Matavfallskvarn. I Surahammar har 50 procent av hushållen matavfallskvarn installerad i sina kök. Matavfallet forslas via avloppsnätet till reningsverket där det rötas.

Surahammar först med kvarnar för matavfall

Ingen annan kommun i Sverige har satsat så stort på matavfallskvarnar som Surahammar. Matavfallet leds via avloppsnätet till kommunens reningsverk där det rötas och blir gas som används till uppvärmning.

Hälften av hushållen i Surahammar har en avfallskvarn installerad hemma i köket. Den sitter under diskbänken och mal matavfallet till små delar som spolas ut i avloppssystemet och forslas till reningsverket. I en rötkammare bildas gas som sedan används vid uppvärmningen av reningsverket. Slammet som blir kvar komposteras med bland annat torv och energigräs och levereras till ett företag som tillverkar anläggningsjord.
  Intresset för tekniken är stort och det kommer många studiebesök, både från övriga Sverige och från andra länder.

Det var när sopsortering skulle införas i kommunen som tanken på avfallskvarnar kom upp.
  Per Andersson, vid Surahammars Kommunalteknik, har varit med under hela resan.
  – Vi åkte runt och tittade på olika alternativ för att ta hand om matavfallet och gjorde även försök med kompostering, berättar han.
  Det fanns överkapacitet på reningsverket och en idé var att samla in matavfall, köra det till reningsverket och mala det i en stor kvarn.
  – Men det var för dyrt och komplicerat, så istället kom vi på att det skulle gå att använda avloppssystemet. På det sättet slipper vi transporter på vägarna.
  Ett prov med avfallskvarnar genomfördes i en bostadsrättsförening 1993 till 1995. Utfallet blev positivt, så när det 1997 var dags för en ny avfallstaxa blev matavfallskvarnar ett alternativ för alla som önskade det. Nu finns kvarnar installerade i 2 300 hushåll och nya kommer ständigt till, eftersom de tycker att det är bekvämt.
  Även om erfarenheterna i Surahammar är positiva finns det skeptiker. Ett argument är att mängden energi som kan utvinnas blir större om matavfallet samlas in via systemet med papperspåse och brunt ventilerat kärl som i övriga länet. Ett annat handlar om att det kan bli stopp i avloppsledningarna.
  – Men vi har faktiskt inte haft ett enda stopp i ledningsnätet på grund av matavfall.

Synpunkter finns också att kvarnarna förbrukar mycket el och vatten. Det tillbakavisas bestämt av Per Andersson, som hänvisar till flera undersökningar.
  – Det är ingen mätbar ökning av vatten- eller elförbrukning på grund av kvarnarna. Det är så kort tid de används per dygn, cirka 2-3 minuter.
  Nu ser han att intresset från andra kommuner ökar. I Stockholm exempelvis är det numera möjligt för hushåll att installera matavfallskvarn. Men Surahammar var först.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Kim Lill