Riksbekant vägskylt. Kommunalrådet Elizabeth Salomonsson tillsammans med de fyra vännerna Linda Hammar, Mats Halvarsson, Torbjörn Jonsson och Mikael Wiseby. De fyra medverkar i den populära tv-serien I en annan del av Köping som har gjort Köping känt runt om i Sverige.

En annan bild av Köping

En lagom stor kommun med koll på finanserna, moderna industrier, bra kommunikationer och en fantastisk natur. Det är självbilden som kommunalrådet Elizabeth Salomonsson har av den kommun hon styrt i snart 30 år. Men att Köping skulle vara Sveriges tråkigaste stad vill hon inte höra talas om. Hennes bild av Köping är en helt annan.

Trots att det är Västmanlands näst största stad är det lätt att missa Köping om man färdas längs E18. Den riksbekanta vägskylten från TV-serien I en annan del av Köping är visserligen väl synlig. Och även den gamla kungshögen vid infarten, som vittnar om att det här har legat en betydande handels- och mötesplats i tusentals år. Men annars sveper man lätt förbi.
  Annat var det förr när trafiken passerade rakt igenom staden. På båda sidor om den gamla Europavägen trängdes de stora industrierna med Volvo som den största arbetsgivaren. Kanske var det dessa fabriksbyggnader som låg bakom att Köping i ett TV-program i mitten av 1980-talet utsågs till Sveriges tråkigaste stad.
  – Det där har jag aldrig hört talas om, säger Elizabeth Salomonsson med lätt ironi i rösten.
  Det råder ingen tvekan om att hon är hjärtligt trött på det där med tråkigheten. Hon tycker att det är märkligt att vissa saker etsar sig fast i minnet, medan annat har svårt att komma fram. Till exempel att den kände apotekaren och vetenskapsmannen Carl Wilhelm Scheele levt och verkat här, liksom Richard Dybeck som skrev Sveriges nationalsång. Och att sängtillverkaren Hästens har funnits på orten i snart hundra år.

En ny bild växer fram
Men visst håller hon med om att den tunga industrin har satt sin prägel på Köping. Ungefär som Asea och Metallverken gjort i Västerås.
  – Jag tycker ändå att vi idag har fått fram en annan bild av kommunen, säger Elizabeth Salomonsson. Bland annat genom TV-serien I en annan del av Köping.
  Själv har hon under lång tid kämpat för att det ska vara grönt och trivsamt i stadsmiljön genom parker, fler träd och naturliga mötesplatser. Något som inte alltid har varit en självklarhet, säger hon.
  Att ändra attityder och skapa nya självbilder kan ta tid. Idag upplever Elizabeth Salomonsson dock att Köpingsborna oftare känner en större stolthet över sin stad än tidigare. Kanske ungdomar i ännu större utsträckning än äldre. Det tror hon kan hänga ihop med att Köping länge har varit en inflyttningskommun och att många har sina rötter någon annanstans.

Politik med modersmjölken
Själv är hon också en invandrare – från Gislaved i Småland. Tillsammans med sin familj kom hon som tioåring till Köping i början av 1960-talet, där pappan hade fått jobb som ombudsman inom fackförbundet Fabriks. Intresset för samhällsfrågor fick hon nästan med modersmjölken. Det diskuterades alltid politik hemma och hon lyssnade gärna. Under skoltiden engagerade hon sig sedan i internationellt solidaritetsarbete och gick med i SSU. Och på den vägen är det. 1976 valdes hon in i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna och sedan 1983 är hon kommunalråd. Men trots närmare tre decennier i maktens centrum betraktar kommunalrådet inte politiken som ett yrke.
  – Det är ett förtroendeuppdrag och blir aldrig ett yrke, säger hon bestämt.

