Sopspaning. Anna Boldt som är kvalitetssamordnare vid VafabMiljö följer ofta med sopbilarna ut för att se hur sopsorteringen fungerar. – Vi är jätteduktiga på att sortera matavfall i den här regionen, säger hon.

Ditt matavfall blir bränsle till bilar
och bussar

På en påse matavfall som du lämnar i den bruna tunnan kan en bil köra tre kilometer. Eller rättare sagt på den biogas som bildas av innehållet i din påse. Men det gäller att matresterna hamnar just i den bruna påsen och inte bland restavfallet som bränns upp.

Anna Boldt kommer gående på en villagata i vinterdiset. Hon stannar vid infarten till ett hus, fäller upp locket till en brun avfallstunna och tar upp en påse. Sedan öppnar hon påsen och tittar på innehållet. Som kvalitetssamordnare på VafabMiljö följer Anna Boldt ofta med sopbilarna ut. Då går hon som nu före och tittar i tunnorna för att se om hushållen sorterar som de ska. Men hon understryker att avsikten inte är att ”sätta dit” någon.
  – Det är väldigt viktigt att vi sorterar matavfallet rätt, så att det kommer till nytta och blir värdefull biogas och gödsel på böndernas åkrar, säger hon.

När matavfallet är bra sorterat blir processen till biogas och gödsel mycket enklare. Något som även gynnar kunderna eftersom avgiften för avfallshanteringen kanske inte behöver höjas utan till och med kan sänkas på sikt.
  I tunnan som Anna Boldt tittar i finns kaffesump, grönsaksblast och äggskal. Allt sorterat precis som det ska. Och så är det för det mesta, förklarar hon.
  – Oftast upptäcker jag felsorteringar redan när jag lyfter på locket, som exempelvis soppåsar, kattsand, hundlatrinpåsar och förpackningar. Sådant ska ju inte finnas i kärlet för matavfall.
  Om det inte ser bra ut lägger Anna Boldt en lapp i brevlådan. Och om felsorteringen fortsätter får kunden betala en felsorteringsavgift.
  – Vi kan även åka ut och prata med dem som sorterar fel, det kan ju vara ett missförstånd. Kanske ska de byta abonnemang så att det passar bättre.

Det händer att personalen i sopbilarna upptäcker att innehållet i tunnorna är helt felsorterat. De sidlastande bilarna har kamera i hytten där föraren ser vad som ligger i kärlet. Även då kan en lapp läggas i brevlådan.
  – I det stora hela är vi jätteduktiga på att sortera matavfall i den här regionen, vi kan vara riktigt stolta. Men det kan bli ännu bättre, säger Anna Boldt.
  På en brun påse med matavfall kan en bil köra tre kilometer. Många bussar, sopbilar, taxibilar och personbilar drivs med biogas istället för fossila bränslen. Med ännu mer insamlat matavfall kan produktionen av den efterfrågade biogasen öka.

Under 2010 var Anna Boldt med och gjorde en plockanalys av allt som slängs i de gröna tunnorna, det som kallas restavfall. I plockanalysen deltog alla kommuner i Västmanland samt Heby och Enköping. Sammanlagt blev 20 ton sopor analyserade när alla påsar sprättades upp och sorterades. Grovt räknat innehöll påsarna en tredjedel av vardera restavfall, förpackningar och matavfall.
  – Det innebär att det finns en del matavfall kvar att sortera rätt. Om det läggs i de bruna påsarna får vi ännu mer biogas, förklarar Anna Boldt.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Peter Krüger