Vardagsplast. Det är gott om plast hemma hos en småbarnsfamilj. Plast kan användas till nästan allting och finns överallt. Men det är inte problemfritt. Kemikalier i plasten påverkar vår hälsa och ställer till med stora problem i naturen.

Plast på gott och ont

Plast är fantastiskt bra och användbart, men samtidigt farligt. Kemikalier i plasten kan ta sig in i våra kroppar. Och plastskräp ställer till med stora problem i naturen. Varje år dumpas flera miljoner ton plastavfall i haven, något som orsakar stort lidande för fåglar, fiskar och andra djur.

När plasten började tillverkas i större skala i mitten av 1900-talet var det helt revolutionerande. Inte så underligt med tanke på plastens många användningsområden. Det är bara att se sig omkring, plast finns överallt.
  Mat och prylar som vi köper är ofta förpackade i plast. Plast används inom jordbruket, byggindustrin, i datorer och bilar. Inom sjukvården förekommer plast både vid undersökningar och behandlingar. Sprutor, hjärtpumpar, proteser och andra ”reservdelar”, handskar, slangar och blodpåsar är alla tillverkade av plast.

Den vanligaste råvaran är olja, men genom kemikalier och tillsatser kan plast få många olika egenskaper. Plast kan vara starkt och hårt, lätt och tunt, mjukt, formbart och hållfast. Väldigt bra egenskaper i sitt speciella sammanhang, men ur miljösynpunkt en stor nackdel. De flesta plaster bryts inte ner i naturen utan bara i mindre och mindre bitar som så småningom hamnar i havet.
  De senaste åren har mikroplasterna ökat, vilket beror på att plaster tillsätts i så kallade skrubbande produkter. När de kommer ut i naturen kan det leda till skador på djur och att giftiga kemikalier sprids. I en undersökning som Naturskyddsföreningen gjort hittades mikroplaster i till exempel raklödder, deodoranter, smink och tandkräm.

Även i leksaker är plast vanligt. Ett svenskt barn har i genomsnitt 500 leksaker. Mjuka plastfigurer innehåller ofta PVC och kan läcka mjukgörande ämnen som exempelvis ftalater. De används förutom i leksaker bland annat i plastgolv, bilstolar, emballage och skor. Ftalater kan påverka hormonbalansen i kroppen och förmågan att få barn.
  EU har förbjudit användningen av ftalater i leksaker och produkter för barn under tre år. Men de tillverkas fortfarande på andra platser i världen, därför är det klokt att välja leksaker tillverkade inom EU. Även i gamla plastleksaker kan det finnas hälsofarliga ftalater. Katarina Johansson som skrivit boken Den onda badankan anser att vi inte ska låta gamla dockor och andra plastleksaker gå i arv, utan göra oss av med mjuka plastleksaker köpta före 2007.

En annan plastkemikalie som barn får i sig via maten är Bisfenol A. Den 12 april i år beslutade regeringen att Bisfenol A inte får användas i förpackningar till mat för barn under tre år. Kemikalien finns främst i polykarbonat, en hård klar plast som bland annat används i nappflaskor och på insidan av konservburkar. Bisfenol A är hormonstörande och kan påverka människans fortplantningsförmåga, störa hjärnans utveckling och leda till ökad känslighet för bröstcancer.
  Det finns mycket att säga om plast. Vi behöver tänka efter och göra det vi kan. Kanske ta med en tygkasse nästa gång vi handlar, servera mat och dryck på porslin, rostfritt stål och i glas, bara för att nämna något..

.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Liv Nielsen
Källa: naturskyddsföreningen och plastriot