Övergripande mål
Sin yrkesidentitet har hon istället som socionom. Efter studier på Socialhögskolan började hon arbeta på det som då hette Drätselkontoret i Köping. Så om hon skulle tröttna, eller inte få förnyat förtroende, finns det en karriär som kommunaltjänsteman att falla tillbaka på. Men tröttnat har hon definitivt inte. Hon berättar engagerat om de utmaningar kommunen står inför. Bland annat om de fem övergripande mål som styr kommunens verksamhet fram till år 2012, och som arbetats fram i en bred dialog med medborgarna.
  Minst 90 procent av kommuninvånarna ska enligt dessa mål känna sig trygga med livet i Köping, 250 nya attraktiva bostäder ska byggas, 500 nya arbetstillfällen skapas, det ska vara ett bra företagarklimat i kommunen och Stockholm ska kunna nås med tåg inom en timme. Sist men inte minst ska nio av tio Köpingsbor uppleva att de kan påverka utvecklingen i kommunen.
  Hur har det då gått med målen? Både och, svarar kommunalrådet. Trygghetsmålet är nästan uppnått och 129 nya bostäder är byggda eller under uppförande. Restiden till Stockholm har minskat, men det är en bit kvar till målet. Fler jobb har skapats, men krisen har inneburit att nettotillskottet inte är så stort. Hon vill gärna se fler nya företag på orten, men nyföretagandet har av tradition inte varit så stort i Köping.
 – Det kanske hänger samman med att vi har haft så pass många stora företag, säger hon.
  För att förbättra kontakten med näringslivet besöker Elizabeth Salomonsson företag så ofta hon kan. I regel ett företagsbesök varje vecka. Trots att hon har bott och verkat så länge i Köping blir hon överraskad av hur många olika verksamheter det finns inom kommunens gränser. Senaste besöket var hos en tillverkare av takstolar och kommande vecka är det dags för ett företag i hälsobranschen.

Bekymrad över delaktigheten
Något som bekymrar Elizabeth Salomonsson är att bara 18 procent av invånarna i en enkät svarat att de anser sig kunna påverka utvecklingen i kommunen. Visserligen är det högt jämfört med många andra kommuner, hävdar hon. Men håller samtidigt med om att det är långt kvar till målet.
  Kommunalrådet vet inte riktigt vad det beror på att inte fler känner delaktighet. För hon tycker att kommunen har försökt engagera medborgarna genom många olika möten, frågestunder i fullmäktige och möjlighet att ställa frågor via kommunens hemsida. Bland annat genomförs sedan 2005 årliga medborgardialoger, då politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott besöker alla kommundelar för att diskutera olika frågor med medborgarna. Alla frågor dokumenteras och sammanställs efter mötena. Synpunkterna publiceras på kommunens hemsida och varje förvaltning får del av de frågor som berör deras område.
  Ett annat sätt att engagera ungdomarna är också ett särskilt ungdomsfullmäktige med en egen budget på 100 000 kronor per år.

Har inte glömt miljön
Inget av de fem övergripande målen handlar specifikt om miljö. Men, enligt Elizabeth Salomonsson beror det inte alls på att miljöfrågorna har glömts bort. De kommer in i flera av de övergripande målområdena. Bland annat har sex förvaltningar i kommunen infört miljöledningssystemet ISO 14001 och även övriga ska successivt certifieras.
  Liksom övriga kommuner satsar Köping stora resurser på klimatarbetet och energifrågorna. Energibesparingar går hand i hand med att få bort olja och andra fossila bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt och energikällan en blandning av avfallsförbränning, spillvärme från en av industrierna samt bioolja.
  Ett område där Elizabeth Salomonsson efterlyser en stor och snar förändring är på transportsidan.
 – Vi försöker satsa på miljöbilar i kommunen så långt det är möjligt. Bland annat arbetar vi för att få en biogasmack till Köping för att kunna ha fler biogasbilar. Jag skulle också gärna se att vi får en bilpool, som både kommunen och privatpersoner kan använda.
  Samtidigt vill hon slå ett slag för de små vardagliga insatserna, som var och en kan göra.
 – Allt handlar inte om stora investeringar. Vi kan alla spara energi, sortera avfall och cykla mer istället för att alltid ta bilen.

Text: Kjell Gustavsson
Foto: Kim Lill