Angrepp av granbarkborre.
I Färna Ekopark fällde en tromb mängder av träd 2007. Det ledde till stora angrepp av granbarkborre, träden tappar sin bark och dör så småningom.De angripna träden gynnar dock insekter och fåglar exempelvis har den ovanliga tretåiga hackspetten ökat markant, berättar Rune Andersson, ekolog på Sveaskog.

Klimatets vinnare och förlorare i skogen


Klimatforskare, skogsbolag och myndigheter från hela Sverige har under två dagar besökt Västmanland för att studera vad den globala uppvärmningen innebär för skogen. Gröna Draken var med och fick höra om både vinnare och förlorare.

Redan under det här århundradet kan Mellansverige få ett ”skånskt klimat” visar klimatscenarier som tagits fram av SMHI. I Västmanland blir den största förändringen ett annat vinterklimat, förklarar Lars Bärring. Han är klimatforskare vid Rossby centrum/SMHI och en av dem som deltog i den skogsexkursion som arrangerades i Västmanland för en tid sedan.
  – Det blir mer nederbörd i form av regn, kortare tid med snötäcke och mindre tjäldjup, säger han. Ungefär som Skånes klimat idag.
  Att skogen får det tufft i ett mildare klimat är de flesta överens om. Och även att skogsbruket ställs inför nya utmaningar. Men de exakta följderna av den globala uppvärmningen är inte självklara. Sannolikt finns det både vinnare och förlorare, både i naturen och mellan olika intressen i samhället.

För skogsbruket hamnar längre växtsäsonger med ökad virkesproduktion på pluskontot. Ett varmare klimat ger också förutsättningar för nya trädslag. Men mildare vintrar innebär även mindre tjäle, vilket ökar risken för att träd blåser omkull vid kraftiga vindar. Älgar och rådjur överlever i större utsträckning jämfört med om det är kallt och mycket snö. Det applåderas visserligen av jägare och ekoturismföretag, som vill ha många djur. Skogsbolagen är dock inte lika förtjusta, eftersom betesskadorna på framförallt tall och lövträd ökar med stora kostnader som följd.
  Ett annat problem för skogsägarna är ökad risk för skadeangrepp från insekter och svampar, framhåller Skogsstyrelsens klimatexpert Hillevi Eriksson.
  – Granbarkborren är ett exempel på en insekt som förökar sig bättre i ett varmare klimat och kan hinna med ytterligare en generation under en säsong.

Vad granbarkborren kan ställa till med fick deltagarna i exkursionen se med egna ögon vid ett fältbesök i Färna Ekopark, någon mil från Skinnskatteberg. Här fällde en tromb för sex år sedan 10 000 kubikmeter skog i en fem kilometer lång gata.
  Rune Andersson, ekolog på Sveaskog, berättar att det inte hände så mycket de första åren. Efter några varma somrar har dock ett område som är lika stort som 40 fotbollsplaner angripits av granbarkborre. Följden är att granarna tappar bark och så småningom dör, vilket naturligtvis inte är bra för virkesproduktionen.
  Men det finns även vinnare. Många fåglar, inte minst hackspettar, hittar mat i de angripna och döende träden. Till exempel har den ovanliga tretåiga hackspetten ökat markant i området efter trombens framfart.

En konsekvens av klimatförändringarna som knappast har några vinnare är den ökade risken för markskador från de tunga skogsmaskinerna. Körskador är redan idag ett problem och med minskad tjäle ökar faran för olika miljöproblem. Det som händer när skogsmaskinerna river upp stora sår i skogen är bland annat att jordmaterial läcker ut i vattendrag och förstör lekbottnar för fiskar och musslor. Dessutom kan kvicksilver och andra giftiga tungmetaller spridas i naturen. Skadorna påverkar även friluftslivet, genom att det blir svårare att ta sig fram i skogen.
  Att göra en ”balansräkning” där hot och möjligheter ställs mot varandra är naturligtvis svårt. Vissa saker kan naturen klara på egen hand. Till exempel är det inte bara skadegörare som trivs bättre i ett varmare klimat, utan även deras fiender, säger Hillevi Eriksson på Skogsstyrelsen.
  – Det är en känslig balans, i vissa fall kan predatorerna gynnas ännu mer.
  En av de åtgärder som allt fler rekommenderar är att skogsägarna sprider riskerna genom att satsa på fler trädslag. Blandskogar anses nämligen vara mindre känsliga för stormar och även ha större motståndskraft mot skadeangrepp. Med en ökad andel lövträd kommer säkert många fler växter och djur att trivas i skogarna, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Och då finns det plötsligt bara vinnare!
.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Kjell Gustavsson