Alla icke-svenskar fick gå ut

”Alla som inte är födda i Sverige går genast ut ur klassrummet.” De förvånade eleverna tittade storögt på läraren. Någon undrade om hon skojade, men hon stod på sig. Så efter en stund var det några som lommade ut i korridoren. Sen bad hon alla som hade föräldrar eller andra släktingar som inte var födda i Sverige att också gå ut. Och därefter de som hade kompisar, som kom från andra länder. Snart var det inte många kvar.
  Nej, det handlar inte om en invandrarfientlig lärare. Tvärtom. Genom ett litet annorlunda pedagogiskt grepp ville hon få till ett samtal i klassen om invandring, kulturmöten och tolerans.

En del elever hävdade att det bor för många invandrare i Sverige. Alla borde inte få stanna. Men, när läraren frågade vilka invandrare som skulle ”skickas hem” blev det genast svårare. För det handlade inte om deras egna kompisar, även om de i många fall härstammade från både när och fjärran. Det är ”dom andra”, som man inte känner.
  Men vem är egentligen invandrare och vem är svensk? Sverige är idag ett mångkulturellt land. En del familjer har bott här i många generationer, andra kom igår. Många har värvats hit för att arbeta i våra fabriker. Andra har flytt undan förtryck och misär eller kommit av andra anledningar.
  Oavsett var vi härstammar ifrån har vi väldigt mycket gemensamt. Det mesta faktiskt. Vi är människor med lika värde, som vill leva ett gott liv. Men vi definierar det goda livet på skilda sätt och vi har olika förutsättningar att lyckas. Och i den mån vi är olika, för det är vi naturligtvis också, borde det inte vara något problem. Att vara olika är snarare en möjlighet, något som berikar och utvecklar.

En diskussion om invandring och integration skulle tjäna på att ta sin utgångspunkt i de positiva värden som skapats av människor som flyttat till Sverige från andra länder. Och om vi slutar att prata om ”vi och dom” blir det säkert även lättare att hantera problemen. För många av dessa har inte specifikt med invandring att göra, utan mer med allmänna ekonomiska och sociala företeelser i samhället.
  Mycket handlar om okunskap. För att motverka fördomar och rädslan för det främmande behöver vi skapa många nya mötesplatser. Människor behöver träffas och prata om hur vi gemensamt ska bygga ett bra samhälle,
istället för att resa murar mellan oss.

Vi som arbetar med Gröna Draken vill dra vårt strå till stacken och bidra till bra möten och goda samtal. Därför har vi i det här numret fört samman en präst och en imam från två olika religioner till ett julprat. Båda tror nämligen att julen och andra högtider kan föra människor närmare varandra, oavsett ursprung, religion eller övertygelse.

Trevlig läsning!!

Kjell Gustavsson, chefredaktör
kjell@fa21.se