#plastriot

Havsforskaren Daniel Hansson och ekobloggaren Tanja Dyreland har startat ett plastuppror. Det började med #plastriot, en twitterhashtag, och nu finns även en hemsida med samma namn. Genom upproret vill de uppmärksamma den onödiga användningen av plast, men också skapa en social mötesplats där människor kan utbyta erfarenheter och dela med sig av kunskaper och smarta tips.
  – Som havsforskare har jag sett hur mycket problem plasten ställer till med, säger Daniel Hansson. Jag har sett sälar och fåglar som sannolikt dött efter att de har ätit eller fastnat i plast. De svälter ihjäl eller torkar ut då plasten skapar en konstgjord mättnadskänsla. Och jag har sett massor av skräp till havs när vi varit ute med forskningsfartyg eller paddlat kajak på olika ställen i världen. Samtidigt påpekar han att upproret inte riktar sig mot all användning av plast. Det är skräpet och den onödiga användningen han vill komma åt.
 – Plast på rätt plats är vårt motto, säger Daniel Hansson. Genom plast går det till exempel att göra förpackningar och fordon lättare, med lägre bränsleförbrukning och minskad klimatpåverkan som följd. Och inom sjukvården är plast ett bra material för sterila kanyler, instrument och annat som är livsnödvändigt där.
  Namnet plastriot är en sammansättning av svenska ordet ”plast” och engelska ordet ”riot”, för uppror.

Så blir du en plastriot
Det finns mycket du själv kan göra i plastupprorets anda. Här är sex tips från Daniel Hansson på #plasteriot:

Skräpa inte ner
Släng inte plast någon annanstans än i soptunnan eller i återvinningsbingen. Detta borde vara självklart, men plast ligger och skräpar överallt. Om vi gör oss av med skräpet på rätt sätt är en stor del av problemet löst.

Håll koll på mikroplasterna
Undvik krämer, smink, schampo, rakgel, tandkräm och andra produkter som innehåller mikroplast. Titta på ingredienslistan, om det står det ”polyethylene” eller PE eller liknande – UNDVIK. Mikroplaster sköljs direkt ut i avloppet och hamnar så småningom i floder och hav. Reningsverken kan inte ta hand om dem. Väl ute i vattenmiljön fungerar mikroplasterna som små svampar och suger upp andra miljögifter. Dessa gifter äts sedan av musslor, kräftor, fiskar, maskar och andra djur. Gifterna lagras i djuret och når i ökande koncentrationer högre upp i näringskedjan. Högst upp står du, jag och framtidens generationer.

Vädra fleecetröjan
Tvätta inte syntetkläder för ofta, framförallt inte fleecetröjor som är en ordentlig plastbov eftersom de släpper ifrån sig tusentals små plastpartiklar varje gång de tvättas. Dessa mikroplaster tar sig ut i vattenmiljön och riskerar att öka miljögiftshalterna i ekosystemet. Vädra istället fleecetröjan, det brukar ofta räcka.

Återanvänd inköpskassar av papp eller plast.
Så länge de kan användas om och om igen är det en vinst för miljön.

Drick kranvatten
Börja uppskatta kranvattnet eller investera möjligen i en sodastreamer istället för att köpa kolsyrat vatten i plastflaska. Flaskor och korkar är det vanligaste skräpet på världens stränder. De flaskor som ändå köps ska lämnas till återvinning efter användning.

Välj bort engångsmaterial
Undvik bestick, glas och andra engångsartiklar gjorda av plast.