Nu är det inne att vara klimatsmart

Någon gång i högstadiet skrev jag en uppsats på temat ”Är människan ond eller god?”. Frågan om godhet är ett mänskligt karaktärsdrag eller ej, har säkert sysselsatt de flesta av oss någon gång. Min uppsats ledde i alla fall till slutsatsen att människan i grunden är god. Lite naivt skrivet var det säkert och man kan naturligtvis undra hur jag kom fram till det jag gjorde i en tid när militärkupper, kolonialt förtryck och andra övergrepp var vardagsmat.
  Även om jag mer än en gång tvivlat, har jag i princip samma inställning idag. Jag är övertygad om att människor i grunden vill väl och önskar göra rätt (att vi inte alltid klarar av att leva upp till våra ambitioner är en annan sak). Jag tror att det gemensammas bästa i det långa loppet väger tyngre än det snävt egoistiska. Både i det lilla livet och i större sammanhang. Därför blev jag glad när jag häromdagen läste en ny undersökning som Naturvårdsverket låtit göra om svenskarnas syn på klimatförändringen. Undersökningen visar nämligen att de allra flesta av oss är mycket intresserade av klimatfrågan, att vi vill dra vårt strå till stacken och i viss mån även redan gör det.

Enligt undersökningen anser sig nio av tio svenskar vara klimatmedvetna. Åtta av tio har under de senaste två åren vidtagit konkreta åtgärder för att minska sin klimatpåverkan. Främst handlar det om energiförbrukningen i hemmet. Två av tre har gjort något åt de dagliga transporterna. Drygt fyra av tio har förändrat köttkonsumtionen och en tredjedel semestervanorna. Hälften av oss får även dåligt samvete när vi gör något som vi tror påverkar klimatet negativt.
  Intressant är också att inställningen till klimathotet alltmer håller på att bli en livsstilsfråga. Av de tillfrågade säger sju av tio att man i umgängeskretsen är medveten om och tänker på sin klimatpåverkan. Det börjar alltså bli inne att vara ”klimatsmart”.

Varför gör vi då inte i ännu större utsträckning det vi vet är rätt? De största hindren enligt undersökningen verkar vara uppfattningen att de miljö- och klimatvänliga alternativen är för få och för dyra, men 65 procent uppger även egna invanda beteenden som hinder.
  Hälften av de tillfrågade säger sig sakna information om hur de bäst kan minska sin klimatpåverkan. Lite för-vånande med tanke på den uppmärksamhet dessa frågor haft en under en tid. Samtidigt bekräftar det vad vi vet; information är svårt och det tar tid att påverka attityder och beteenden. Efter 15 år kan vi konstatera att Gröna Draken fortfarande behövs – mer än någonsin.
Trevlig läsning!

Kjell Gustavsson, chefredaktör
kjell@fa21.se