Funktionalistiskt kommunhus. Kommunhuset i Surahammar, med sin säregna utformning, ritades i början av 1950-talet av en av dåtidens mest kända arkitekter, Eskil Sundahl. Här har kommunalrådet i Surahammar, Britt-Inger Fröberg, sin arbetsplats.

Nära till allt
är bra för miljön

Surahammar är en traditionell bruksort där det är nära till allt. Till naturen, människorna, skolorna och föreningslivet. Men liksom många andra mindre kommuner brottas Surahammar med problem som utflyttning och dålig ekonomi.
  För Gröna Draken berättar kommunalrådet om skolsatsningar och energieffektiviseringar. Men också om varför hon är kluven till begrepp som ekologiskt och närodlat.

Surahammars kommun omfattar tätorterna Virsbo, Ramnäs och Surahammar, som ligger på rad längs Kolbäcksån. Kommunalrådet Britt-Inger Fröberg (S) bor själv i Ramnäs.
  De vackra samhällena, med sitt vatten nära inpå, är en av de saker som gör henne stolt över kommunen. Det rika föreningslivet är en annan. Av tradition har kommunen mycket aktiva idrottsföreningar.
  I Surahammars tärort är det nära till det mesta. Även om bebyggelsen kom till långt innan klimatfrågan var aktuell, så kan man nu lägga både klimataspekter och bekvämlighetsaspekter på utformningen, menar Britt- Inger Fröberg.
  – Man går till allt här. Till ridhuset, ishallen, simhallen, andra föreningslokaler och affärer. Det är en stor fördel både ur miljösynpunkt och för att det gör det lätt för invånarna att delta i aktiviteter, säger hon.
  Hon har sin arbetsplats i länets mest speciella kommunhus, med sin klarblå ”låda” på pelare. Huset stod färdigt 1952, skapat av en av dåtidens mest kända arkitekter – Eskil Sundahl. Innanför ryms den nyligen renoverade fullmäktigesalen som har kvar sin karaktär av rent och stramt 50-tal. Britt-Inger Fröberg karaktäriserar Surahammar som en traditionell bruksort med tillverkningsindustri. Ett bra näringsliv är fortfarande kommunens ryggrad, menar hon och berättar att Tatra Steel, en del av det gamla bruket, tidigare i höst gjort investeringar på 40 miljoner.
  – Det behöver inte betyda fler anställda, men det visar att ägarna tror på företaget och är en säkerhet för framtiden, säger hon.

Satsar på energieffektivisering
Hållbarhetsfrågorna i kommunen är framför allt fokuserade kring fordon, kommunikationer och energieffektiviseringar i kommunens fastigheter.
  – Vi har en pool med bilar som är miljöklassade och som vi använder i kommunen. Vi satsar också på kollektivtrafiken, med gratis bussresor, kopplade till arbetsregionen. Man ska helst kunna klara sig utan bil i Surahammar, framför allt utan andrabil.
  Målsättningen för energieffektiviseringarna i kommunens fastigheter är en sänkning av förbrukningen från 2009 års nivå med fem procent till 2014 och med sju procent till 2020.
  – Vi har just beslutat att se över styrsystem och fjärrvärmecentraler, berättar Britt-Inger Fröberg.

Ingen ekologisk mat
Någon övergripande klimatstrategi har däremot inte formulerats i Surahammar. Och att försöka uppnå regeringens målsättning att 25 procent av den mat som serveras i offentlig sektor skulle vara ekologisk 2010 finns inte på agendan längre.
  Så sent som i juni fattades beslut om att skolor och förskolor skulle köpa in ekologisk frukt och grönsaker ”när så är möjligt”. De skulle också servera vegetarisk mat en gång i veckan. Det hela kostnadsberäknades till 500 000 kronor om året. Men nu tas det bort igen, i jakt på besparingar.
  Britt-Inger Fröberg är själv något kluven när det gäller satsningar på närodlat och ekologiskt.
  – Det är inte säkert att det i alla lägen är bäst för miljön. Jag gillar ordet klimatsmart bättre. Det belyser hur komplex frågan är, säger hon.

Lever inte så klimatsmart
Själv är hon inte vegetarian och lever, enligt vad hon själv säger, inte så klimatsmart.
  – Nej det kan man nog inte säga. Jag har en gammal bil, som inte är en miljöbil. Jag bor ensam i en 50-talsvilla i Ramnäs och använder mycket energi för uppvärmning. Där jag bor finns inte fjärrvärme och huset har direktverkande elvärme. Men jag handlar gärna second hand och gillar idén att vi inte ska slänga fullt användbara saker.
  I sin villa har hon också en avfallskvarn – en lösning för en del av sophanteringen som Surahammars kommun har satsat på. Avfallet leds till Surahammars reningsverk och förvandlas till gas som värmer reningsverket.
  – Jag tycker det är bra. Man kan naturligtvis ställa det mot att det går i bruna påsar till VafabMiljö och förvandlas till biogas. Men å andra sidan skulle det kräva transporter, säger hon.

Viktigt med bra skolor
Surahammars kommun har under de senaste två åren gjort satsningar på skolorna som Britt- Inger Fröberg anser varit nödvändiga. Med tio-femton minuters restid till Västerås, och fortfarande med betydligt lägre fastighetspriser, kan Surahammar vara ett mycket bra boendealternativ för människor som arbetar i Västerås. Men då är skolorna viktiga, anser hon.
  – Vi har byggt en ny högstadieskola och både mellanstadiet och skolan i Ramnäs var i stort behov av upprustning. Det har inte funnits några resurser till det sedan 80-talskrisen. Bra skolor är viktigt när man väljer bostadsort och ska vi vara attraktiva kan vi inte lägga oss ner och dö, säger hon.

Nej till Fairtrade
I Surahammar har invånarna möjlighet att lämna medborgarförslag för behandling i fullmäktige. Ett av de förslag som lämnats in handlar om att Surahammar skulle kunna följa bland andra Västerås och Avestas exempel och bli Fairtrade City-diplomerade. Det skulle i så fall innebära att kommunen går i bräschen för en etisk konsumtion, till exempel att kaffe, te och andra produkter inom kommunhuset är Rättvisemärkta produkter.
  Förslaget lämnades in redan i mars 2010. Beredningen har inte blivit klar förrän nu, men innebär att förslaget kommer att avslås.
  – Det är svårt att ha negativa synpunkter på själva grundtanken. Men allt har en prislapp och om förslaget antogs skulle vi förbinda oss att göra en massa saker som kräver administration, säger Britt-Inger Fröberg.

Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill