Anna Berglind, idrottslärare:
Det gäller att hitta lusten
Anna Berglind är idrottslärare. Hon brinner för att alla elever ska hitta någon form av motion som de tycker är kul.

Anna Berglind är idrottslärare på högstadiet i Västerfärnebo. När hon valde yrke var hennes främsta intresse att arbeta med friskvård. Hon kom fram till att bästa sättet var att bli idrottslärare, eftersom det framför allt är de som växer som har möjlighet att påverka sitt skelett med motion och riktig kost. Det skolämne som en gång i tiden hette gymnastik heter nu idrott och hälsa. Det är en beteckning som passar Anna Berglinds sätt att jobba med eleverna. Hon ser en klar skiljelinje mellan skolämnet och idrottsföreningarnas verksamhet.
   – Idrotten i skolan ska ge praktisk och teoretisk allmänbildning kring idrott och hälsa och hur kroppen fungerar. Den ska också grundlägga goda vanor, men den är inte till för att ta fram idrottsstjärnor. Föreningslivet kan däremot specialisera sig på enskilda idrottsgrenar, säger hon.

Välja från smörgåsbord
– Jag vill ge eleverna idrottsaktiviteter som ett smörgåsbord där alla ska kunna hitta något som de tycker är roligt. Oftast är det nyckeln – att de hittar något som de tycker om att göra och som de kan ta med sig och fortsätta med även efter skoltiden. Det spelar ingen roll vad de ska ägna sig åt senare i livet, kroppen måste fungera och ju förr man grundlägger goda vanor desto bättre.
   Ibland kommer elever från sexan med en från början negativ inställning till ämnet. Ofta hänger det ihop med dåligt självförtroende. Idrott är ett ämne där man syns mycket.
   – Om jag brinner för några så är det för dem, säger Anna. Den största glädjen för mig är när jag lyckas nå sådana elever och bryta deras motstånd. Och det tråkigaste är förstås tvärtom, när jag satsar och försöker men inte når fram.

Mer idrott behövs
Enligt den nuvarande läroplanen ska alla elever i grundskolan garanteras en viss undervisningstid, sammanlagt över alla år. Det betyder att man på vissa håll väljer att lägga mer tid på idrott i de lägre klasserna och kanske bara 40 minuter i veckan på högstadiet.
   – Här i Västerfärnebo har vi valt att fördela det jämnare över årskurserna, berättar Anna. På högstadiet har de två pass på 50 eller 60 minuter i veckan, men det är ändå för lite. De skulle behöva tre eller fyra tillfällen per vecka. Antal tillfällen är viktigt. Den som vill träna sin kondition måste aktivera sig minst 20 minuter tre gånger varje vecka.


Text: Yvonne Busk Foto: Pia Nordlander/BildN


Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland