På jakt efter energitjuvar
Energiprofessorn Erik Dahlquist vet vad som har effekt på elräkningen

Det enda som är annorlunda hemma hos energiprofessorn Erik Dahlquist är belysningen; den är en aning blåaktig. Det är diodlamporna, som knappt förbrukar någon el alls.
   Erik Dahlquist lever som han lär: försöker minska energiförbrukningen men ändå leva ett ganska komfortabelt liv.

Erik Dahlquist bor med fru Christina och sonen Gustaf i ett litet hus i centrala Västerås. Huset är från 1890, med spröjsade fönster, pärlspontpanel och kalkelugn.
   Där finns också ett litet gårdshus som inretts till övernattningsbostad för de två utflugna döttrarna. En liten värmepump ser till att de inte fryser, men den sätts bara igång när det behövs.
   Själva bostadshuset värms med fjärrvärme. Hur energisnålt kan ett så gammalt hus vara?
   – Jag är förvånad att det är så pass bra. Vi bodde i Irsta tidigare, i ett modernt hus med treglasfönster och 170 millimeters väggisolering. Det huset var något större än det här, och förbrukade något mindre energi. Men inte mycket, säger Erik Dahlquist.

Mäter energiförbrukningen
Han har koll på energiförbrukningen i huset. Med en liten enkel elmätare har han undersökt hur mycket el som de flesta av husets apparater drar. Han visar till exempel hur TV-paketet med box drar drygt 100 watt när allt är på – i standby-läge sjunker det till ungefär 25 watt.
   Stand-by brukar framhållas som en stor ”dold” energislukare: om hela EU stängde av sina apparater i stället för att låta dem stå på standby så skulle det spara el från kanske ett tiotal kärnreaktorer.
   Men Erik Dahlquist pekar på en annan dold energiförbrukare.
– Transformatorerna som blir allt fler, till belysning och apparater. De drar ström. Så man ska dra ur kontakten även i den änden, säger han.

Framtidens lampor
Så är det detta med lamporna. Erik Dahlquist visar hur en diodlampa drar mindre än en watt när den lyser.
   – Det här är framtidens melodi, det som vi kommer att ha om några år, säger han.
   Problemet med diodlampor eller LED-lampor som de också kallas, har varit deras blåaktiga sken. Nu är man på väg att komma tillrätta med det. Ett västeråsbaserat företag, Alcasol, är först i landet med att importera den här typen av lampor. Än så länge finns de inte att köpa i den vanliga handeln.
   Därför är det fortfarande vanliga lågenergi-lampor som dominerar armaturerna hemma hos familjen Dahlquist.
   – Lågenergilampor är okej så länge som de inte syns, säger Christina Dahlquist.
   I köket finns kyl, frys och diskmaskin. Givetvis lågenergi.
   Där finns också en apparat som mäter temperaturen utomhus- och inomhus samt luftfuktigheten i huset. Den är viktig för att ha koll på inomhusklimatet.
– Luftfuktigheten bör vara kring 50 procent. Drar den upp över 70 procent finns risk för mögel.

Ingen torktumling
I det dahlquistska hemmet körs den mesta tvätten på 30-40° och utan förtvätt. I stället för torktumling får tvätten hänga sig torr uppe i bostaden.
   Dusch och vattenkranar är självklart snålspolande, och hela familjen tillämpar snabb duschning.
   – Jag brukar vara ute i skolor och prata, och då frågar jag ofta hur många som duschar i 20 minuter. Det brukar vara ungefär en tredjedel som räcker upp handen. När jag frågar samma sak hos pensionärsföreningar är det ingen som räcker upp handen. Så vi har en helt annan duschkultur idag. Och duschtvål, schampo, oljor och sådant förbrukar nästan lika mycket energi som själva varmvattnet, säger Erik Dahlquist.

Vad blir då nästa steg att ta i det personliga energisparandet?
   – Det vi håller på med nu är att minska bilåkandet. Döttrarna bor i Kalmar och Helsingborg och Christina har kört mycket i jobbet, så det har nog blivit 1 500-2 000 mil om året. Men egentligen är det vansinnigt att sitta och åka bil. Så nu har vi bestämt oss för att försöka eliminera det.
   Själv cyklar Erik Dahlquist till jobbet på Mälardalens högskola. Det gjorde han även då familjen bodde i Irsta.
   Familjens bil är en etanolbil som köptes för fyra år sedan. Erik Dahlquist konstaterar att etanol just nu är ett omdiskuterat drivmedel.
   – Men etanol är i alla händelser inte sämre än bensin. Det kommer dock att bli annat än vetekorn som används för både etanol och biogasproduktion. Speciellt halm och olika gräs är intressant i vår region.
   Och det handlar inte enbart om miljöhänsyn:
   – Oljan kommer att ta slut. Biobränslen kan ersätta en del av den energin, men de räcker inte för att vi ska kunna leva på den nivå vi gör idag. Så vi måste helt enkelt få ned energiförbrukningen, säger Erik Dahlquist.

Läs vad du själv kan göra för att spara el

Text: Anders Jägeberg
Foto: Kim Lill