Engagerad för friska flöden
Gösta Persson oroar sig för grundvattnets framtid

Vår försörjning av dricksvatten är fundamental. Därför är grundvattnet en naturresurs som det är oerhört viktigt att värna om. Spridningen av kemiska ämnen är möjligen ett större problem än klimatfrågan. Det anser Gösta Persson, ny medlem i Förbundet Agenda 21:s styrelse.

Han är grundvattengeolog till yrket, numera pensionär, biodlare och politiker.
   I mer än 30 år har Gösta Persson arbetat med grundvattenfrågor vid SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Han har varit med och byggt upp SGU:s övervakningsnät för kontroll av hur grundvattnet påverkas av exempelvis gifter, kemikalier och vägsalt. 1968 togs de första mätstationerna i bruk. De får ett större och större värde med tiden, eftersom man får fram allt längre mätserier.

Gröna Draken möter Gösta Persson

Familj:
Hustru, två vuxna söner.

Husdjur:
Två hundar (chow-chow) och en ridhäst.

Bor:
På en gammal gård nära Runhällen.

Fritidsaktiviteter:
Allt man gör som pensionär är fritidsaktiviteter. Trädgårdsskötsel, biodling, att sköta gårdens gamla hus.

Senast lästa bok:
”Sömntuta”, en deckare av Mark Billingham.

Uppskattar: Honung.

Ogillar:
Fanatism och fundamentalism av olika slag.


   – Grundvattnet har lång omsättningstid. Det tar lång tid innan miljöpåverkan visar sig, men också lång tid att åtgärda problemen, förklarar Gösta Persson.

Kemin i skymundan
Klimatfrågan är viktig, men det finns en fara i att fokusera så mycket på den att allt annat kommer i skymundan, menar han.
   Själv är han mer orolig för de kemiska ämnen och komplexa organiska föreningar som stör fortplantningen hos fiskar och däggdjur.
   – Att jag ser det så beror kanske på att jag är geolog och inte ser klimatförändringar som ett hot mot jordens framtid, även om det kan vara ett hot mot många samhällen. Men klimatförändringar har ju förekommit tidigare, säger han.

Fastnade för geologin
Gösta Persson har alltid haft stort intresse för natur- och miljöfrågor.
   – När jag började min utbildning tänkte jag nog bli biolog, berättar han. Men jag fastnade för geologin som var så intressant och som också har många kopplingar till biologi.
   Hemma på gården utanför Runhällen har Gösta Persson och hans fru, Bodil, 20 bikupor. Det började med att Bodil, som tycker om honung, gick på kurs i biodling. Sedan smittade intresset av sig till Gösta och nu är det han som sköter bina och Bodil som jobbar med honungen.

Miljöeffekter
– Det var honungsintresset som fick oss att börja, men biodlingen har ju också positiva miljöeffekter, säger han.
   – Bina har en ganska stor betydelse för pollineringen av både odlade och vilda växter. Förr fanns bikupor på nästan varje gård, men det har ändrats med ett rationellare jordbruk.
   Intresset för biodling har också inneburit att Gösta Persson sitter med i styrgruppen för en KY-utbildning till biodlare i Garpenberg.
   Han sitter också med i styrgruppen för biologisk myggkontroll i nedre Dalälven. Han förklarar att bekämpningen inte sker med kemiska medel, utan med en bakterie som finns naturligt och som slår ut mygglarverna utan att påverka andra organismer.

Moderat så klart
Styrelseuppdraget i Förbundet Agenda 21 är spännande, tycker han. Han är visserligen bara ersättare, men försöker delta i så många möten han kan. Det politiska engagemanget tog fart 1978, när familjen flyttade till Heby. Nu är Gösta Persson kommunfullmäktiges ordförande. Moderaterna har alltid varit hans självklara val.
   – Det beror på min människosyn, säger han.

Största möjliga frihet
Han tycker att människor ska ha största möjliga frihet så länge det inte går ut över andra.
   – Så har jag känt sedan barnsben. Och jag har aldrig upplevt att moderater är ointresserade av miljön, även om partiet har fokuserat på andra frågor.


Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill