Ekokommunen Sala satsar på solenergi och egen biogas

Närhet. Carola Gunnarsson tycker om att verka i en kommun av Salas storlek där det är nära mellan människor.

Det sägs att måttet på hur inbodd Salabo man är, är tiden som det tar att korsa Stora torget. För en nyinflyttad går det på några sekunder. För andra, som Carola Gunnarsson, kan det ta en hel förmiddag.
  – Ja, det kan ta väldigt lång tid. Men det gör mig glad, för det betyder att människor vill prata med mig. Det är det som är bra med att verka i en kommun av Salas storlek. Här finns inga stora avstånd och människor är öppna för att ta kontakt, säger hon.
  Carola Gunnarsson är uppväxt på en liten gård i Möklinta ett par mil norr om centralorten. Hon har varit aktiv i olika delar av center- och landsbygdsrörelsen i hela sitt liv och sitter nu som kommunalråd i det rödbruna rådhuset från 1783 vid torget i Sala.
  Torget är en mycket central plats i Sala. Det är här man träffar bekanta som tagit sig in från någon av byarna eller samhällena i kommunens utkanter. En helg i september och en i februari hålls marknad på torget, och även annars brukar där finnas försäljningsstånd av olika slag.

Gränsland mellan slätt och bergslag
Tvärs över torgt från Rådhuset ligger shoppingtemplet Sala Torg, gallerian som invigdes för ett år sedan. Den skulle hjälpa handeln att vända strömmen av shoppare som åker till större köpcentra. Tyvärr utbröt finanskrisen i samma veva. Nu har ett kafé redan lagts ned och en av butikerna drivs av konkursförvaltare.
  Sala är gränsland mellan slätt och bergslag. Här är jordbruk fortfarande en viktig näring, men många gårdar är små och knappast bärkraftiga. Alltfler gamla jordbruk blir hästgårdar för utflyttade storstadsbor.
  Sala har inget stort företag som dominerande arbetsgivare men gott om småföretag. Det innebär ett visst skydd mot förödande storvarsel och nedläggningar, men kräver samtidigt att människor vill driva företag i Sala. Kommunen vill gärna vara en av de mest företagsvänliga i landet, men trots satsningar rankas den fortfarande bland de sämre.

Satsat på miljö sedan länge
Sala har också länge satsat på miljö och uthållighet, har räknat sig som eko-kommun sedan 1991. Men hur hållbart är det att leva i Sala idag?
  Carola Gunnarson funderar en stund innan hon svarar.  
  – Jag tycker nog att Sala ligger ganska bra till. Då väger jag in både ekonomiska, sociala och miljöaspekter.
  Hon säger att Sala är ett relativt tryggt samhälle, även om problem finns. Föreningslivet är rikt, det finns många mötesplatser för människor. Ekonomin är relativt stabil, även om orosmolnen hopar sig med minskade intäkter de närmaste åren.
  – Att Sala har många småföretag gör att lönenivån här traditionellt är lägre än på många andra håll. Förhoppningsvis är också kostnaderna lägre, det syns bland annat på bostadspriserna. Men allt förändras ju: det blir attraktivt att bosätta sig i Sala och pendla till jobbet. Då jämnas skillnaderna ut.

Hållbarhetsvinkel på projekt
När det gäller miljö tycker Carola Gunnarsson att Sala kommit långt, särskilt på energiområdet. Hon pekar på flera framgångsrika satsningar: all användning av olja till värme avvecklades tidigt; fjärrvärmen byggs ut i tätorten och närvärme på landsbygden. Nu i höst invigdes en anläggning för solel, en biogasmack är på gång och planer finns på egen framställning av biogas.
  – Det är bra att ha ett kommunalt bolag som Sala-Heby Energi som vi kan använda som redskap i arbetet för uthållighet.
  Det finns flera projekt med hållbarhetsvinkel. Kommunen ser över de samhällsfinansierade resorna – färdtjänst, skolskjutsar och annat – för att se om de kan effektiviseras och samordnas bättre med kollektivtrafiken.

Lokala nivån viktig
Sala är också med i nätverket Uthållig kommun tillsammans med andra kommuner och med Energimyndigheten.
  – Det pågår väldigt mycket i kommuner runt om i landet. Och den lokala nivån har stor betydelse i klimatarbetet. Någon måste ju genomföra allt det man kommer fram till i klimatförhandlingarna. Genom Uthållig kommun får vi ett samarbete och kan utveckla metoder tillsammans.
  Ett sådant projekt som håller på att förverkligas i Sala är en hållbarhetsportal. På en hemsida på nätet ska det gå att följa upp kostnader och klimatpåverkan från kommunens bilpark, användning av egen bil i tjänsten och förbrukning av el och värme i kommunens lokaler.
  – Meningen är att det ska bli ett underlag för samtal om att göra medvetna val, säger Carola Gunnarsson.

Satsar på maten
En satsning som hon är stolt över är den kommunala maten. Sala har beslutat att ha tillagningskök i alla skolor.
  – Det är första steget för att lägga större fokus på matfrågan. Nästa blir att samla all personal som arbetar med maten i en särskild kostenhet. Då får vi möjlighet att lyfta frågorna om ekologiska och närproducerade råvaror. Vi har en ny upphandlingspolicy om detta. Det är inte lätt, men vi skapar en infrastruktur och anger inriktningen.
  Carola Gunnarsson tror inte att all mat som serveras i skolor, förskolor och äldreboenden i framtiden kommer att vara närproducerad. Men att en del är det ligger inte så långt bort i tiden, bedömer hon.
  – Det beror också på andra strukturer, som att ha ett väl fungerande slakteri och att lokala producenter klarar att garantera leveranser. Och där har vi Lomis, Lokal mat i Svartådalen, som arbetar för att stimulera produktionen.

Inte hittat nyckeln
I höst är det tre år sedan Sala som första kommun i länet formulerade en klimatstrategi. Den innehöll en del tuffa mål som att till 2015 minska energianvändningen per invånare med 25 procent för värme och 15 procent för drivmedel. Hur har det gått hittills?
  – Jag kan inte svara på det idag. Vi har gjort en del avstämningar men just nu pågår en revidering och komplettering av klimatstrategin för att få mätbara mål. Ofta faller ju visioner och strategier på att man inte följer upp ordentligt. Jag hoppas det ska vara klart i vinter.
  För ett par år sedan ville Carola Gunnarsson starta en lokal klimatkommission för att få fram fler idéer till uthållighetsarbetet.
  – Men det har inte alls gått bra. Vi har inte hittat nyckeln till hur vi ska göra. När vi arbetar med konkreta frågor, då kommer människor till möten. Det finns ett oerhört intresse. Men när det kommer till en övergripande diskussion är det ett litet fåtal som vill vara med. Så vi kanske ska koncentrera oss på de konkreta frågorna.
  Till sist: dricks det rättvisemärkt kaffe och te i Sala kommun?
  – Ja, vi fattade beslut om detta för ett år sedan. Men till min fasa har jag märkt att det inte har slagit igenom överallt.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Kim Lill