Pengar som gräs?

 



Toni Haid studerar ekologisk ekonomi vid Mälardalens högskola.

När han läste "Bankboken" från FöreningsSparbanken reagerade han och skrev ett debattinlägg.

 


Toni Haid

När banker marknadsför sina tjänster vill de gärna framställa ränta som något naturligt och FöreningsSparbanken utgör inget undantag. I deras "Bankboken" kan man läsa: "att spara är nästan som att odla. Du sår ett frö till din dröm idag och kan - med lite tur, skicklighet och uthållighet - skörda den i framtiden... Ju mer du lär dig, desto grönare fingrar får du."

Texten ska ge känslan av att detta med att spara och placera pengar är en självklar del av tillvaron där alla deltar på lika villkor. Genom ordvalet tycks banken vilja få oss att tro att kapital växer av sig självt genom en naturlig process.

Men den metod som vi idag använder för att organisera kapitalflöden är både odemokratisk och oförenlig med ett uthålligt bruk av naturen.

I Bankbokens värld finns det bara en riktning: framåt, mot en ständigt ökande BNP. Om vi sätter in pengarna på banken "växer" de. Den bärande idén är att kapitalet ska växa med ränta på ränta, utan gräns.

Det är också den princip som vi använder för att organisera samhället överhuvudtaget.

Att den idén är naturfrämmande inser säkert även författarna till Bankboken. Det finns ingen åker som år efter år ger 10 procent större skörd än året innan och heller ingen långvårdsavdelning där det hela tiden går fortare att klä, mata och trösta de gamla. Naturens princip är att växa till en viss gräns.

Genom sitt sätt att framställa sparande legitimerar banken en viss syn på tillvaron. Man ger sken av att den ekonomiska tillväxten kan pågå i evighet, att ränta är något naturligt och att alla har något att vinna på ett system där kapitalavkastning är överordnat andra intressen. Det vi behöver istället är information som får oss att inse att tillväxten har en gräns.

Pengar är en anordning som underlättar bytet av varor och tjänster och bankväsendet är ett sätt att organisera ekonomiskt samarbete. Idag innebär samarbetet att den som lånar betalar tillbaka mycket mer än han/hon en gång lånade. Boendekalkyler som presenteras på husvisningar bygger till exempel ofta på ett amorteringsfritt bottenlån där låntagaren bara betalar hyra för pengarna. Det är inbyggt en förväntan om att skulden ska minska i relativ storlek genom den ekonomiska tillväxten. Låntagaren utsätter sig för en stor risk då stigande räntenivåer snabbt kan krascha budgeten.

Det finns ingen naturlag bakom det sättet att organisera samarbetet mellan sparare och lånare utan man kan tänka sig flera olika former. Nu då vi enats om att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle måste samarbetsformerna underordnas detta syfte. Vi behöver ekonomiska samarbetsformer som är ekologiskt och socialt hållbara. Att som FöreningsSparbanken likna sparandet vid odling där alla kan delta på lika villkor är en förvrängning av verkligheten. Marknadsföringen bidrar inte till den ökade medvetenhet som krävs för att närma oss det ekologiskt hållbara samhället.

Foto: Anders Geidemark

 

Hur är det egentligen: Är ränta förenlig med en
hållbar ekonomisk utveckling?

Så här svarar Marita Ljung, affärsansvarig på FöreningsSparbanken i Västerås
och styrelsemedlem i Förbundet Agenda 21, på Toni Haids debattinlägg:

 


Marita Ljung,
affärsansvarig på FöreningsSparbanken i Västerås.

Varför växer pengarna på banken?
– Ta till exempel ett bankkonto. Det innebär att vi lånar pengar av spararen, och betalar ränta. Vi i vår tur lånar ut pengar till till exempel ett företag som betalar ränta till oss. Om företaget går bra så växer pengarna. Företaget kan därmed investera och expandera vilket är bra för tillväxten i Sverige.

Kan tillväxten fortsätta i evighet?
– En stor del av tillväxten idag sker i tjänstesektorn, och jag tror egentligen inte det finns någon gräns för tillväxt. Människan har alltid strävat efter utveckling och utveckling leder till tillväxt. Men det gäller naturligtvis att ha spelregler så att det som sker är bra för en uthållig utveckling. Vi måste vara rädda om resurser vi kan göra slut på. Ett framgångsrikt bolag idag måste satsa på en hållbar utveckling – det vill säga att utvecklingen av bolaget inte får ske på bekostnad av miljön. Företagen har ögonen på sig mer nu än tidigare, det gäller att ha en miljöpolicy och att följa den.

Är det inte odemokratiskt att alla priser innehåller en räntedel? På så vis får ju den som inte kan spara ändå vara med och betala räntan till dem som har råd att ha pengar på banken.
– På vilket sätt blir det mer demokratiskt utan räntekostnader? Jag håller ideologiskt inte med om den beskrivningen och kan därför inte besvara frågan.

Kan du tänka dig ett annat sätt att organisera samarbetet lånare-sparare?
– Det har visat sig att det effektivaste sättet att organisera sparandet och lånandet är via banksystemet. Både Sparbanken och Föreningsbanken, som blev vår bank, hade tidigare tanken att medlemmar som lånade eller sparade skulle gynnas i första hand. Det fanns inget vinstintresse. Idag råder en helt annan situation för bankerna. Aktieägarnas intressen spelar lika stor roll som lånarnas och spararnas. Att banken har ett bra resultat är viktigt för att vi ska kunna låna ut pengar förmånligt och ha en bra service. Idag klarar man sig inte som bank om man inte spelar med på den internationella marknaden. Jag kan delvis se med sorg på den utvecklingen, men den strider inte mot ett ekologiskt hållbart samhälle.

Foto: Marita Gustavsson

 



Ansvarig utgivare: Agenda 21 förbundet Västmanland