Varför har du engagerat dig i Attac?
Angelo Daina: För mig är Tobinskatten viktigast. Innan internationella företag flyttar pengar bör de betala för sig i det land där de tjänat dem och därmed slitit på människor och miljö.
Peter Engstedt: Jag har haft Attacs grundtankar innan rörelsen fanns. Det föll sig helt naturligt att engagera sig. Det har saknats en rörelse med en bredare bas.
Ida Odehammar: I samhället idag ser man tydliga tecken på att marknadskrafterna styr. Det finns stora klyftor inte bara mellan Nord och Syd utan även i Sverige. Väldigt många har sett orättvisorna, och jag tror Attac är en rörelse som fångar upp det. Vad gör man som liten människa åt marknaden?
Vasiliki Tsouplaki: Jag håller med. Nu börjar det hända saker i Sverige, och då är det viktigt att ta vara på ilskan och vara med och forma rörelsen från början.
Johan Lindahl: Ända sedan Carl Bildt lanserade "den enda vägens politik" har en nyliberal ödestro dominerat. Därför har jag valt Attac: man vill återta makten över framtiden.
Matthias Tervo: Det bästa med Attac är att den samlar folk från olika politiska läger. Jag tror Attac kan fungera som ett informationsforum för vanliga människor, så att de tar saken i egna händer.

Vad är det för fel på vanliga politiska partier?
Matthias Tervo: Många partier har tankarna i sina program men genomför dem inte i praktiken. De böjer sig för näringslivet.
Peter Engstedt: Går man in i ett politiskt parti finns risk att man formas. Attac har en stor öppenhet och står för något helt nytt.

Vad är det för fel på globalisering?
Matthias Tervo: Man får skilja på olika slags globalisering. Idag sker den enbart på företagens villkor. Det medför stora svårigheter, bland annat för tredje världen. Men vi är inga inskränkta nationaliser som är emot globalisering i sig.

Våldet då? Är Attac en våldsam organisation?
Johan Lindahl: Det står tydligt i grundprinciperna att Attac är emot våld. Man har till och med kurser i icke-våld och hur man kan stoppa dem som vill använda våld.

Vad tror ni Attac kan åstadkomma?
Angelo Daina: Demokratisera i stället för att ekonomisera världen.
Ida Odehammar: Attac kan vara ett forum för att sprida information. Ett sätt för människor att visa att man inte ställer upp på allt vad marknaden säger.
Peter Engstedt: Idag styr ekonomiska kriterier politiska beslut. Det utarmar politiken. Attac ger en chans att få reell demokrati.

Som internationell rörelse är Attac inte ens tre år gammal men finns redan i ett 20-tal länder. Kärnan i rörelsen är kritik av globaliseringen av finansmarknaderna, som man menar leder till ökad ekonomisk otrygghet och vidgade sociala klyftor.
   Namnet Attac står för "Association for the taxation of financial transactions for the aid of citizens" (Organisationen för beskattning av finansiella transaktioner för medborgarnas bästa).
   Bakgrunden är avregleringen (och datoriseringen) av de internationella finansmarknaderna. Idag går det sekundsnabbt att flytta hundratals miljoner kronor från ett land till ett annat. Handeln med pengar är hundra gånger större idag än för 20 år sedan. På två dagar omsätter finansmarknaderna lika mycket som all världshandel gör på ett år.
   Detta har gjort att länders valutor – och därmed deras hela ekonomier – kan hamna i kris på bara ett par dagar när "den elektroniska flocken" av valutaspekulanter är ute på jakt.
   Som motvikt vill Attac införa en så kallad Tobin-skatt (uppkallad efter en amerikansk Nobelpristagare i ekonomi) på finansiella transaktioner. En skatt på 0,1 procent skulle dels bromsa valutaflödena något, dels ge närmare 100 miljarder kronor i intäkter att användas till att exempelvis avhjälpa orättvisor i världen.
   Attac vill dessutom avskaffa skatteparadisen, avskriva de fattigaste ländernas skulder och motverka att offentliga pensionssystem används för spekulation i till exempel aktier.
Läs mer om Attac på hemsidan www.attac.nu

Text och foto: Anders Jägeberg