svårt är att transportarbetet hela tiden ökar. Där kan vi göra vårt jobb genom att planera så att transporter minskar inom kommunen, gynna cyklandet med mera. Men allmänt i samhället ökar ändå transporterna. Även flyget.
   Och även om Västerås anträtt den långa resan mot hållbarhet, så fattas fortfarande beslut i enskilda frågor, anser Sune Waardahl.
   – När det gäller externa köpcentra så väger fortfarande ekonomiska aspekter tyngst, miljö vägs inte in på samma sätt. Fast det gäller inte bara Västerås.

Fortsatta utmaningar
Så riktigt avklarad är inte kursändringen. Och framtiden kommer att innebära fortsatta utmaningar vad gäller exempelvis energi, trafik, naturresurser och folkhälsofrågor, tror Sune Waardahl.
   Men vi kan inte bara sitta i stadshuset och diskutera den hållbara staden. Det räcker inte med riksdag, regering och kommun för att föra skeppet framåt. Det krävs en massa små motorer, alltså medborgarnas delaktighet och engagemang.

”Vi bygger inåt istället för utåt”

Har Västerås idag en planering som siktar mot ett hållbart samhälle?
   – Ja, det tycker jag nog man kan säga. Den översiktsplan som nu tas fram har det som tema. Det är en utvecklingsplan för framtiden och bygger på principerna om hållbarhet, säger Åke Hillman, kommunalråd och högsta ansvariga politiker i Västerås.
   – I praktiken är det svårt att ändra i det befintliga, det blir det som görs nytt som påverkas. Men vi vill gå mot sådan bebyggelse och sådana system.
Det handlar mer om en successiv utveckling än om en radikal kursändring. Man tar ett steg i taget.

ENLIGT ÅKE HILLMAN är det främst de kommunaltekniska systemen – avfall, energiförsörjning, vattenförsörjning och rening – som kommunen kan påverka. Men dessa system är stora och kostsamma. Det tar lång tid att förändra dem.
   En stor förändring jämfört med tidigare är dock att den nya expansionen ska ske ”inåt” staden i stället för utåt.
   – Det är svårare att planera men är bra både för miljö och ekonomi. Man utnyttjar det man har, slipper dra nya gator och ledningar.

FINNS DET INTE RISK för konflikter med andra ambitioner, som till exempel att Västerås ska vara ett regionalt handelscentrum?
   Jo, det är klart. Hela planprocessen är fylld av målkonflikter. Man får försöka hitta lösningar från fall till fall.

Hållbar samhällsplanering – finns den?

Ingrid Legrell Crona, planarkitekt:
”Ja, men staden är en
ekologisk omöjlighet”

– Ja, vi planerar för hållbarhet. Men om man enbart menar ”ekologiskt hållbar”, då är staden en omöjlighet. Tar man däremot med social, ekonomisk och kulturell hållbarhet så är det den sortens stad vi strävar mot, säger Ingrid Legrell Crona, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Västerås.

HON ARBETAR MED den nya översiktsplanen för Västerås tätort som kan vara klar för beslut i höst. I det arbetet är ”hållbarhet” i ekologisk, ekonomisk, social och kulturell mening en grund. Det har medfört att staden numera planeras att växa ”inåt”; dåligt utnyttjade områden ska bebyggas innan man exploaterar ytterområden som nu är odlad mark eller strövområden.
   – Då använder vi både mark och tekniska installationer bättre. Dessutom tror vi att vi skapar hållbara stadsmiljöer genom att blanda bostäder och arbetsplatser. Det minskar behovet av transporter och kollektivtrafiken kan utnyttjas bättre.
   En annan nyhet är medborgarnas delaktighet, menar Ingrid Legrell Crona. Förr har planförslag ställts ut i stadshuset och på biblioteksfilialerna. Det nya förslaget har dessutom ställts ut i bland annat Gallerian och på Obs. Och alla hushåll i Västerås har fått en särskild tidning om planen.
   – Det har medfört att vi fått in mer än hundra synpunkter från privatpersoner. Vilket kan jämföras med de 4-5 som kom in för några år sedan när översiktsplanen för hela kommunen presenterades.
   Det handlar dock inte om ett helt annorlunda Västerås som skissas i den nya planen.
   – Nej, eftersom vi har 50 000 befintliga bostäder och bara bygger några hundra om året. Men kanske stadens karaktär förändras genom att den äntligen närmar sig vattnet, säger Ingrid Legrell Crona.

PLANEN VILAR PÅ Västerås stads miljöpolicy och de ”inriktningsmål” som fanns med redan i den förra översiktsplanen. Målen är rätt allmänt hållna, som till exempel att Västerås ”ska ha en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer”. De håller dock nu på att brytas ned till ”effektmål” där konkreta åtgärder anges.

Fredrik Meurman, länsarkitekt:
”Nej, miljö är inte lika
inne som för tio år sen”

– Tittar man på planeringsdokumenten så hittar man inget om hållbar utveckling där. Lite pliktskyldigt redovisas miljökonsekvenser, men någon stor förändring har inte skett vad gäller de verktyg som man använder, säger Fredrik Meurman, länsarkitekt och tidigare stadsarkitekt i Sala.
   Människor som arbetar med planering är dock mer kunniga om miljö idag. Men det tar lång tid innan det får genomslag i dokumenten, anser Fredrik Meurman.
– Hållbar utveckling kanske inte heller låter sig beskrivas på en plankarta. Man tittar på ett begränsat område, och då är det svårt att se alla konsekvenser.
   Ett sätt, menar han, skulle kunna vara att ha ett bredare utbyte med andra yrkesområden i själva planeringsprocessen.
   – Om man till exempel ska öppna Dom- kyrkoesplanaden i Västerås för genomfartstrafik – vilka effekter har det? Det borde diskuteras, men idag finns få generalister som ser till samhällsutvecklingen i stort.
   Just nu är det väldigt mycket marknadskrafterna som styr. Miljö är inte lika ”inne” som det var för tio år sedan. Det paradoxala är att vi fått bättre miljölagstiftning men mindre intresse för att använda den.

Katrin Ottosson, projektledare, Naturvårdsverket:
”Nej, men intresset
bland planerarna ökar”

– Nej, vi planerar inte för ett uthålligt samhälle idag. Men det är det som vi nu håller på att förändra, säger Katrin Ottosson.
   Hon var projektledare för projektet SAMS, ett försök att överbrygga det hon kallar ”kulturklyftor” mellan planerare och miljövårdare.
   – Inställningen har förändrats när det gäller planeringens roll. Nu ser man den som ett verktyg i miljöfrågor. Och bland planerarna märks ett ökat intresse för miljö- frågor. Men det behöver bli ännu bättre, säger Katrin Ottosson, som normalt arbetar på Naturvårdsverket.
   SAMS står för ”Samhällsplanering med miljömål i Sverige” och var ett försök att integrera miljöfrågorna i planeringen. Bland annat genom att föra in de 15 nationella miljömålen i planeringsprocessen. Då ska man också kunna avläsa om man genom planen närmar sig miljömålen.
   Tidigare har man, enligt Katrin Ottosson, satt upp miljömål och sedan gått ut i naturen för att mäta om de uppfyllts. Men planeringen tittar framåt. Och då behövs någonting att mäta: om vi gör så här, hur påverkar det miljömålen?
   – Det är svårt att hitta indikatorer att mäta. Men det går, säger hon.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Kim Lill